Debatt

"Brukade skogar motverkar klimatförändringarna"

REPLIK. Kalhyggesfritt skogsbruk är ingen patentlösning, varken för klimatet eller för mångfalden av arter, skriver Ola Kåren, SCA Skog, i en replik till debattörerna från bland annat Klimatriksdagen.

<span>Ola Kårén, skogsvårdschef, SCA Skog AB.<b><br></b></span>
Ola Kårén, skogsvårdschef, SCA Skog AB.
Foto: SCA
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Av: Ola Kårén
skogsvårdschef, SCA Skog AB

Skogar som brukas motverkar klimatförändringarna genom att bidra med ett stort flöde av skogsråvaror som kan användas för att ersätta andra material och fossila bränslen samtidigt som kolförrådet i skog och mark behålls eller ökar. Detta har studerats nyligen för svenska förhållanden i ett omfattande och flerårigt forskningsprogram vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

Detta står i rak motsats till det som fem debattörer från bland annat Klimatriksdagen framför i Altinget (6/9 -18). Bland annat hänvisar man till ett upprop bestående av forskare från olika delar av världen, och man hänvisar även till forskningsrapporter som stödjer sina teser.

Vad visar forskningen egentligen?

Att olika särintressen kan ha olika utgångspunkt är förståeligt. Man söker de argument som stödjer ens sak, oavsett om man företräder till exempel en miljöorganisation eller skogsindustrin. Men hur är det möjligt att forskningen verkar komma till så olika slutsatser kring hur biobränslen påverkar klimatet?

 Vi har aldrig, och kommer aldrig att producera skog enbart för att elda upp den. 

Oftast beror det på att forskarna har gjort olika systemavgränsningar, till exempel vilken tidsperiod man studerat. Eftersom skogsbruket i vår del av världen sker över mycket långa tidsperioder, närmare ett sekel, måste hela omloppstiden studeras. En annan, och i detta fall viktigare anledning, är att man helt enkelt inte beaktar att det skiljer stort mellan olika länder hur biobränslen produceras.

Svenska biobränslen från restprodukter

I Sverige används nästan inget virke för att direkt förbrännas som biobränsle. Skälet är enkelt, skogsägaren får betydligt mer betalt för produkter som sågat timmer och massa. Vi har aldrig, och kommer aldrig att producera skog enbart för att elda upp den. I Sverige kommer därför nästan alla biobränslen från restprodukter från skogen eller skogsindustrin, eller från trä som återvunnits från till exempel rivningsvirke. När klimatnyttan av biobränsle från svenska skogar värderas måste naturligtvis det göras utifrån ett helhetsperspektiv, som beaktar relevanta förutsättningar.

Kalhyggesfritt ingen lösning

Kalhyggesfritt skogsbruk är tyvärr ingen patentlösning, varken för klimatet eller för mångfalden av arter. Det är för svenska förhållanden väl studerat att tillväxten sänks, till omkring 60 procent jämfört med kalhyggesbruk, vilket innebär att kolbindningen i träden minskar. Värre är att mängden råvaror från skogen också minskar och därmed möjligheten att ersätta klimatskadliga material och energi från fossila källor.

Dessutom tar skogsägaren en större risk med hyggesfria metoder. I hyggesfria bestånd sker avverkning oftare än vid kalhyggesbruk, vilket ökar riskerna för stormfällning och efterföljande angrepp av granbarkborre. På grund av att uttaget blir mindre än vid kalavverkning behöver större arealer skördas med hyggesfria metoder, vilket också ökar riskerna sett till landskapet.

En del av mångfalden gynnas av hyggesfritt, men inte all. En stor del av de skogslevande arterna gynnas av störningar, framförallt brand. Detta är skälet till att omfattande hänsyn lämnas i samband med kalavverkning och att riktade insatser som naturvårdsbränning är viktiga. Utöver detta avsätts, där den frivilligt skyddade skogen i dag överstiger den av samhället formellt skyddade arealen i form av till exempel naturreservat. Sett över skogens omloppstid lämnar SCA i genomsnitt minst vart femte träd i form av naturhänsyn eller avsättningar.

Skogens tillväxt måste öka

Inom skogsindustrin sker nu en snabb utveckling av nya produkter som kommer att kunna ersätta en rad fossila material och energislag: plaster, textilier och nya drivmedel från skogsråvaror. För att säkerställa att det långsiktigt finns råvara behöver vi öka tillväxten i skogen. Detta lägger grunden för att Sverige ska kunna göra en omställning till en cirkulär, biobaserad samhällsekonomi. Biobränslen från svenska skogar kommer vara en viktig del i detta, dessutom till nytta för klimatet.

Dokumentation

Läs tidigare inlägg i debatten

"Klimatet kräver skydd av skog och kalhyggesfritt skogsbruk"
Regeringen och skogsindustrin förespråkar en ökad skogsproduktion och biobaserad samhällsekonomi för att motverka klimatförändringarna. Det är en skogspolitik som kan vara riskabel ur klimatsynpunkt, skriver fem debattörer från bland annat Klimatriksdagen.



E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00