Ett av världens mest effektiva reningsverk kan vägras miljötillstånd

Uppsala kommun är en av Sveriges snabbast växande städer. Inom ett par decennier kommer befolkningen att växa från dagens 240 000 invånare till 325 000. 55 000 nya jobb beräknas skapas i kommunen. Fler invånare, fler besökare och fler företag innebär ökade krav på samhällsservicen – som att rena vårt gemensamma vatten från skadliga ämnen.

Hindrar Uppsalas expansion

Det kommunala bolaget Uppsala Vatten tar emot Uppsalas avloppsvatten vid avloppsreningsverket Kungsängsverket, där avloppsvattnet renas innan det släpps ut i Fyrisån. För att klara den framtida stora befolkningsökningen i Uppsala har Uppsala Vatten sedan lång tid planerat att bygga ut reningsverket, så att det kan ta emot avloppsvattnet även från den framtida ökade befolkningen i Uppsala.

Uppsala Vatten och Kungsängsverket blir helt enkelt straffade för att ha genomfört tuffare miljöarbete än vad lagen kräver. 

För att få göra detta behöver Uppsala Vatten söka ett nytt tillstånd hos Mark- och miljödomstolen. Men eftersom Naturvårdsverket och Vattenmyndigheten har olika syn på hur miljölagstiftningen ska tolkas kan Mark- och miljödomstolen inte godkänna Uppsala Vattens ansökan.

Konsekvensen blir att Uppsala inte kommer kunna växa.

Straffas för miljöarbete

Problemet är att Kungsängsverket är för effektivt. Uppsala Vatten har i dag tillstånd enligt miljöbalken att släppa ut 5 ton fosfor per år, men genom gediget och tekniskt arbete ligger fosforutsläppen i dag på 2,4 ton. Alltså mindre än hälften av den högst tillåtna mängden. När befolkningen ökar i Uppsala kommer utsläppen stiga till totalt fyra ton per år och den typen av ökning av fosforutsläpp riskerar att inte vara tillåten.

Det spelar ingen roll att fyra ton är en bra bit under dagens miljötillstånd på fem ton per år. Uppsala Vatten och Kungsängsverket blir helt enkelt straffade för att ha genomfört tuffare miljöarbete än vad lagen kräver. Naturvårdsverket anser att förutsättningarna i den nya lagstiftningen är uppfyllda och att Vattenmyndigheten därmed ska ge undantag och sänka miljökvalitetsnormen. Vattenmyndigheten vägrar detta och menar i stället att tillstånd kan ges inom gällande norm.

Otydlig lagstiftning

Kungsängsverket är bara ett i raden av exempel där en otydlig miljölagstiftning försenar viktiga utbyggnader. Även om Naturvårdsverket och Vattenmyndigheten är oense om hur miljölagstiftningen ska tolkas är de överens om en sak – Kungsängsverket i Uppsala har en av de mest långtgående fosforreningarna som finns i Europa.

Reningen vid verket är driven så långt det är tekniskt möjligt och Uppsala Vatten vidtar alla åtgärder som är möjliga. Myndigheterna har bara olika syn på hur lagstiftningen ska tillämpas avseende miljökvalitetsnormen och utsläpp av fosfor.

Konsekvenser för näringslivet

Mark- och Miljödomstolen har flera gånger försökt lösa situationen men efter Vattenmyndighetens senaste vägran har frågan hamnat på regeringens bord. Om ett beslut om ett undantag inte fattas riskerar Uppsala Vatten att överskrida det nuvarande miljötillståndet och detta kommer få konsekvenser.

Utan utbyggnad av Kungsängsverket kommer inte fler bostadsområden kunna byggas och befolkningsökningen riskerar stanna av. Även när det gäller näringslivet blir det omfattande konsekvenser. Förutom att det behövs bostäder till anställda behöver också företag hållbara vattentjänster – dessa kommer i så fall att utebli.

Regeringen måste bevilja ett undantag

Regeringen har också beslutat att tillskjuta 10 miljarder kronor för utbyggnaden av fyra spår mellan Stockholm och Uppsala. Alla partier och nivåer är överens om det behovet. Men om Uppsala inte kan växa lär denna satsning inte bli särskilt effektiv.

Därför hoppas vi att regeringen hörsammar Naturvårdsverket och Mark- och miljödomstolen och beviljar ett undantag i miljökvalitetsnormen.

På så sätt möjliggörs Uppsalas framtida tillväxt.