"Dags att uppdatera begreppet hållbart skogsbruk"

DEBATT. Skogsnäringen, politikerna och det nationella skogsprogrammet måste gå tillbaka till ritbordet vad gäller hållbarhetskonceptet. Annars kommer vi aldrig att komma fram med ett acceptabelt uthålligt skogsbruk, skriver professor Sten B Nilsson.

Sten B Nilsson
Internationell skogskonsult och professor vid det internationella institutet för tillämpad systemanalys, IIASA i Österrike

 

Den 9 oktober samlas Nationella skogsprogrammets programråd för att ge regeringen rekommendationer om den fortsatta utvecklingen av skogsprogrammet. Helt avgörande för framgång är att gruppen enas om en samsyn kring begreppet hållbart/uthålligt skogsbruk. Utan samsyn på den punkten finns inga förutsättningar för framgång i arbetet.

Under åren 2014-2018 misslyckades regeringen med att få till ett Nationellt skogsprogram som hela riksdagen stod bakom. I stället blev det endast några regeringsbeslut av det omfattande arbete som lagts ned. Det hela föll på en enda sak, nämligen olika syn om vad som är ett hållbart skogsbruk. Det är således dags för rejält omtag nu.

Medan skogsbrukets elit ofta påstår att dagens skogsbruk redan är hållbart, anser stora delar av det övriga samhället utanför skogsbruket att vi inte är framme där.

Förlegad modell för hållbarhet

Jag är av uppfattningen att skogsbruket och politiker använder en förlegad och överspelad modell för hållbarhet. Själv var jag involverad i sekretariaten av både Brundtlands ’Commission on environment and development’ med rapporten ’Our common future’ och Ola Ullstens ’The world commission on forests and sustainable development’ med rapporten ‘Our forests, our future’.

Det är redan länge sedan. Den förhärskande synen var på den tiden att ”mer tillväxt och mer handel räddar miljön”. Då var målet ’snabbare ekonomisk tillväxt i både industri och utvecklingsländer, friare tillgång till marknader i och från utvecklingsländer, lägre räntor, mer teknologiska innovationer och mer teknologiöverföring, lägre räntor och fria stora kapitalflöden’.

Det här omsattes bland annat i den nya paradigmen ekomodernism, vilken anammats av ledande svenska politiker och svensk skogsnäring som lösningen på hållbarhetsproblemet.

Personligen var jag helt i linje med detta till omkring år 2000 då jag insåg att detta är en myt, en utopi. De här synsättet är så långt ifrån uthålligt/hållbart brukande vi kan komma.

Låter grupper härja fritt

De gamla modellerna leder nämligen till att vi tillåter ett icke hållbart agerande. Hållbarheten är beskriven i tre snygga enskilda cirklar eller tre enskilda pelare för de tre komponenterna naturkapital (naturresurser och miljö), sociala systemet och ekonomiska systemet.

De gamla modellerna hävdar att det finns ett samband, en länk mellan de tre cirklarna eller de tre pelarna och det utgör hållbarheten men man beskriver inte eller definierar inte hur dessa relationer ser ut eller bör se ut. Med ett sådant synsätt på uthållighet låter man naturligtvis intressegrupperna härja fritt och det leder till konflikter och allting vi gör är i princip hållbart.

Samtidigt finns det växande och stora frågetecken för vad hållbart skogsbruk egentligen är. Det beror på att i realiteten är naturkapitalet (naturresurserna och miljön), sociala systemet, och det ekonomiska systemet inte enkelt relaterade till varandra utan de tre komponenterna utgörs av ett system där komponenterna är ömsesidigt beroende av varandra och integrerade.

Vi har sedan tiden för de två ovanstående kommissionerna utvecklat förståelsen för vad uthållighet är. Den moderna förståelsen betyder att naturresurserna och miljön kan inte bara ses som en komponent av uthållighetsekvationen utan som en grundläggande kvalitet och restriktion.

Det uthålliga samhället

Det betyder att det måste finnas ett kritiskt naturkapital (naturresurser och miljö) i botten, en plattform som ett medel för att utveckla den ekonomiska dimensionen (begränsad av de kritiska gränserna för vad naturresurserna och miljön tillåter) som i sin tur är ett medel för att utveckla det uthålliga samhället som är det övergripande målet.

