Debatt: Stoppa avverkningar i skyddade områden

DEBATT. Det är oacceptabelt att omfattande avverkningar för närvarande tillåts av regeringen, Skogsstyrelsen och länsstyrelserna som bekämpningsåtgärd av granbarkborrar i nyckelbiotoper och värdekärnor, skriver 23 miljöorganisationer.

Naturvårdsverket har fått ett regeringsuppdrag om att ta fram vägledning för att bekämpa granbarkborrar i formellt skyddade skogar. Hittills har delar av naturreservat, reservatsförslag, nyckelbiotoper och biotopskydd i Sverige avverkats för att minska spridningen av granbarkborrar.

I exempelvis reservatsförslaget vid sjön Risten i Åtvidabergs kommun i Östergötland har ett flertal nyckelbiotoper och värdekärnor avverkats och till och med markberetts efter avverkning med granbarkborreangrepp som förevändning.

I Stockholms län ska dispens ges för avverkning av granar i 168 naturreservat. Länsstyrelsen i Kalmar län har ändrat föreskrifterna och skötselplanerna i 25 naturreservat för att möjliggöra avverkning som åtgärd för att minska risken för spridning av granbarkborre.

"Det är oacceptabelt"

Vi uppmanar regeringen att:

  1. Ändra uppdraget att bekämpa granbarkborrar för att förhindra att skogar med höga naturvärden avverkas.
  2. Ge i uppdrag åt Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen att ta fram ett gemensamt program för hur skogar ska kunna motstå granbarkborreangrepp och återhämta sig efter sådana angrepp, det vill säga bli mer resilienta, och hur naturskogar ska bevaras.

Det är oacceptabelt att omfattande avverkningar för närvarande tillåts av regeringen, Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen som bekämpningsåtgärd av granbarkborrar i nyckelbiotoper och värdekärnor. Staten subventionerar därmed avverkning av några av de värdefullaste skogarna som vi har i Sverige.

Biologiska mångfalden

Granbarkborrar är en del av det naturliga skogsekosystemet. De är nyckelarter som gynnar och skapar förutsättningar för biologisk mångfald i skogen. Granbarkborren skapar död ved vilket är en bristvara för många lavar, mossor, svampar, insekter och fåglar i dagens skogslandskap. Granbarkborreangrepp i en naturskog är positivt för den biologiska mångfalden eftersom det behövs mer död ved i skogen.

Granbarkborren är viktig som föda för många skogsarter såsom hackspettar, rovlevande flugor, skalbaggar och parasitsteklar. Det är därför viktigt att gynna dessa arter och bevara deras livsmiljöer för att minska risken för allvarliga massförekomster av granbarkborre i framtiden. Död ved som plockas bort från skogen kan förvärra situationen eftersom den döda veden är viktig för granbarkborrens naturliga fiender.

Gynnar granbarkborren

Granbarkborren måste ha tillgång till färsk innerbark och är inte intresserad av döda träd utan bark av lövträd eller tall. I en naturskog finns vanligtvis flera olika trädslag i olika åldrar och storlekar. Det gör att avståndet mellan lämpliga granar för granbarkborren i naturskogar kan vara förhållandevis stort och att det blir svårare för insekten att etablera sig. Enligt Skogsstyrelsen är granbarkborren en sällsynt art i en riktigt stor naturskog.

Eftersom en stor del av dagens skogslandskap består av likåldriga och täta granbestånd gynnar detta granbarkborren. De gynnas bland annat av vindfällda träd i hyggeskanter eller fristående träd som lämnats på hyggen. De lockas även till färska hyggen, troligtvis på grund av doften från stubbar och ris samt av feromon från artfränder.

En stor del av granbarkborrarna övervintrar dessutom i marken och blir kvar i skogen om avverkning utförs under vintern och våren.

Kan strida mot EU-direktiv

Bekämpningsåtgärder mot granbarkborrar kan stå i strid med EU:s art och habitatdirektiv och fågeldirektiv. EU-domstolen slog fast att bekämpning av granbarkborrar i värdefulla Bialowiezaskogen i Polen stred mot EU-direktiven vilket ledde till att avverkningarna stoppades.

Hela 14 av 15 skogliga naturtyper i EU:s habitatdirektiv bedöms ha otillfredsställande eller dålig kvalitet i Sverige. Förlust av livsmiljöer är en stor bidragande orsak till att cirka 2 000 skogslevande växt-, svamp- och djurarter är rödlistade i dag.

Krävs nytt regeringsuppdrag

Det behövs inte regeringsuppdrag för att bekämpa spridningen av granbarkborrar i formellt skyddade skogar. Vi vill se ett nytt gemensamt regeringsuppdrag till Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen för att bevara naturskogar, gynna resilienta skogar och fasa ut den ensidiga satsningen på barrträd.

