Debatt

Debatt: Kom till sans om nya signalsystemet för järnvägen

DEBATT. Politisk prestige och enorma resurser har plöjts ned i ERTMS som framtidens signalsystem. Vi menar att projektet kräver eftertanke från politiskt håll. Det skriver Kristoffer Tamsons (M) tillsammans med Tågföretagen och Transportföretagen. 

Sverige skulle kunna moderniserar existerande signalanläggning och sedan ta rygg på Tysklands ERTMS-projekt om och när det slutligt klubbas igenom, skriver debattörerna. 
Sverige skulle kunna moderniserar existerande signalanläggning och sedan ta rygg på Tysklands ERTMS-projekt om och när det slutligt klubbas igenom, skriver debattörerna. Foto: Pontus Lundahl / TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.
Kristoffer Tamsons (M)
Ordförande, Svensk Kollektivtrafik och trafikregionråd, Region Stockholm
Ted Söderholm
Ordförande, Tågföretagen och vd, Green Cargo AB
Björn Alvengrip
Ordförande, Transportföretagen och vd, Hallands Hamnar


Den 18 augusti 2020 lyfte trafikutskottets ordförande Jens Holm (V) frågan om utrullningen av nästa generations signalsystem till infrastrukturminister Tomas Eneroth (S). Frågan – som inte är den första som ställts på detta tema till en sittande infrastrukturminister – tar upp systemrisker och hotet mot järnvägens totala funktionalitet. Mot bakgrund av gällande tidplaner är det helt nödvändigt att regeringen snarast tar tag i frågan.

"Försenats mer än tio år"

Införandet av signalsystemet ERTMS bygger på en politisk vision om förbättrade möjligheter till gränsöverskridande tågtrafik i Europa och överföring av passagerare och gods från väg till järnväg. Installationen har dock försenats mer än tio år till följd av tekniska problem. Införandet av ERTMS innebär att alla järnvägsfordon måste utrustas med ny eller uppgraderad signalutrustning.

Höga kostnader

Riksrevisionen har granskat effektiviteten i införandet av ERTMS i Sverige och visade då exempelvis på brister i den kapacitetsutredning och samhällsekonomiska bedömning som Trafikverket genomförde 2013. Fram till 2013 bedömdes att systemet skulle ge förbättrad kapacitet till ett värde på 17,3 miljarder kronor jämfört med att behålla det existerande systemet ATC. År 2017 var dock Trafikverkets uppdaterade bedömning att skillnaden i kapacitet mellan de två systemen var försumbar. Därmed återstod endast 3,9 miljarder kronor på pluskontot.

Konsultbolaget Ramboll har under år 2020 på uppdrag av Trafikverket utrett ytterligare tillkommande kostnader. I en rapport som presenterades i juni redovisades tidigare okända samhällsekonomiska kostnader – såsom trafikpåverkan under införandet och teknikuppdateringar – i nivån 10–15 miljarder kronor.

I förlängningen riskerar projektet de ambitiösa klimatmålen som manifesterats av antagandet av en klimatlag och Parisavtalet.

Teknikinförandet innebär därmed en minuskalkyl på samhällsnivå och ytterligare kostnader på cirka sju miljarder kronor för en redan trängd tågbransch, inte minst godstrafiken på järnväg. Vi noterar därutöver ytterligare risker som ännu inte har värderats överhuvudtaget. Det gäller bland annat kostnaden för att säkra upp ERTMS-systemet för cybersäkerhet och riskerna med införandet i ett komplext järnvägssystem som Stockholmsregionen.

Politisk prestige

Riksrevisionen, Fossilfritt Sverige, Trafikverket, Tågföretagen och Svensk Kollektivtrafik har efterlyst ett statligt åtagande för tågoperatörernas och fordonsägarnas investering i ERTMS ombordutrustning. Ser man till hantering i andra delar av Europa vet vi att länder som Norge, Danmark, Nederländerna, Tjeckien, Storbritannien och Tyskland antingen bidrar med substantiell finansiering – upp till 85 procent i Tjeckien – eller överväger medfinansiering som en självklar del av en utrullningsstrategi.

Politisk prestige, såväl inom EU som i Sverige, och enorma resurser har under årtionden plöjts ned i ERTMS som framtidens signalsystem. Under åren har beslutsfattare av olika politisk färg bekräftat Trafikverkets genomförandeuppdrag. Läget har blivit akut och coronapandemin har fått effekter som riskerar svensk järnvägs framtid. I förlängningen riskerar projektet de ambitiösa klimatmålen som manifesterats av antagandet av en klimatlag och Parisavtalet.

Staten bör stödja finansiellt

Vi menar att ERTMS-projektet kräver eftertanke från politiskt håll. Men det är bråttom att fatta kloka beslut. Ett scenario skulle kunna vara att Sverige – enligt nu gällande nationell plan – moderniserar existerande signalanläggning och sedan tar rygg på Tysklands ERTMS-projekt om och när det slutligt klubbas igenom.

Samtidigt bör staten – enligt förlaga från flertalet jämförbara länder – lämna finansiellt stöd för investeringen och risker till fordonsägarna. Då skulle effekten av införandet av ett nytt signalsystem kunna optimeras både operativt och tekniskt, ytterst till gagn för passagerare och godstransportköpare. Och vi möjliggör för järnvägen att bli den positiva kraft i klimatomställningen som alla förväntar sig.

Nämnda personer

Jens Holm

Styrelseordförande Stockholms hamn AB
Fil. mag i sociologi (Uppsala uni., 1996)

Tomas Eneroth

Riksdagsledamot (S), vice ordförande riksbanksfullmäktige
Sociologi och statsvetenskap (Högskolan Växjö 1993)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00