Utredning ratar skatt på dubbdäck

MILJÖ. En skatt på dubbdäck i Stockholm skulle spara liv men leda till fler olyckor och stopp i trafiken. Utredningen om en dubbdäcksskatt räknar med att problemet med höga halter av skadliga partiklar i tätorternas vinterluft kommer att lösa sig ändå, och säger nej till skatten.

Placeholder image
Förbudet mot dubbdäck på Hornsgatan i Stockholm räddar varje år livet på 3,6 personer. En skatt på dubbdäck i hela Stockholms innerstad skulle rädda livet på ytterligare tre personer per år, enligt utredningen. Foto: Foto: Per-Olof Forsberg

Sverige fälldes för fyra år sedan i EU-domstolen för att de gränsvärden för partiklar som stadgas i luftkvalitetsdirektivet hade överskridits på flera platser och vid flera tillfällen.

Fakta
Enligt EU:s luftkvalitetsdirektiv får halten av partiklar (PM10) inte vara över 50 mikrogram per kubikmeter luft under mer än 35 dygn per kalenderår. Medelvärdet under ett kalenderår får halten inte överstiga 40 mikrogram per kubikmeter luft.

Medlemsländerna får ha strängare krav. Men Sverige har valt att ha samma gränsvärden för partiklar i den nationella miljökvalitetsnormen för luft.

Enligt Naturvårdsverkets senaste sammanställning, som är från 2013, överskreds gränsvärdena för partiklar på åtta platser:

Motala, Drottninggatan 12
Stockholm, Lilla Essingen
Stockholm, Folkungagatan 53
Stockholm, Hornsgatan
Stockholm, Norrlandsgatan
Sundsvall, Köpmansgatan
Södertälje, Turingegatan
Umeå, Västra Explanaden

Nu riskerar Sverige att återigen dras inför domstolen för att inte ha gjort något åt problemet. Enligt EU-kommissionen överskrids gränsvärdena fortlöpande. Orsaken till de höga partikelhalterna är framförallt användningen av dubbdäck på bart vägunderlag.

Alliansregeringen tillsatte därför en utredning för att få klarlagt om en skatt på dubbdäck kan vara en metod att få ner partikelhalterna – något som partikamraterna som då styrde i Stockholms stadshus länge hade bett om.

Men utredningen gör tummen ned för en skatt på dubbdäck.

"Hälsoeffekterna inte så stora"

När det gäller dödsfall till följd av exponering för grova partiklar är bedömningen att det framförallt är äldre och redan sjuka som kan drabbas.

SOU 2015:27

Skatten skulle visserligen minska partikelhalterna. Men i Stockholm krävs det mer än så för att komma under gränsvärdena, till exempel att man binder dammet på gatorna.

När utredningen väger samman effekterna av en skatt på hälsa, trafiksäkerhet, tillgänglighet och framkomlighet blir slutsatsen att skatten inte bör införas.

Skatt på dubbdäck i Stockholms innerstad skulle ge positiva hälsoeffekter, men inte så stora.

När Stockholm införde förbud mot dubbdäck på en gata, Hornsgatan, minskade antalet förtida dödsfall med 3,6, enligt en studie. En skatt på dubbdäck skulle minska antalet som dör i förtid med ytterligare tre personer per år, enligt utredningens beräkningar.

Att tre personer får leva längre verkar ju vara en klar hälsovinst. Men enligt utredningen är vinsten inte så stor: ”När det gäller dödsfall till följd av exponering för grova partiklar är bedömningen att det framförallt är äldre och redan sjuka som kan drabbas, varför den förlorade livslängden i genomsnitt bedöms vara relativt kort, ungefär ett år.”

Trafikolyckorna kan öka

I andra vågskålen finns ett förväntat ökat antal olyckor om färre använder dubbdäck. Det ger inte bara personskador utan korkar också igen trafiken. Dessutom visar en studie att man måste satsa mycket mer på vinterväghållningen för att motverka risken för olyckor om användningen av dubbdäck minskar.

Utredningen räknar också med att partikelhalterna i Stockholms innerstad kommer att minska när trängselskatten höjs och skattezonen utökas. Till det kommer nya regler för högsta antal tillåtna dubbar i däck, som ännu inte har fått fullt genomslag eftersom de bara gäller nya däck.

Kommunexperter vill ha skatt

Två av utredningens experter protesterar i särskilda yttranden mot utredningens bedömning att det inte behövs någon skatt på dubbdäck.

Kerstin Blom Bokliden, miljöexpert på Sveriges Kommuner och Landsting, skriver att kommunerna själva inte råder över de verktyg som krävs för att få ner partikelhalterna och klara EU:s gränsvärden långsiktigt. Att det har gått bra i Stockholm de senaste vintrarna beror inte bara på trängselskatt och förbud mot dubbdäck på en gata, utan också på intensiva insatser för dammbindning och gynnsamma vintrar. ”Det är viktigt att få till styrmedel som säkrar att nivåerna innehålls på lång sikt oavsett väderlek”, skriver hon.

Malin Täppefur, luftkvalitetsexpert i Stockholms stad, påpekar att dammbindning är en dyr åtgärd som har effekt i bara 24 timmar. ”Det är inte en långsiktigt hållbar lösning”, skriver hon.

Om färre använder dubbdäck har det positiva hälsoeffekter och minskar buller och vägslitage, skriver hon. ”Min bedömning är därför att en dubbdäcksskatt måste införas enligt den modell som utredaren har skisserat, men valt att inte föreslå.”

 

SOU 2015:27 Skatt på dubbdäcksanvändning i tätort?

 

Dokumentation

 

Ett lagförslag att ha i bakfickan

Om det skulle behövas skatt på dubbdäck för att Sverige inte ska fällas i EU-domstolen en gång till har utredningen tagit fram ett lagförslag för det. Förslaget är i första hand tänkt att användas i Stockholm, där problemet med partiklar är störst, men kan också tillämpas i andra tätorter.

Skatten är i förslaget 50 kronor för ett dygn, 600 kronor för en månad och 2 000 kronor för en hel vintersäsong. Den tas ut när bilen används med dubbdäck i ett skattebelagt område.

 

(SOU 2015:27)



Politik på allvar
Få gratis nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget.
Genom att registrera dig till Altingets nyhetsbrev accepterar du våra användarvillkor