Debatt

Debatt: Tio miljarder i skogen ger både jobb och pengar tillbaka

DEBATT. Nu är rätt tid för staten att investera i vår natur. Att stimulera till mer skogsröjning, naturvårdande skötsel i skogslandskapet och satsningar på friluftslivets infrastruktur är bra för jobben, landsbygden och landet, skriver skogsägaren Leif Öster.

Foto: Hasse Holmberg/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.
Leif Öster
Skogsägare, med i Skogsstyrelsens sektorsråd och programrådet för Nationellt skogsprogram, tidigare informationschef Sveaskog


Amerikanska studier visar att statliga satsningar i skog och skyddad natur kan ge tio gånger tillbaka till den lokala ekonomin. En jobbsatsning nu ger jobb direkt, men skapar också en bra plattform för mer besöksvänlig skog och natur i framtiden. Det gynnar även framtida svensk besöksnäring.

Tio miljarder till två myndigheter

Staten bör därför nu investera tio miljarder kronor i att skapa nya riktiga långsiktiga jobb på landsbygden. Ge Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket fem miljarder vardera och ett uppdrag att i ett samlat projekt göra en stor investering i landsbygden för många fler jobb och bättre skötsel. 

Här är tre konkreta förslag:

1: Bidrag för klimatröjning

Sverige har nu sju års eftersatta röjningar av ungskogar. Det är i sig ett underbetyg åt dagens skogsbruk, men det är en annan debatt.  Dessa enorma skogar utvecklas till slydjungler som ingen vill vistas i. Och det på en betydande del av skogslandskapet. Ytan har beräknats till 1,4 miljoner hektar.

Ge Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket fem miljarder vardera och ett uppdrag att i ett samlat projekt göra en stor investering i landsbygden för många fler jobb och bättre skötsel. 

Varför har då inte dessa skogar röjts? Dagens skogsbruk är ingen särskilt lönsam verksamhet. Det gör att både stora och små skogsägare har tvekat att investera i röjningar. Dessutom innehåller visserligen skogsvårdslagen ett krav på återplantering, men inget krav på att sköta de små plantorna.

Att röja skog är en billig åtgärd som ger grövre virke och betydligt mer betalt i framtiden. Men en svag krona och nu dessutom coronakrisen gör att Sverige får allt svårare att locka hit den utländska arbetskraft som i dag utför merparten av röjningsjobbet. Extra stimulansåtgärder behövs.

En enig forskarkår anser att framtidens skogar så långt det är naturligt, bör vara blandskogar med fler trädslag. Dessa verkar tåla klimatförändringar, torka, stormar, insekter och bränder bättre än ensartade monokulturer. Motståndskraftiga blandskogar skapas vid röjning. Därför bör klimataspekten tas med i röjningen och då kallas ”klimatröjning”. Mitt förslag är att staten inför ett bidrag på 50 procent av röjningskostnaden om skogsägaren röjer fram nya blandskogar med minst 25 procent löv och helst flera arter.

2: Bidrag för naturvårdande skötsel

Många reservat och nationalparker är natur som historiskt danats av människan. Sådan unik natur kräver skötsel för att bevaras. Det kan till exempel handla om att avverka granar som kväver de lövskogar eller blomsterängar vi vill skydda. I en ny undersökning visar Skogsstyrelsen att tyvärr är sådan skötseln ofta är mycket eftersatt.

Betydande volymer virke skulle komma fram genom denna typ av skötsel. Så varför görs inte denna typ av åtgärder i rimlig omfattning? Det beror på att det för myndigheter och skogsägare ofta är en ren förlustaffär. Det är helt enkelt dyrare att ta fram virket försiktigt och småskaligt än från vanligt trakthyggesbruk. Alltså gör man ingenting och naturen förgranas.

Jag föreslår därför att Skogsstyrelsen får uppdraget att skapa ett nytt stöd för denna typ av naturvårdande skötsel så att markägaren kompenseras för merkostnaden mot konventionellt skogsbruk.

3: Storsatsning på friluftsliv i skyddad natur

Sverige har skyddat många olika sorters unik natur.  Men vi har sällan tagit hem möjligheterna till nya jobb och inkomster från dessa områden. Budgeten har ofta räckt till den formella avsättningen men inte till att göra en plan för att samtidigt använda området för jobbskapande och lokal ekonomi. Nu är det dags att ge Naturvårdsverket en rejäl budget för att systematiskt investera i bättre infrastruktur för besök i nationalparker och naturreservat.

Pengar behövs för allt från utvecklad infrastruktur, parkeringsplatser, skötsel av leder och anordningar men också utvecklad drift av till exempel naturum.

Därför bör Naturvårdsverket få fem miljarder kronor för en storsatsning för utveckling av redan skyddad natur. Detta är inte en kostnad utan en ren investering i svensk landsbygd för rörligt friluftslivet och folkhälsan. Men de utgör också ett viktigt fundament för framtida satsningar på naturturism baserat på entreprenörskap.

Satsningar som ger mycket tillbaka

Internationella data visar att den här typen av satsningar genererar mycket pengar tillbaka till lokalsamhället. Data från både Finland och USA visar att statliga satsningar i genomsnitt ger tillbaka tio gånger mer pengar än investeringen. Lokalt kan det vara än mer.

Dessutom skapas mängder av viktiga arbetstillfällen i glesbygd. Och det är jobb som oftare går till kvinnor, unga och utrikesfödda än i andra branscher.  


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00