MP: Klimatmålen ska nås med hjälp av skattepolitiken

INTERVJU. Janine Alm Ericson ser skatter som ett viktigt styrmedel för att lotsa människor och företag i en  mer hållbar riktning, både på nationell och global nivå. 

Mattias Croneborg

– Som parti måste vi väl alltid vara positiva till koldioxidskatt, svarar Miljöpartiets ekonomiskpolitiska talesperson Janine Alm Ericson, på frågan om hon är för en global skatt på koldioxid.

– Ska vi nu nå klimatmålet, som alla länder är överens om, kan en internationell koldioxidskatt vara ett sätt att nå dit – om man bygger det på rätt sätt.

Janine Alm Ericson menar att det finns flera skatter som skulle kunna fungera som globala regulatorer för att uppnå olika miljömål, men att det kan vara svårt att få det att fungera i praktiken.

– Det finns många skatter på en global nivå som vi skulle behöva se över bättre, men det finns inga bra system för hur man inför dem. Samtidigt är skattepolitiken något man vill värna nationellt.  

EU sätter käppar i hjulet

Jag tycker inte att det är en bra ordning att vi slår oss för bröstet och säger att vi har klarat att minska utsläppen. För det har vi faktiskt inte.

Janine Alm Ericson
Ekonomiskpolitisk talesperson, Miljöpartiet

Hon pekar också på att EU-regelverket kan sätta käppar i hjulet.

– Vi behöver ha många sätt att styra om vi ska klara den här utmaningen.

I december enades världens länder på klimattoppmötet i Paris om att sträva efter att den globala temperaturhöjningen ska begränsas till 1.5 grader.

– Bara för att vi är eniga om målet uppnår vi inte det automatiskt. Utan alla länder måste hitta sätt för att uppnå detta. När det gäller våra nationella mål så kommer det att vara vår ingång i alla ekonomiska samtal, säger Alm Ericson.

Hon tror att klimatavtalet kan bli en konkurrensfördel för Sverige,

– Vi har väldigt innovativa företag. Det är bra att vi premierar innovationer och grön teknik.

Hon anser att avtalet minskar möjligheterna för företag att flytta till länder där utsläpp och miljöpåverkan är mindre kostbart.

– Vill du inte stå upp för klimatet kunde du tidigare flytta någon annanstans. Det kommer man inte att kunna längre, för alla är med på samma tåg.

Frikoppla ekonomin från utsläpp av koldioxid

Frågan är vilka eventuella uppoffringar välden måste göra för att uppnå målet. Att bryta det historiska sambandet mellan ekonomisk tillväxt och utsläpp av växthusgaser kallas frikoppling. Det råder delade meningar om i vilken utsträckning det är möjligt. Många hävdar att vissa länder och vissa regioner redan nu kan se en relativ frikoppling, att den negativa miljöpåverkan minskar för en given tillväxt. Men i förlängningen, om växthusgaserna ska sluta att öka i atmosfären, krävs en absolut frikoppling, alltså ekonomisk tillväxt samtidigt som utsläppen minskar eller står stilla.

Janine Alm Ericson tror att Sverige har nått en bit på vägen men att det återstår mycket arbete.

– Det finns tillväxt som är bra. Däremot är det viktigt att de reformer vi gör rullar i en hållbar riktning så att vi får en tillväxt som är bra för miljö och klimat. Sverige visar att det går att komma väldigt långt. Men vi tar inte med de importerade utsläppsgaserna i beräkningen. Jag tycker inte att det är en bra ordning att vi slår oss för bröstet och säger att vi har klarat att minska utsläppen. För det har vi faktiskt inte.

Det gängse sättet att mäta utsläpp av växthusgaser är att titta på de utsläpp som sker i Sverige. Då har utsläppen minskat. Men beaktar man de utsläpp som har uppkommit i andra länder när vi importerar varor blir bilden annorlunda. Då har Sverige inte brutit sambandet.

Men många invänder mot att räkna utsläpp på det viset. Om bara de egenproducerade utsläppen beaktas har Sverige brutit sambandet mellan utsläpp av växthusgaser och tillväxt.

Överskottsmålet har gjort sitt

En parlamentarisk utredning ser över det finanspolitiska ramverket. I dag gäller att den offentliga sektorns sparande ska visa ett överskott på en procent, sett över en konjunkturcykel. Det så kallade överskottsmålet.

– Just nu finns det ingen relevans att behålla ett överskottsmål på en procent. Men nu förs parlamentariska samtal. Vi är öppna för vad de samtalen ger.

Hon tycker att diskussionerna är bra och tror att gruppen kan enas om ett förslag.

Janine Alm Ericson anser att det finns tillfällen då underskott ska tillåtas.  

– Det ska inte finnas ett tankeförbud mot att finansiera med lån. Det kan vara befogat när stora investeringar i tåginfrastruktur måste till eller om det skulle visa sig nödvändigt med de stora flyktingströmmar som är nu.

Alm Ericsson ser inget självändamål att sträva mot vare sig en lägre eller högre skattekvot i ekonomin.

– Jag tycker att vi ska ha de skatter som behövs för att klara de framtidsutmaningar som vi har. Vi har en bra konkurrenskraft med stor export. Det finns inte någonting om pekar på att skattetrycket är någon större fara. Vi behöver också pengar för att göra omvandlingen av ekonomin som krävs för att klara klimatmålet.

