I Sverige finns ett starkt straff­rättsligt skydd mot hat­propa­ganda på rasistiska grunder, bland annat genom straff­ansvaret för hets mot folkgrupp. Det kan dock ifråga­sättas om lagstift­ningen till­räckligt tydligt ger uttryck för sam­hällets avstånds­tagande från bland annat förnekelse av Förintelsen. Europeiska kommissionen har också ifrågasatt det svenska genom­förandet av EU-rättsliga bestäm­melser om kriminali­sering av offentligt urskuldande, förnekande och flagrant förringande av folkmord och vissa andra brott.

En parlamentariskt sammansatt kommitté ska därför

• ta ställning till om det bör införas ett särskilt straff­ansvar för offentligt urskuldande, förnekande eller flagrant förringande av dels folkmord, brott mot mänsklig­heten och krigs­förbrytelser enligt definitionen i Inter­nationella brott­måls­dom­stolens stadga, dels brott mot freden, krigs­förbrytelser och brott mot mänsk­ligheten som de definieras i Inter­nationella militär­tribunalens stadga, med beaktande av de begräns­nings­möjlig­heter som finns i rasism­rambeslutet,
• lämna författ­nings­förslag om kommittén kommer fram till att ett särskilt straff­ansvar bör införas, och
• för det fall kommittén kommer fram till att ett särskilt straff­ansvar bör införas, ta ställning till om straff­ansvaret även ska gälla på det område som skyddas av tryck­frihets­förord­ningen och yttrande­frihets­grund­lagen och i så fall lämna författnings­förslag.

Uppdraget ska redovisas senast den 20 april 2023.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.