Debatt

Debatt: Sverige har tappat ledartröjan i arbetet med övergödning

DEBATT. Hur ska Sverige klara EU:s mål om att minska miljöpåverkan från jordbrukets handelsgödselanvändning? Regeringen måsta ta nya krafttag, skriver Jan Wärnbäck och Lennart Gladh.

"Mer höstvete kräver mer handelsgödsel och ju mer handelsgödsel som sprids på åkrarna desto större risk finns också för att mer näringsämnen ska läcka."
"Mer höstvete kräver mer handelsgödsel och ju mer handelsgödsel som sprids på åkrarna desto större risk finns också för att mer näringsämnen ska läcka."Foto: Jan Wärnbäck
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Jan Wärnbäck
Jordbruksexpert
Lennart Gladh
Senior konsult och före detta Östersjöexpert på WWF


Att minska användningen av handelsgödsel i EU:s och Sveriges jordbruk är en av de mest angelägna åtgärderna för att komma tillrätta med minskande biologisk mångfald i odlingslandskapet och övergödda vattendrag.

I Sverige har frågan om jordbrukets handelsgödselanvändning mer eller mindre varit en icke-fråga sedan 2010 när den skatt som då fanns togs bort. Tyvärr har inte miljöproblemen kopplade till användandet minskat, det pratas bara inte om det. Detta gäller både för biologisk mångfald och övergödning av sjöar och vattendrag kopplat till handelsgödselanvändningen.

Sverige har tappat ledartröjan

Inte bara nationellt har det svenska arbetet med jordbrukets hållbarhet kopplat till användningen av näringsämnen lyst med sin frånvaro utan också internationellt. Sverige har under det senaste årtiondet tappat den ledartröja vi en gång hade i arbetet med övergödning.

Tyvärr har inte miljöproblemen kopplade till användandet minskat, det pratas bara inte om det.

Några som däremot inte har missat att det finns en stor hållbarhetsutmaning i det sätt som jordbruket använder växtnäring är EU-kommissionen. I EU:s Gröna giv inkluderas både en strategi för unionens biologiska mångfald och en för jordbruket. Båda dessa strategier har samma mål formulerat för att adressera just näringsämnen.

Kommissionen skriver:

Överskottet på gödningsmedel i naturen är en stor källa till luft-, mark- och vattenföroreningar, med negativ påverkan på den biologiska mångfalden och klimatet. Kommissionen kommer verka för att:

  • Minska förlusten av näringsämnen med minst 50 procent, samtidigt som vi ska se till att jordens bördighet inte försämras.
  • Minska användningen av gödningsmedel med minst 20 procent till 2030.

Jordbruksverket får förklara

Ambitionen är milsvid från den svenska icke-diskussionen runt användningen av gödningsmedel. I den svenska debatten får man snarare känslan av att det inte finns några problem alls. Enligt Statens jordbruksverk är svensk livsmedelsproduktion vid en internationell jämförelse resurseffektiv samt miljö- och klimatvänlig. Hur detta går ihop med det faktum att vi samtidigt inte når något av de jordbruksrelaterade miljömålen står Jordbruksverket skyldig att förklara.

Stora överskott kväve

Låt oss ta ett exempel på det resurseffektiva jordbruket. Hösten 2020 såddes i Sverige en rekordstor areal höstvete 458 000 hektar. Detta motsvarar nästan hälften av den totala spannmålsarealen i landet. Till saken hör att arealen höstvete är direkt kopplad till försäljningen av handelsgödsel. Mer höstvete kräver mer handelsgödsel och ju mer handelsgödsel som sprids på åkrarna desto större risk finns också för att mer näringsämnen ska läcka. Inte minst i samband med de varma och regniga vintrar som vi upplevt de senaste två åren och som förespås bli vanligare med ett ändrat klimat.

Om vi använder de spannmålsgårdar som är bäst i klassen som exempel, de gårdar som fått rådgivning via Greppa Näringen flera gånger, så använder de i snitt 136 kilogram kväve per hektar. Överskottet, det vill säga det som inte tas upp av växterna, är i snitt 40 kilogram kväve per hektar. Med en höstveteareal på 458 000 hektar kommer det totala överskottet av kväve som riskerar att spridas till vattendrag och sjöar från åkermarken vara 18 000 ton kväve, och detta bara under ett år. Samtidigt är vi nu i nivå med den försäljning av gödning som vi hade för 20 år sedan.

Sverige måste leverera

Sverige kan inte fortsätta låtsas som att vi inte behöver ta nya krafttag med jordbrukets användning av handelsgödsel. EU-kommissionen har satt upp tydliga, kraftfulla och långsiktiga mål som adresserar källan det vill säga användandet snarare än klassiska ”end of pipe”-lösningar. Vi undrar nu hur regeringen genom landsbygdsminister Jenny Nilsson (S) ska rigga ett arbete för att kunna leverera så att Sverige klarar att nå dessa mål?


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00