Diskussion om utformning av skatteväxling

Däremot vill hon ändra sammansättningen av skatterna. Mindre på arbete och företagande och mer miljöskatter. Men hur det ska se ut är ännu inte klart.

– Det är en ganska stor prioriteringsdiskussion som behöver göras. När man tittar på att höja miljöskatter måste man göra det på ett sätt som gör att ekonomin fungerar i stort.  Då krävs det ett stort tankearbete.  Vi kommer att komma med fler förslag på miljöskatter. 

Samtidigt vill hon sänka arbetsgivaravgifter för småföretag.

Hon välkomnar också Liberalernas utspel om en ny stor skattereform

– Vi föreslog en bred skatteöversyn redan 2014. Vi är positiva till det och är glada att det är fler som hänger på. Vi behöver minska skatten på företagen och göra det mer lönsamt att vara miljövänlig.

Lättare hyra ut till flyktingar

– Vi vill underlätta för flyktingar och invandrare att bo hemma hos privatpersoner. Det kan få en stor effekt om många gör det. Det kan också öka integrationen om man får kontakt med någon som har bott här länge.

Förslaget kalls IBO. Det är en ny boendeform för asylsökande med ett statligt stöd till andrahandsuthyrning för nyanlända.

Miljöpartiet vill också utöka rut-avdraget ytterligare för att underlätta för nyanlända att få jobb.

Men det handlar inte om låglönejobb. 

– Att få en låglönemarknad är inte en väg framåt. Däremot ska vi hitta enkla jobb. Men det är svårt i Sverige, vi är så effektiviseringsdrivna.

Hon menar att politikerna har en uppgift här att hitta stödsystem till företag så att de blir billigare för dem att anställa för den typen av jobb.

Janine Alm Ericsson tror att det går att vända den pressade migrationssituationen så att det blir en god affär för Sverige.

– Vi har varit dåliga på att tillvarata invandrares kompetens. Det måste vi plocka upp nu. Utbildningen är en nyckelfråga. Utmaningen är ekonomi men också resurser som att få fram lärare. Här finns det redan många idéer. Om vi är fokuserade i det här kommer det att vara en vinst för svensk ekonomi. Det är min absoluta övertygelse.

Vill inte kritisera Riksbanken

– Det är oerhört tydligt att Riksbanken kämpar hårt för att nå inflationsmålet.  Det kan ingen tvivla på. Stefan Ingves har jobbat med de verktyg han har men också försökt att väcka uppmärksamhet. Han har begränsat med verktyg. För att nå inflationsmålet finns det andra delar i ekonomin som måste agera. Han har varit ute och tydligt sagt det.

Hon anser att det är en exceptionell situation i ekonomin. När man satte inflationsmålet befarande man en för hög inflation. Men nu fungerar inte ekonomin på det viset. Då blir det svårt.

– Vi ska inte recensera Riksbanken. Men det är bra att det finns en medvetenhet om att det kan finnas en problematik. Men det finns inte skäl att kritisera Riksbanken för det sättet att bedriva politik.

Du säger att ni inte ska recensera Riksbanken. Om inte ni i finansutskottet gör det. Vem ska då göra det?

– Det är en skillnad när vi pratat i finansutskottet och vad vi för ut publikt innan det finns eventuella förslag  

Är ni för försiktiga?

– Nej, jag har inte känt något behov att kritisera Riksbanken.

 

Dokumentation

Janine Alm Ericson

  • Ekonomiskpolitisk talesperson för Miljöpartiet
  • Ledamot i riksdagens finansutskott
  • Kommunpolitiker i Alingsås
  • Ledamot i partistyrelsen
  • Ledamot i partiets arbetsutskott   

Alm Ericson om:

  • Om att ha arbetslöshetsmål och inte sysselsättningsmål

– Det ska inte vara något trixande med siffror, men försvinner man av naturliga orsaker ur arbetskraften är det ingen fara.

  • Om riktade statsbidrag

– Vår inställning är att mer generella statsbidrag vore bra. Sedan är frågan om det ska ske på bekostnad av de riktade. Det bästa vore om vi kunde öka kakan ytterligare när det gäller pengar till kommuner och landsting. 

  • Om Riksbankens inflationsmål på 2 procent.

– Tidigare var det mer flexibelt, med 1 procent under eller över 2 procent. Någon sådan funktion skulle det kunna finnas relevans i.

Altingets intervjuer om den ekonomiska politiken

Källström: Regeringen duttar sönder välfärden

Små och många specialdestinerade statsbidrag är dubbelt dåliga och hotar dessutom det kommunala självstyret, varnar Emil Källström (C).

 

Oscar Sjöstedt (SD): Vi är närmast Moderaterna

Nej till många av regeringens skattehöjningar och minskade kostnader för företagen. Sverigedemokraterna är närmast Moderaterna i den ekonomiska politiken, enligt Oscar Sjöstedt.


KD: Politikerna måste skärpa granskningen av Riksbanken

Jakob Forssmed (KD) anser att politikerna är för ängsliga när det gäller granskning av Riksbankens penningpolitik. Han är inte heller säker på att en bred, blocköverskridande skattereform är det allra bästa.


Nämnda personer

Janine Alm Ericson

Riksdagsledamot (MP), ekonomisk-politisk talesperson och talesperson för bistånd och pensioner
Studier i statsvetenskap, nationalekonomi, freds- och konfliktkunskap

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00