Således är det övergripande målet social välfärd som kräver en uthållig ekonomi som i sin tur bygger på ett uthålligt naturkapital (vilket sätter restriktioner). Tillsammans utgör detta det uthålliga samhället. Detta synsätt är helt i linje med de globala målens tre dimensioner av hållbar utveckling.

I dagsläget är den dominerande synen mer eller mindre en motsatt relation med den ekonomiska dimensionen som den grundläggande kvaliteten, vilket är grundprincipen för ekomodernismen.

Tillbaka till ritbordet

Skogsnäringen, politikerna och det nationella skogsprogrammet måste gå tillbaka till ritbordet vad gäller hållbarhetskonceptet. Annars kommer vi aldrig att komma fram med ett acceptabelt uthålligt skogsbruk, vilket kommer att vara avgörande för näringens framtida konkurrenskraft.

Vi kommer kanske aldrig att få en samsyn på vad hållbart skogsbruk är i detalj men vi måste ha en samsyn på principen för hållbarhet. Vi måste lämna det gamla Brundtlands-konceptet och ekomodernismen till fördel för den integrerade modellen, där naturresurser och miljö utgör den grundläggande kvaliteten för den ekonomiska och sociala hållbarheten.

Den långsiktiga hållbarheten är en övergripande förutsättning och restriktion som skogsnäringen har att agera inom. Denna förutsättning och restriktion är i högsta grad tvingande, det vill säga att i de flesta fallen är det omöjligt att kombinera de olika aspekterna av hållbarhet.

Tema: Striden om skogen

Forrige artikel "Höstens budgetproposition kommer vara viktigare än på länge" Næste artikel SD: Tillsätt en ny energikommission och utveckla kärnkraften SD: Tillsätt en ny energikommission och utveckla kärnkraften
  • Rapportera

    Göran Rönning · skoglig debattör

    Klockrent inlägg i skogsdebatten

    Professor Sten B Nilsson vet vad han talar om .han har till skillnad mot de flesta inom skogsbruket en gedigen erfarenhet och kompetens inom skogssektorns alla nyanser. Hans artikel rymmer innehåll och kunskap som talar för sig själv, så några ytterligare kommentarer är överflödiga.

  • Rapportera

    Dag Lindgren

    Samsynen måste inkludera att hög produktion är en viktig komponent

    Sveriges växande skogar ger framtida generationer råvaror samt optioner för kollagring. De ger en trygghet och resiliens inför en osäker och hotande framtid. Minskning av fossilt kol borde innebära mer fotosyntes, dvs mer skogstillväxt. I ett "nytt" konceptet måste vägar till en hög och ökande skogsbiomassaproduktion ingå.
    Däremot tycker jag konsumtion av träprodukter (reklam emballage, hygien) onödigt tjocka papperstidningar etc. kunde reduceras, men då knappast som en del i ett skogsprogram. Skogsnäringen kunde försöka reducera transporterna knutna till näringen.
    Skulle den svenska skogen överproducera, så lagrar den kol istället. Så det är bara ett administrativt problem hur vi ändå skall ge incitament för att öka produktionen

  • Rapportera

    Göran Rönning · Skoglig debattör

    Dag Lindgren pratar återigen i nattmössan

    Den pensionerade professorn har återigen fått skrivklåda, han tycker så mycket om allt mellan himmel och jord, mestadels egna hittepå från kammarn. Och som vapendragare för skogsindustrin tar han alla möjligheter att föra fram skogsnärings kortsiktiga vinstintressen, skulle va intressant och veta hur mycket han får betalt från skogsnäringen för sina inlägg.

  • Rapportera

    Dag Lindgren

    Underlig reaktion

    GR frågar hur mycket jag får betalt för mina inlägg etc. Om än han är något artigare än i tidigare kommentarer. Svaret är ingenting, De sista fem åren har jag inte fått något arvode för någonting (tackat nej till nägra erbjudanden). Jag vill stå fri och obunden. Och jag tycker pensionen räcker.

