”Erbjud kommun- och regionanställda gratis kollektivresor”

Regionerna kämpar nu för att kollektivtrafiken ska kunna ha det utbud och den service som krävs för att resenärerna ska återvända efter nedgången under pandemin. Samtidigt är ekonomin ansträngd. Trots att en återhämtning har skett under 2022 var antalet resenärer vid årsskiftet omkring 10 procent lägre än 2019.

Det innebär att en stor del av kostnaderna måste tas av de regionala skattemedlen. Några större bidrag är inte att förvänta från staten. Infrastrukturminister Andreas Carlson (KD) säger, ”Ansvaret ligger hos regionerna. Det viktigaste att staten tar ansvar för sitt åtagande och det handlar om det statliga järnvägsnätet”.

Biljettpriserna har ökat med 139 procent

Om kollektivtrafiken fortsatt ska ha det utbud och den servicenivå som hittills har gällt, innebär det sannolikt med dagens system att biljettpriserna måste höjas ytterligare. Mellan 2000 och 2021 ökade kostnaderna för enkelbiljetter och månadskort med hela 139 procent, enligt SCB. Det är nästan dubbelt så mycket som bensinpriset steg under samma period.

Svensk Kollektivtrafik har som mål att 2030 ska 40 procent av de motoriserade resorna ske med kollektivtrafik. 2022 var marknadsandelen 28 procent. Klimatriksdagens rapport ”Omställning till ett hållbart transport- och mobilitetssystem med människan i centrum” visar att det behövs ungefär en fördubbling av kollektivtrafiken det kommande decenniet för att klara klimatmålen enligt Sveriges åtaganden i Parisavtalet. Samtidigt behöver kvarvarande bilar elektrifieras så snabbt som möjligt och stora satsningar göras för att förbättra förhållandena för gång och cykling.

Omfattande investeringar krävs

Omställningen av transportsystemet kräver därför tvärtemot vad infrastrukturministern säger en samlad politik som syftar till en rättvis tillgänglighet, som inbegriper alla trafikslag. Omfattande investeringar krävs i närtid, så att de utsläpp som investeringarna i sig orsakar, mer än väl kan kompenseras av effekterna av minskade utsläpp när de är i drift.

Det behövs ungefär en fördubbling av kollektivtrafiken det kommande decenniet för att klara klimatmålen enligt Sveriges åtaganden i Parisavtalet.

Digitaliseringens möjligheter kan kombinerat med andra åtgärder bidra till ändrade mobilitetsmönster och överflyttning från bilresor till kollektivtrafik.  

1. Ett nationellt biljettsystem för kollektivtrafiken föreslås tas fram mycket snart och biljettaxor samordnas för hela landet. Systemlösningar i de nationella biljett- och taxesystem som Tyskland och Österrike har infört och de erfarenheter de gett, gör att ett införande kan ske mycket snart.
2. Ett stegvis införande av dynamiska och differentierade vägavgifter som en ersättning för drivmedelsskatterna, som fasas ut i och med elektrifieringen, skulle skapa incitament för en klimateffektiv användning av transportsystemets samlade kapacitet. Avgifterna föreslås vara dynamiska efter trängsel, differentierade efter fordonstyp, vikt och motortyp samt med hänsyn till tillgång till alternativa färdmedel och skillnader mellan stad och landsbygd. Ett upplägg där hänsyn tas till de olika förutsättningar som gäller för människor. De tekniska förutsättningarna finns för att redan nu införa ett första steg av vägavgifter. Vägavgifter bör även införas för lastbilar.
3. Förutom att dynamiska och differentierade vägavgifter ger tydliga incitament för minskad biltrafik, ger det intäkter som kan användas för finansiering av en förbättrad kollektivtrafik. Fördelningsprinciperna ska därvid vara sådana att de leder till en utbyggd kollektivtrafik även på landsbygden.
4. I avvaktan på att vägavgifter införs kan kommuner och regioner erbjuda sina anställda gratis eller subventionerade kollektivresor. Det skulle leda till högre beläggning och att nedläggningar av linjer undviks. Biltrafiken skulle också minska och utsläppen av växthusgaser.

Klimatriksdagens förslag till åtgärder och systemförändringar innebär att dagens bilfokuserade transportsystem ersätts av ett mobilitetsbaserat synsätt karaktäriserat av socialt hållbar tillgänglighet, närhet, rörlighet och virtuell kontakt. Kollektivtrafiken behöver ha en central roll i regeringens trafikpolitik för att denna omställning ska kunna ske.