Tio fräscha miljoner till energieffektivisering – hurra?

Så kom förslaget till vårändringsbudget. Energieffektivisering får tio miljoner kronor. Det är en bra början, men i sammanhanget är summan en droppe i havet. I samma budget ges förslag på att utöka klimatbonusen för de som köper elbilar med nästan 4 miljarder och regeringen vill dessutom ge dryga 6 miljarder till hushåll med höga elräkningar.

Det sistnämnda är pengar som inte kommer att ha någon bestående effekt, villaägare kommer att drabbas av samma ”chock” nästa vinter. Hade samma pengar investerats i energieffektivisering hade hushållen blivit mindre elberoende samt försäkrats mot framtida variationer i energipris. Energieffektivisering måste tas på allvar och få den plats i politiken, och i budgetar, som den förtjänar.

Oförståndigt och dyrt att inte satsa mer

Rapporten ’Grön logik’ visar att energieffektivisering kan ge 866 miljarder kronor i samhällsvinst till år 2045. Det borde alltså vara intressant för Sveriges politiker att satsa större på detta område, av många anledningar. Energieffektivisering kan även avlasta elnätet när många vill ha el samtidigt, minska behovet av utbyggnad av både elnät och elproduktion, minska vår klimatpåverkan och sist, men inte minst i dessa dagar, minimera behovet av import från till exempel Ryssland.

Energieffektivisering har behandlats med ointresse under många år, och satsningarna är obetydliga jämfört med andra områden, vilket blir tydligt även i detta budgetförslag. Visst finns det politik för energieffektivisering redan i dag, men den måste bli betydligt skarpare. Den måste samordnas, följas upp och få en markant större plats i budgetar framöver. Allt annat vore oförståndigt och dyrt för samhället.

Olika synsätt

Gällande de 10 miljonerna som ändå finns med i förslaget så ska de gå till Energimyndigheten för att ”höja kompetensen gällande energieffektivisering”.

Ponera att man hade satsat på informationsinsatser även inom andra områden. Till exempel för att höja kompetensen om elfordon, i stället för att ge klimatbonusar till elbilar. Vad tror ni har mest effekt? Varför är det så olika synsätt på två åtgärder som båda gynnar klimatet? De medel som satsas på information gällande energieffektivisering skulle göra betydligt större nytta om de kombinerades med smarta bidrag eller krav på effektiv energianvändning.

Sverige gör inte tillräckligt

En god kraft i sammanhanget är dock EU:s energieffektiviseringspolitik. Där gäller ”energy efficiency first”-principen. Det betyder att alla medlemsländer ska säkerställa att energieffektivisering beaktas vid planering, stora investeringar och vid framtagande av politik. Har vi verkligen säkerställt detta i Sverige? Hur tillämpas det i svensk politik, på Regeringskansliet och på berörda myndigheter?

Vi anser att Sverige inte gör tillräckligt för att uppfylla denna princip i dag. I årets rapport från Klimatpolitiska rådet lyfts däremot energieffektivisering upp som en viktig åtgärd, vilket är ett steg i rätt riktning. Vi hoppas att detta leder till en ordentlig utvärdering gällande just energieffektivisering och dess viktiga roll i klimatpolitiken.

EEF ser följande åtgärder som viktiga för att konkret energieffektivisering ska komma till stånd:

• Inför direkt skarpare styrmedel som leder till faktiskt utförda åtgärder
• Skapa ett samordningskansli för energieffektivisering. Frågan är idag splittrad på flera departement och myndigheter vilket leder till onödigt långa processer
• Använd de lagar och regler som redan finns. Utöva tillsyn och visa att samhället tar energieffektivisering på allvar
• Ta fram en energieffektiviseringsstrategi och en konkret handlingsplan för Sverige.

Först då kan vi realisera de 866 miljarder i samhällsvinst som energieffektivisering kan ge och på så sätt komma närmare ett klimatsmart samhälle.