Naturvårdsverket: Stärk samverkan mellan myndigheter

DEBATT. Sverige behöver bättre möta människors behov av information om klimatfrågor. Myndigheter har här en viktig roll att fylla, skriver Stina Söderqvist, Naturvårdsverket.

Stina Söderqvist
Kommunikationsstrateg, Naturvårdsverket


Allmänhetens medvetenhet om klimatförändringar är relativt hög i Sverige. Det visar både nationella och internationella undersökningar. Samtidigt uppger en stor majoritet av svenskarna att de är intresserade av klimatfrågor och fortsatt oroliga för klimatförändringar. Det gäller särskilt unga.

Naturvårdsverket redovisade i torsdags ett uppdrag som genomförts i samverkan med Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) om förutsättningar för Sveriges genomförande av Parisavtalets artikel 12. Artikeln beskriver människors rätt till delaktighet och tillgång till information om klimatfrågor.

Vart fokus bör ligga

Inom ramen för uppdraget har Naturvårdsverket gjort en kartläggning av hur Sverige uppfyller artikel 12 i dagsläget och föreslår utifrån den ett antal områden som Sverige bör fokusera på.

  • Tydligare uppdrag till Naturvårdsverket och SMHI att kommunicera klimatfrågor med allmänheten

Det saknas en myndighet som har ansvaret för att säkerställa allmänhetens tillgång till information om klimatfrågor. Samtidigt efterfrågar allmänheten information från just myndigheter och forskare enligt den undersökning som genomförts i samband med uppdraget. I avsaknad av ett utpekat uppdrag finns en risk att ingen myndighet fyller uppdraget att tillgodose allmänhetens behov av information på en nationell nivå.

Allmänhetens information inom klimatfrågor bör utgå från information som vilar på vetenskaplig grund och som distribueras av relevanta myndigheter.

  • Stärkt samverkan mellan myndigheter

Kartläggningen visar att många myndigheter arbetar aktivt med information om klimatfrågor, men det saknas samordning och en gemensam kunskapsbas.

För att nå Sveriges klimatmål och Parisavtalet krävs stora samhällsförändringar under en relativt begränsad period. Det ställer krav på att olika delar i samhället har en gemensam kunskapsbas om målen. Underlaget indikerar att det saknas samordning mellan den lokala och centrala nivån när det gäller kunskap.

  • Rusta lärarna för ungas engagemang i klimatfrågor

En slutsats utifrån kartläggningen är att hållbarhet är väl implementerat i utbildningen för barn, unga och vuxna i Sverige. Vi kan samtidigt konstatera att utmaningen att lösa klimatfrågorna i samhället kräver nya och innovativa lösningar och att system för utbildning och lärande kan behöva anpassas för den transformationen.

En indikation i underlaget är att lärarna kan behöva särskilda verktyg för att arbeta med ungas engagemang i klimatfrågor och oro för klimatförändringar.

  • Utred hur civilsamhället kan bidra till kunskapshöjning

Civilsamhället skickar en stark signal om behov av kunskapshöjande insatser för allmänheten. Vi föreslår att se över om vikten av kunskapshöjande insatser inom klimatområdet kan förtydligas när det gäller statliga bidrag till civilsamhällets organisationer.

Tillhandahålla information

Ett deluppdrag var att Naturvårdvårdsverket ska upprätta information om Parisavtalet. Ny information finns tillgänglig via Naturvårdsverket webbplats.

Forrige artikel "Förpassa idén om ett statligt järnvägsunderhåll till papperskorgen" Næste artikel Grön ungdom: Handelskammaren har fel om Arlanda Grön ungdom: Handelskammaren har fel om Arlanda