Skogen behöver klimatsäkras genom skogsskydd, naturlig föryngring och främjande av varierade bland- och lövskogar. Detta gynnar även ett flertal andra ekosystemtjänster.

"Inte råd att förlora"

Vi uppmanar regeringen, riksdagsledamöter och myndigheter att genast agera för att stoppa avverkningar på grund av granbarkborre i skyddade områden och andra skogar med höga naturvärden. Regeringsuppdraget måste ändras för att förhindra att skogar med höga naturvärden riskeras eller går förlorade.

Vi har inte råd att förlora de sista och kvarvarande spillrorna av skyddsvärd skog i Sverige.


Julian Klein
Talesperson, Skydda skogen
Mikael Sundström
Ordförande, Jordens vänner
Marcus Lidström
Ordförande, Naturskyddsföreningen i Norrbotten
Nora Lundblad
Ordförande, Naturskyddsföreningen i Jämtland-Härjedalen
Björn Abelsson
Ordförande, Naturskyddsföreningen i Västernorrland
Jenny Olsson
Ordförande, Naturskyddsföreningen Gävleborg
Mattias Ahlstedt
Ordförande, Naturskyddsföreningen i Dalarna
Margareta Wikström
Ordförande, Naturskyddsföreningen i Rättvik
Carina Frost
Medlem, Naturskyddsföreningens Ljusdalskrets och Skogsnätverk
Sten Brodén
Ordförande, Naturskyddsföreningen i Strömstad
Tove Lönneborg
Ordförande, Fältbiologerna
Per Darell
Biolog, Kronoberg skogsgrupp
Jan Brenander
Ornitolog, Skogsgruppen i Oskarshamn/Oskarshamnsbygdens fågelklubb
Åke Nilsson
Ordförande, Östra Smålands ornitologiska förening (ÖSOF)
Larsgunnar Nilsson
Ordförande, Tjust fågelklubb
Gunilla Winberg
Ordförande, Framtiden i våra händer
Robin Zachari
Kanslichef, Skiftet
Jens Hansen
Medlem, Gävleborgs Botaniska sällskap
Tomas Hallingbäck
Ordförande, Mossornas vänner
Martin Westberg
Ordförande, Svensk lichenologisk förening
Pia Björstrand
Talesperson, Klimataktion
Karin Kali Andersson
Leg.psykolog, Klimatpsykologerna
Johan Lind
Ordförande, Naturfotograferna

Forrige artikel "FN:s hållbarhetsmål är en ledstjärna för oss" Næste artikel Debatt om cirkulär ekonomi: Dubbla signaler i budgeten Debatt om cirkulär ekonomi: Dubbla signaler i budgeten
  • Rapportera

    Dag Lindgren

    Fördröj inte hantering av granbarkborre med utredning.

    Omfattningen av fällning och borttransport av barkborreangripna träd torde redan ha diskuterats grundligt, så det är för sent att nu initiera ytterligare fördröjande utredningsarbete. Skadan förvärras om man uppskjuter beslut. Markägare kommer nog inte att förstå behovet.
    Det är ju bra att det är gran som drabbas, eftersom många tycker det finns för mycket gran, och eftersom skyddad skog ofta förgranats i olycklig omfattning.

  • Rapportera

    Sverker Liden · Jägmästare och skogsägare

    Naturskyddsföreningarna är med och driver fram det ensidiga granskogsbruket.

    Varför får vi allvarliga härjningar av granbarkborre med jämna mellanrum? Jo det beror på att skogsbruket har detaljstyrts de senaste 50 åren av statsbyråkratin och att klimatförändringarna medfört att vi oftare kan få långa torra och varma perioder på sommaren. Det har under senare år drabbat främst östra Sverige.

    Den statliga detaljstyrningen av skogsbruket startade på allvar med 1979 års skogsvårdslag med målet att öka skogsproduktionen. Skogsstyrelsen genomdrev tvångsavverkning av den gamla bondeskogen, nedhuggning av äldre lågproduktiv lövskog och nyplantering med gran, utdikning av våtmarker och plantering med gran osv. Detta gjordes inte sällan under protester från skogsägarna. Skogen började bli en homogen granskog.
    På 70- talet började dessutom länsstyrelserna och Naturvårdsverket öka älgstammen så att den blev 3-4 ggr tätare än den finska. Älgen betade ner allt utom gran och glasbjörk.

