Så påverkar utspelen om Barsebäck dansk energipolitik

Frågan om det skånska kärnkraftverkets vara eller icke vara var en mycket stor konfliktyta mellan svenska och danska regeringen på sin tid. Men när M-ledaren Ulf Kristerssons regeringsunderlag i olika utspel pekat på vikten att återigen ha ett kärnkraftverk i skånska Barsebäc, så är reaktionerna från den danska sidan än så länge relativt avvaktande.

Morten Øyen, redaktör på Altinget Energi och Klimat, förklarar varför.

Hur reagerar danska politiker när svenska partier lägger förslag om att bygga ett nytt kärnkraftverk i Barsebäck?

– Traditionellt sett håller sig danska politiker borta från att blanda sig i den svenska valrörelsen. Men det är ett tema som annars skulle kunna vara en vattendelare. Den danska klimatministern Dan Jørgensen (S) brukar vara en tydlig kritiker av nytt kärnkraftsbygge, som han anser är alldeles för dyrt och fortfarande mycket osäkert.

Det är ett tema som politiskt ligger och bubblar under ytan

– På andra sidan finns det flera av de blå partierna i Danmark som anser att kärnkraft är en självklar energiform att ha när det inte blåser i alla vindkraftverk. Om Sverige nu börjar investera i ny kärnkraft så kommer de blå partierna att ha en granne att peka på, och det kommer att ge deras argument ett lyft.

Vad tycker danskarna om svensk kärnkraft?

– Kärnkraft splittrar danskarna. Jag har ingen färsk undersökning att referera till, men redan 2016 var bara runt 30 procent av danskarna positiva till att vi forskar om kärnkraft i Danmark. 

– Danmark har en lång tradition av att vara skeptisk till kärnkraft. Redan 1985, efter stort motstånd från allmänheten, beslutade det danska parlamentet att kärnkraft inte skulle ingå i den offentliga energiplaneringen i Danmark. Men i dag kommer el producerad från kärnkraft till danskarna från utlandet, så man kan med rätta säga att danskarna själva inte är mästare i den frågan.

Vi har en stark vindkraftsindustri i Danmark och de är alltid snabbt igång och pratar om hur dyr och farlig kärnkraft är, så debatten har inte riktigt fått någon seriös fart än.

– I dag har Danmark en mycket omtalad startup-miljö med ursprung från Niels Bohr Institutet i Köpenhamn som ska arbeta för att skapa modern kärnkraft. Så det är ett tema som politiskt ligger och bubblar under ytan i Danmark.

Har synen på ny kärnkraft förändrats i Danmark till följd av de höga elpriserna?

– De höga elpriserna sätter också press på danskarna, men det är inte så att kärnkraften upptar mycket av den danska debatten. Vi har en stark vindkraftsindustri i Danmark och de är alltid snabbt igång och pratar om hur dyr och farlig kärnkraft är, så debatten har inte riktigt fått någon seriös fart än. Men skulle produktionsplaner dra igång igen i Barsebäck blir det en debatt som kommer att pressa på även i Danmark.

Vilka är de dominerande förslagen i den danska debatten för att möta ökade elektrifieringsbehov?

– Det är vindkraftverk och solceller i stor skala. Det danska parlamentet vill att det ska byggas mycket mer havsvind, både havsbaserade vindkraftsparker och två så kallade "energiöar", men också dubbelt så många vindkraftverk på land och tio gånger så många solceller till 2030.

– Då måste vi handla mycket mer el med våra grannländer, så att vi kan exportera mycket grön kraft och tjäna pengar på det, men även få ström från utlandet när det inte blåser och solen inte skiner. Det är den danska strategin.

– På kort sikt försöker man sedan kompensera konsumenterna för de höga energipriserna med en så kallad värmecheck och sänkt skatt på el.