De fem stora frågorna efter EU-toppmötet

ÅTERHÄMTNING. Dammet har lagt sig efter statschefernas stora budgetmangling. Men nya strider väntar när det ska klargöras hur väl långtidsbudgeten och återhämtningsfonden går i linje med miljö- och klimatmålen.

1. Hur grön blir återhämtningen? I oktober vet vi mer

Som väntat fick förväntningarna på skarpa skrivningar kring de miljö- och klimatvillkor som medlemsländerna ska ställa upp på för att ta del av återhämtningspaket stå tillbaka. Flera pågående strider om ”konditionalitet” får därmed skjutas framåt.

Men medlemsländernas planer för att kunna få ta del av återhämtningsfonden ska lämnas in redan i oktober och granskas av EU-kommissionen med möjlighet för ett veto från rådet. Därmed kommer det att prövas vad ”i linje med Parisavtalet” innebär i praktiken, samt hur ”gör-ingen-skada”-principen i relation till den gröna given ska tolkas.

2. Kommer klimatmålet att efterlevas?

Efter många om och men höjdes den övergripande budgetmålsättningen så att 30 procent av hela budgetpaketet ska gå till klimatåtgärder, från den tidigare nivån på ”minst 25 procent”. Men nu väntar en annan stor fråga – att fastställa reglerna för övervakningen av ländernas efterlevnad av målsättningen.

Den nuvarande metoden – där varje utgift utvärderas utifrån om den har 100, 40 eller 0 procents klimatnytta – har sågats rejält av EU:s egna revisorer, bland annat för att övervärdera bidragen.
Reglerna för denna efterlevnad, samt för att se till att även resterande 70 procent ligger i linje med Parisavtalet (se faktaruta), lär det kivas vidare kring även framöver.

3. Jordbruket ska stå för lejonparten

I EU-kommissionens grundförslag skulle 46 procent av de riktade klimatinsatserna komma från jordbruksstödet. Den andelen sjunker något i den slutliga utformningen av budgeten, men det är fortsatt ett stort ansvar som tillfaller förhandlarna av Cap att se till att leverera på den målsättningen.

När jordbruksministrarna möttes samma dag som EU-toppmötet avslutades var det fortsatt tydligt att miljöreglerna som ska sättas upp i direktstöden är en knivig fråga. Direktstöden är mer än tre gånger större än EU-andelen av landsbygdsprogrammet i den nya budgeten, och därmed en central pusselbit.

Det tyska ordförandeskapet har målsättningen att ro hem en överenskommelse om Cap och "Jord till bord"-strategin när de ses i oktober.

4. Miljöåtgärder ska betala notan

Så som diskuterats flitigt vid tidigare toppmöten, så vill EU-kommissionen ge sig själva möjligheten att dra in pengar till EU-kassan på flera sätt framöver. I samband med att diskussionerna om coronautbrottet mjuknade de flesta hårdnackade motståndarna i huvudstäderna. Särskilt med tanke på att kalkylerna pekar på att räntan på lånen till återhämtningsfonden mycket väl kan betalas av att införa ytterligare ”egna resurser” till EU-budgetarbetet.

Den största åtgärden ur ett klimatperspektiv – koldioxidtullen – kickade igång ordentligt redan dagen efter EU-toppmötet. Det finns de som tvivlar om den skulle kunna flyga – men enligt den svenska egna expertanalysen kan det absolut gå vägen.

Den enda riktigt säkra nya inkomstkällan är dock ”plastavgiften”, som ska användas redan nästa år för att beräkna medlemsländernas avgifter. Därefter ska eventuellt en ”digitalavgift”, samt även ett förslag på hur en stor andel (allt mellan 30 och 100-procent av överskottet) från utsläppsrättsinkomsterna i medlemsländerna ska tillfalla EU-budgeten läggas fram. Sist men inte minst ska också en ”Tobin-skatt” föreslås – men där krävs enighet bland medlemsländerna och det har tidigare varit en svår fråga.

5. Vilka förändringar får parlamentet igenom?

Det brukar inte bli särskilt omfattande, men EU-parlamentet har ändå makten att lägga in sitt veto mot EU-budgeten och kan därför få igenom vissa justeringar av den överenskommelse som statscheferna enats om. Men det är oklart vad som kommer att överleva från den omfattande listan på 27 punkter som röstades igenom samma vecka som EU-toppmötet.

Forrige artikel Återvinningsreformer försenas – regeringen får göra om reglerna Återvinningsreformer försenas – regeringen får göra om reglerna Næste artikel Fem kronor dyrare hämtkaffe med ny engångsskatt Fem kronor dyrare hämtkaffe med ny engångsskatt