    Det är egendomligt att skylla på skogsindustrins intresse när jag talar för t ex mindre omfattande papperstidningar och reklam och emballage för att minska efterfrågan på skogsindustrins produkter, och påpekar att skogen kan användas till kollagring. Och att tala emot att vi skall satsa hårdare på fotosyntesen den mest fundamentala och naturliga upprätthållaren av livet på jorden!
    Det är förvånande att sä stor del av aktiva debettörer skall förvandla debatt till osakligt polemik och medvetet provocera.

  • Rapportera

    Göran Rönning · Skoglig debattör

    Att medvetet provocera

    Att medvetet provocera och osaklig polemik faller tillbaka på Dag Lindgren själv. Det är bara att gå tillbaka i debattforum och närmare gransaka Dag Lindgrens argumentationsknep vad gäller ArtDatabanken, Lavskrikan, Tjädern, Bioenergi, Biologisk mångfald, Flisning av skogens biologiska mångfald, etc, etc. Dag Lindgrens egna hittepå i dessa allvarliga frågor bygger inte på några vetenskapliga belägg, utan på skogsindustrins lögnpropaganda in absurdum - det är provocerande och osakligheter.

  • Rapportera

    Anders Pettersson · Skogsbrukare

    Samsad debatt

    Ibland får man glädjas åt det lilla. Denna gång att Göran Rönning verkar ha blivit något hövligare tonen. Visserligen har förändringen skett från en extremnivå där en del av hans uttalanden genom åren nästan kunnat bli föremål för juridisk prövning. Hoppas att GR kan hålla denna mognare nivå nu. Trots allt handlar hans och tex Dag L:s (och även mina) meningsskiljaktigheter i grunden om proportionerna mellan hur mycket skog som vi anser behöver avsättas för biologisk mångfald i relation till andra värden.
    Imorgon införs troligen en replik från mig på Sten B Nilssons artikel. Då skulle jag bli mycket glad om GR, ifall han önskar kommentera vad jag skrivit, skulle kunna använda en värdig ton med god respekt för andras åsikter.

  • Rapportera

    Göran Rönning · Skoglig debattör

    Lögnpropaganda skall bemötas med de medel den är värd

    Skogsbrukaren och propagandisten Anders Pettersson rabiata uttalande om den fjällnära skogen, den biologiska hotade mångfalden, nyckelbiotoperna, lavskrikan, tjädern och alla andra arter som hotas av det skövlande skogsbruket, negligeras systematiskt av Anders Pettersson. Det är en listigt uträknande strategi från skogsnäringen, nämligen att som ett mantra förneka alla problemen. Det kallas Faktaresistens. Faktaresistens producerar " människor" "skogsnäringen" som är immuna mot alla former av verifierbara fakta.
    Känslorna är faktaresistensens främsta bundsförvant. Den appellerar till det som känns rätt, inte vad som är sant. ( Skogsbrukaren Petterssons argumentation om fjällnära urskogar) Den riktigt försåtliga faktaresistensen vävs in i bevisbara fakta, svår att skära ut och bevisa som lögn. Faktaresistensens största energikälla är fräckheten. Att med berått mod introducera en lögn förklädd som sanning i en debatt, med vetskap om att motdebattören har svårt att avslöja lögnen. Det behövs bara några få sådana elaka skogsnäringslögner alla Pettersson virus i systemet, sedan sprider sig lögnerna av sig själv. En ekokammare uppstår där skogsnäringens lögner stutsar runt så många gånger att den till slut inte kan urskiljas från fakta....

  • Rapportera

    Anders Pettersson

    Aha, bara en tillfällig formsvacka!

    För ett ögonblick trodde jag att Rönning kommit till nån slags insikt om sitt sätt att uttrycka sig. Nu ser jag att han raskt hittat tillbaka till sitt vanliga charmiga beteende.

  • Rapportera

    Göran Rönning · Skoglig debattör

    I brist på sakargument

    Skogsbrukaren och propagandisten Anders Pettersson kan inte bemöta mina sakargument med ett enda exempel... belysande fall av bristande insikt i vetenskaplighet. Men det är inte förvånande - skogsetablissemanget har aldrig haft några ambitioner att redovisa sina argument byggda på erfarenhet och vetenskapliga konsensus.

    Skogsnäringens historia präglas av respektlöshet mot näringens naturgivna förutsättningar, träden, de andra varelserna, naturels hela rikedom....