GRAFIK: Så har statsministerns arvode utvecklats genom åren

Statsrådsarvodesnämnden har beslutat att höja arvodet för statsministern till 184 000 kronor i månaden från den 1 januari, det är en ökning med 4 000 kronor i månaden eller en procentuell ökning på 2,2 procent. Nämnden sätter arvodet utifrån flera kriterier. Dessa radas upp i dess senaste verksamhetsredogörelse:

”Nämnden strävar efter att anpassa arvodena till en rimlig och allmänt godtagbar nivå. Inför besluten om arvoden studerar nämnden bl.a. det allmänna
löneläget och följer utvecklingen på arbetsmarknaden. Nämnden tar hänsyn till lönenivåer för exempelvis riksdagsledamöter, riksdagens ombudsmän, riksrevisorn och statliga myndighetschefer. Vidare beaktar nämnden arvodesnivåerna i de nordiska parlamenten och regeringarna. Därutöver beaktas det allmänna konjunkturläget och avtalsrörelsen.”

Men faktum är att den analysen har landat i samma slutsats ända sedan år 2010. Statsministerns arvode har varje år höjts med exakt med 4000 kronor (med undantag år 2020 då datum för arvodeshöjningen flyttades från sommaren till januari 2021).

Har analysen alltså alltid slutat i samma summa eller finns det ett riktmärke?

– Det finns inte ett riktmärke utan det är analysen som landar i att det blir på det här viset. Det är inte bestämt från början. Det skulle kunna bli något annat men det har blivit så här, säger Cecilia Bohlin, sekreterare i Statsrådsarvodesnämnden, till Altinget.

Ökning

I rena kronor har arvodet för statsministern stuckit iväg på senare år. Magdalena Andersson får i dag ungefär dubbelt så mycket som Göran Persson fick år 2000. Men det blir en orättvis jämförelse då även lönerna för befolkningen i stort har ökat. Faktum är dock att statsministern i dag tjänar ungefär 4,9 medellöner i månaden medan motsvarande siffra 1994 var 4,2 medellöner.

Också skillnaden mellan statsminister och övriga ministrar ökat. I dag tjänar Andersson 26,9 procent mer än övriga statsråd. 1994 tjänade Ingvar Carlsson bara 18,2 procent mer. En riksdagsledamot har dock i dag ett högre arvode i förhållande till statsministern än i början av 00-talet.

(Artikeln fortsätter efter grafiken)

Övriga ministrar

Statsrådsarvodesnämnden ökar arvodet också till övriga statsråd. De får 3 000 kronor mer i månaden. Även här har analysen slutat i samma summa sedan år 2010. Ministrarnas arvoden är nu 145 000 kronor i månaden. Det har gjort att ministrarnas arvodesutveckling i procent har varit sämre än statsministerns på senare år.

– Anledningen till att det blir lite olika är att det alltid har varit jämna tusental. Nämnden vill att det ska bli jämna tusental. Man laborerar inte med hundratal eller något sådant, säger Cecilia Bohlin.

Riksdagsledamöterna

Riksdagsledamöterna får sitt arvode bestämt av Riksdagens arvodesnämnd. Den har liknande kriterier men landar inte i samma summa varje år. Däremot har den procentuella ökningen legat nära ministrarnas. I november höjdes arvodet till 71 500 kronor.

Men det är bara grundarvodet. En utskottsordförande får ett tillägg på 20 procent, vilket gör att dessa får 85 800 kronor i månaden. De vice utskottsordförandena får 15 procent extra, det vill säga ett arvode på 82 225 kronor i månaden. Denna utgiftspost har dock ökat efter valet 2018 då det före dess bara fanns en vice ordförande i utskotten.

Men i och med att blocken luckrades upp ville Moderaterna göra om uppdelningen och det infördes en andre vice ordförande i sju av utskotten och två utskott fick också en tredje vice ordförande. När det infördes 2019 beräknade Altinget att det skulle kosta över 5 miljoner kronor sett över hela mandatperioden.

Talmännen

De riksdagsledamöter som vinner arvodesligan är de fyra talmännen. Talman Andreas Norlén (M) får samma arvode som statsministern, det vill säga 184 000 kronor. De vice talmännens arvoden bestäms utifrån grundarvodet plus 30 procent. Åsa Lindestam (S), Lotta Johnson Fornarve (V) och Kerstin Lundgren (C) får därför 92 950 kronor i månaden.

Ökningar

Även om Magdalena Andersson får mer i plånboken för varje år så är ökningarna i dag procentuellt lägre än den genomsnittliga löneökningen i Sverige. Mellan 1996 och 2007 (med undantag av ett år) fick dåvarande statsministrar en högre arvodesökning än befolkningens löneökningar i stort.