Budgetutspel vill stärka klimatandel

De senaste veckorna har oron för att unionen ska tappa styrfart i klimatarbetet lyfts fram av flera miljöorganisationer. Farhågorna bekräftades efter att statschefernas gemensamma uttalande i slutet av februari, ett uttalande som helt saknade skrivningar om att klimat- och miljöinvesteringarna behöver prioriteras under nästa sjuårsperiod – mellan åren 2021 och 2027.

Läs mer: Vi behöver tackla illegal immigration och stärka försvaret, polisen och Erasmus, säger EU:s ordförande
 
Men under måndagen kom ett ytterligare inspel inför EU-kommissionens förslag, som väntas i maj. Det informella samarbetet ”Green Growth Group” skickade nämligen ut ett gemensamt uttalande, där 14 klimatministrar i unionen tryckte på för fortsatt fokus på klimatfinansieringen.

Målet till 2020 nås inte

”De offentliga behöver vara ett föredöme” skriver ministrarna bland annat i sitt uttalande, där de också pekar på att unionen behöver öka ansträngningarna för att se till att nuvarande mål om att 20 procent av långtidsbudgetens medel ska gå till klimatinvesteringar. För tillfället ser det nämligen inte ut som att målet nås. Enligt EU:s revisionsrätt nås endast en nivå på 18,9 procent utan ytterligare ansträngningar.

Samtidigt trycker ministrarna på att de resterande 80 procenten i långtidsbudgeten inte ska motverka klimatändamålet. För tillfället anses finansieringglappet för att kunna nå unionens klimatmål år 2030 ligga på minst 180 miljarder euro.

– Det är en viktig signal som vi nu skickar till kommissionen, där vi gemensamt trycker på att vi ser behovet av att ställa om och att använda finansiella medel för detta, säger Eva Svedling, statssekretare hos klimatminister Isabella Lövin (MP) till Altinget.

Sverige: Gärna mer pengar till klimat, men inte mer pengar totalt

Inför att uttalandet släpptes under måndagens miljöministermöte så har det dock rått viss oenighet bakom kulisserna. Ends Europe uppmärksammade bland annat att Sverige hade ställt sig skeptiskt till vissa delar av uttalandet.

Subventioner som inte är i linje med Parisavtalet bör tas bort så fort som möjligt

Barbara Hendricks
Tysklands Miljöminister

– Sveriges inställning är att EU:s budget inte ska öka. Det är särskilt viktigt när Storbritannien är på väg att lämna. Men det betyder inte att vi inte anser att klimatfokuset i långtidsbudgeten ska öka. Vi i Sverige vill att hela EU:s budget ska vara ett verktyg för att förverkliga Parisavtalet. Vi vill inte ha investeringar i fossilt, vi vill att vi ska ställa om och ge stöd till förnybart, fortsätter Eva Svedling.

När ni hade invändningar så var det alltså inför att det stod i uttalandet att EU-budgeten skulle utökas?
– Ja. För oss handlar det om att använda pengar på ett smart och hållbart sätt. Men det är klart att de här sakerna diskuteras inför ett sådant här uttalande, säger Eva Svedling.

Den svenska linjen att alla EU-medel ska ”klimatsäkras” fick dock inte uppbackning av alla ministrar, som istället tryckte på att det framför allt ska säkerställas att 20-procentsmålet garanteras.

Uttalandet, som är öppet för fler länder att ansluta sig till, repeterar även flera andra slutsatser som även EU-parlamentets utskott uttryckt önskemål om. Ministrarna driver bland annat på för att de nationella energi- och klimatplanerna som just nu slutförhandlas fram mellan lagstiftarna ska stärkas för att garantera att transparensen kring hur de gemensamma medlen används ska öka.

– Klimatarbetet beror på att vi styr investeringarna i rätt riktning. EU:s budget behöver statuera ett exempel här. Subventioner som inte är i linje med Parisavtalet bör tas bort så fort som möjligt, säger Tysklands miljöminister Barbara Hendricks i ett uttalande.