"Anmärkningsvärt införa system som omöjliggör jämförelse"

SLUTREPLIK. Det är glädjande att Jordbruksverket instämmer i att kvävebelastningen från jordbruket ökade mellan 2009 och 2011. Tyvärr förklarar de inte varför verket har gömt denna beräknade ökning i de senaste hemsidesuppdateringarna, skriver Lennart Gladh och Jan Wärnbäck i en replik till Magnus Bång och Stina Olofsson.

Lennart Gladh, senior konsult och före detta Östersjöexpert på WWF
Jan Wärnbäck,
 jordbruksexpert

Först och främst vill vi tacka för att Jordbruksverket tar sig tid att uttrycka sin syn om de frågor vi lyft. Vi noterar att det fortfarande råder en del frågetecken kring vad det uthålliga i den jordbruksproduktion som verket förespråkar består av. Det är inte direkt något nytt som framförs.

Vad gäller siffertrixandet så är det glädjande att Jordbruksverket själva är eniga med oss att kvävebelastningen från jordbruket faktiskt ökade mellan 2009 och 2011. Vad man inte bekymrar sig om att förklara är varför verket har gömt denna beräknade ökning i de senaste hemsidesuppdateringarna genom att förlänga tidsperioden.

Vi är uppriktigt förvånade att man inför ett system för mätning som inte längre går att jämföra med historiska data. Hur detta påverkar Sveriges internationella åtaganden så som rapporteringen till Helcom som skall vara jämförbar över tid och också med andra länders data återstår att se. Det ter sig anmärkningsvärt att det mitt i en eventuell långvarig uppgång av läckaget väljs att sätta en helt ny baslinje som dessutom omöjliggör jämförelse. Man behöver inte vara överkonspiratoriskt lagt för att inse lägligheten i denna förändring.

Endast ekonomin som styr

Markus Hoffman på LRF var i sitt svar till oss inte främmande för behovet av att se över gödslingsrekommendationen. Vi är medvetna om vad rekommendationerna har för bakgrundsdata. Men faktum kvarstår att kvävegivorna styrs av endast ekonomiska överväganden. Detta kan översättas till antal kilo skördeökning som behövs för att betala ett kilo kväve. Det finns studier från SLU som visar att ekologiskt optimum kan sammanfalla bra med ekonomiskt optimum i de fall när 1 kilo extra kväve resulterar i 10 kilo mer skörd.

Detta vet Jordbruksverket om men det är inte inbyggt i gödslingsrekommendationens beräkningsmodell och därmed finns inget som säkerställer att rekommendationen baseras på det. Att hänvisa till att ”rekommendationerna bygger på officiella resultat från SLU:s fältförsök för de senaste 10 åren och praktisk erfarenhet” är inte samma sak som att de rekommendationer man ger faktiskt beaktar andra parametrar än ekonomiska. Istället hävdar Nilsson och Bång att vi har fel men bekymrar sig inte över att förklara varför och på vilket sätt.

Miljön måste med

Avslutningsvis är vi fullt medvetna om de tekniska möjligheter som finns för lantbrukare som vill att ta del av. Men så länge Jordbruksverket endast ser till grödans behov utifrån ett ekonomiskt perspektiv och inte beaktar de miljömässiga konsekvenserna så kvarstår frågetecknen runt hur uthålligheten i produktionen ska uppnås. Det handlar inte bara om påverkan per kilo produkt utan om hur mycket som totalt läcker ut i det omgivande systemet.

Det framstår allt tydligare att det behövs politiska krafttag gemensamt från miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP) och landsbygdsminister Jennie Nilsson (S) för att på riktigt se över alla de möjligheter som finns för att öka hållbarheten i växtnäringsanvändandet. Att fortsätta som vi gjort hittills tar alltför lång tid.

Forrige artikel "Vi vill se direktiv om mer hyggesfritt skogsbruk" Næste artikel "Vägen mot en fossilfri framtid"
Skogsnäringen ställer ultimatum till Skogsstyrelsen

Skogsnäringen ställer ultimatum till Skogsstyrelsen

SKOGSPRODUKTION. En rapport om åtgärder för ökad tillväxt i skogen pressar Skogsstyrelsens ledning från två håll. Myndighetens specialister anser att rapporten har stora vetenskapliga brister och måste arbetas om, men skogsnäringen kräver att Skogsstyrelsen omgående ställer sig bakom rapporten.