    En vanlig och relativt säker metod att med föryngring skapa en blandskog är att behålla fröträd av tall och plantera gran under fröträden. Då får man en plantskog som sedan kan röjas och gallras så att man behåller tall på torra områden och gran på fuktiga ev tillsammans med björk. Då får man en robust skog som klarar storm, torka, insektsangrepp mm på ett bättre sätt än en ren granskog. Men om älgen betar ned tallplantorna är alla ansträngningar meningslösa, det blir en granskog ändå till slut. Det är vad som hänt som resultat av länsstyrelsernas älgförvaltning. Man har drivit upp en för hög älgstam genom för låg avskjutning och dessutom vägrat medge skyddsjakt i erforderlig omfattning. Både älgstammens storlek och vägran att medge skyddsjakt strider mot gällande riksdagsbeslut.Det är alltså statsbyråkratin som ligger bakom granifieringen av skogen. Då måste också staten ingripa för att stoppa insektshärjningar i den skog man drivit fram.

    Om man vill bryta mönstret och få ett mer varierat skogsbruk måste man i första hand ändra länsstyrelsernas älgförvaltning. Vem kan göra det? Tjänstemännen är ansvarsbefriade så de vägrar att ta ansvar. Men det finns en länsviltnämnd som skulle kunna ingripa. Det försökte Skogsstyrelsens representanter med resultatet att de sparkades ut från nämnden. Landshövdingarna ville inte ha några invändningar.

    Men i nämnden sitter också Naturskyddsföreningarnas representanter. Jag har aldrig hört några invändningar från Naturskyddsföreningarna mot länsstyrelsens hantering och den abnorma älgstammen.
    Varför riktar inte Naturskyddsföreningen någon kritik mot de myndigheter som ligger bakom den pågående granifieringen av skogen, länsstyrelserna och Naturvårdsverket? Är det okunnighet eller finns det ett samband med att Naturskyddsföreningen årligen tar emot hundratals miljoner av staten däribland Naturvårdsverket?
    Varför tar inte Naturskyddsföreningen itu med de grundläggande problemen i den statliga styrningen av skogsbruket istället för att klaga på dess effekter? Man sitter ju i de organ som skall styra upp älgförvaltningen.

  • Rapportera

    Sverker Liden · Jägmästare och skogsägare

    Naturskyddsföreningen m fl har inte förstått att de flesta nyckelbiotoperna och andra värdekärnor i södra och mellersta Sverige fordrar skötsel bl a avverkningar.

    Den viltförvaltning som länsstyrelserna, Naturvårdsverket och Regeringen bedriver tvingar fram en alldeles för stor och ensidig granplantering vilket bl framhålls årligen av Skogsstyrelsen i samband med att den framlägger den numera årliga katastrofrapporten om statens viltförvaltning. Den överdrivna granplanteringen gör skogen oerhört känslig för störningar t ex torka och insektsangrepp. Därför måste ingrepp göras i nyckelbiotoperna. Med vilken rätt skulle staten kunna hindra det? Den har ju bara gjort en registrering som inte innebär något. Det är Skogsstyrelsens argument för att inte diarieföra beslutet och tillställa skogsägaren det med besvärshänvisning.

    Men även utan barkborreangrepp fordrar d flesta nyckelbiotoperna i södra och mellersta Sverige kontinuerlig avverkning av gran om den inte skall ta över helt. Det har inte FSC och skogsindustrin fattat. Bojkottandet av virke från nyckelbiotoper motverkar bevarandet av biotopen och fördyrar skötseln. Det kommer att tvinga staten att köpa virket och elda upp det på plats.

    Hur kan okunnigheten hos privata myndighetsutövare i skogsbolagen och skogsägareföreningarna få leda till förstörelse av bevarandevärden och varför kritiserar inte Naturskyddsföreningen och WWF certifieringsreglerna? Är de lika okunniga?

  • Rapportera

    Sverker Liden · Jägmästare och skogsägare

    De enskilda skogsägarna bör lämna FSCs skogscertifiering för att inte få sina skyddsvärda biotoper förstörda.

    De enskilda skogsägarna måste säga upp sin skogscertifiering eftersom FSC och virkesköparna vägrar att rätta sina tokiga certifieringsregler. Statsbyråkratin och skogsindustrin tror att de kan misshandla skogsägarna hur mycket som helst utan att det får några konsekvenser. LRF måste nu ta tag i frågan och svara köpbojkotten med en säljbojkott. Den enskilde skogsägaren bör lämna skogscertifieringen.

Nattågsupprustning dröjer – inget besked från Eneroth

Nattågsupprustning dröjer – inget besked från Eneroth

LÅNELÖFTE. Trafikverket vill köpa in nya nattågsvagnar för 3,7 miljarder kronor. Men infrastrukturministern ger inga besked i höstbudgeten och utlovar inte heller något besked till våren. "Det är ju en avsevärd summa" säger Tomas Eneroth.