"Biologisk mångfald behöver verkstad"

Av: Sten Frohm
generalsekreterare, Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund

En förutsättning för biologisk mångfald är att det finns olika typer av livsmiljöer, och tillräckligt av den typ av livsmiljö som flera arter är beroende av. Till exempel behövs strömmande vatten utan vandringshinder för att arter som lax, havsöring, harr, asp, nejonöga, flodpärlmussla, tjockskaliga målarmussla och strömstare ska överleva långsiktigt. I dag är tyvärr strömmande vatten en bristvara, till följd av att i stort sett alla våra vattendrag, med undantag för våra fyra nationalälvar, blockerats och dämts upp av dammar och kraftverk.

Utredning behövs inte

Vi tror inte biologisk mångfald behöver utredas. Vi vet redan att välmående, strömmande vatten hyser en hög biologisk mångfald. Vi vet att det råder brist på strömmande vatten då runt 80 procent av våra vattendrag är utbyggda och flera rödlistade arter är knutna till denna livsmiljö. Att återskapa strömbiotoper är därmed att främja biologisk mångfald.

Vi håller med Kekkinen om att biologisk mångfald är mer än bara lax och öring. Men det finns flera skäl till varför det ofta är ett särskilt fokus på lax och öring vid restaurering av vattendrag. Dels för att lax och öring indikerar en god vattenmiljö, som i regel hyser en hög biologisk mångfald. Dels för att lax och öring är en viktig resurs för fisket. Sportfiskets värde för samhällsekonomin kan inte längre ignoreras, en ny forskningsstudie har visat att en flugfiskad havsöring kan vara värd så mycket som 18 000 kr.

Varför bara bevara?

Ska ålen, laxen och flodpärlmusslan finnas kvar i älven till kommande generationer kan vi inte vänta mycket längre. Här behövs inte fler utredningar, här behövs verkstad.

Det är oroande att Kekkinen menar att vi ska sträva efter att bevara, inte återskapa biologisk mångfald. Varför ska vi nöja oss med att bevara det som finns, när vi har goda möjligheter att återskapa biologisk mångfald? Biologisk mångfald handlar inte bara om antalet arter, utan om genetiska variationer inom en art. Det genetiska utbytet inom en art i ett vattendrag begränsas genom vandringshinder i form av kraftverk och dammar, vilket kan leda till genetisk utarmning och sämre anpassning till nya förhållanden såsom klimatförändringar.

Vi tror också att e-DNA kan bli ett viktigt komplement till dagens provfisken. Men det finns också brister i e-DNA-tekniken, man kan till exempel inte ta reda på antalet individer av en art eller fördelningen av åldersklasser hos fisk, vilket kan vara viktigt för att avgöra om en miljöåtgärd haft god effekt och för att se hur ett bestånd förändras över tid. Därför kommer det finnas ett behov av traditionella elfisken och provfisken ett bra tag framöver.

Förslag till Fortum

Istället för att lägga tid på dissekera begreppet biologisk mångfald, vore det en god sak om Fortum arbetade för att återskapa strömmande vattenmiljöer vid sina kraftverk.

Det är glädjande att se att Fortum intresserar sig för biologisk mångfald, låt oss tillsammans arbeta för att återställa livsmiljöer för strömvattenlevande arter, så får vi den biologiska mångfalden på köpet. Varför inte börja med Dalälven, där det finns ett färskt och gediget underlag för åtgärder. Ska ålen, laxen och flodpärlmusslan finnas kvar i älven till kommande generationer kan vi inte vänta mycket längre. Här behövs inte fler utredningar, här behövs verkstad.