Wikström (L) vill att rådet kör över Tusk i flyktingfrågan

ASYL. Parlamentet vill se att alla länder är med och delar på ansvaret för flyktingar. Men rådet är oenigt. Frågan är om motståndarna kan köras över?

I efterdyningarna av den stora migrationsvågen till Europa har EU fäst fokus på att reformera Dublinförordningen, som reglerar fördelandet av flyktingar mellan medlemsstaterna. Kommissionen presenterade sitt förslag i slutet av förra året. Och parlamentet röstade ja till ett omarbetat förslag den 16 november. Ansvarig för parlamentets arbete med frågan är den svenska EU-parlamentarikern Cecilia Wikström.

– Det system vi har i dag har kollapsat. Det är vi alla överens om. När vi nu inser att det har kollapsat så måste någonting göras åt det, säger hon till Altinget.

Parlamentet föreslår att flyktingar som kommer till Europa ska få sin asylsak prövad i det första EU-land de kommer till. Men att dessa sedan ska fördelas enligt ett system. Det skulle ersätta dagens regel om att asylsökande ska stanna i första säkra land. Fördelningen av migranter ska styras av medlemsländernas BNP och befolkningsstorlek.

Sanktioner

För att systemet ska kunna upprätthållas finns det i förslaget också föreslagna straff för de länder som inte följer reglerna och vägrar ta emot flyktingar. Dessa länder kommer till exempel, om parlamentets förslag skulle bli verklighet, inte att få ta del av EU-medel från strukturfonderna. De länder som är skeptiska till flyktingmottagande är samtidigt de länder som tar emot mest stöd från de fonderna.

– Om man inte har tagit emot och gett chanser till liv till de människor som man skulle ha gjort då måste det finnas en nota för det. EU är inte ett smörgåsbord där du plockar och tar för dig. Alla vill ju ha pengarna. Men ska man ha det så ska man också leva upp till de förväntningar som EU ställer. Pengar talar sitt eget tysta språk, även för skurkar som Orbán och polska regeringen, säger Wikström.

Rådet oenigt

Men mycket arbete återstår innan parlamentets förslag kan bli verklighet. Kruxet är att i EU-sammanhang måste lagstiftning antas av både parlamentet och rådet, det vill säga medlemsstaterna. Och i rådet är det långt ifrån alla som ser positivt på förslagen. De fyra så kallade Visegrádländerna (Tjeckien, Polen, Ungern och Slovakien) vill inte ha de nya reglerna. Och rådets ordförande Donald Tusk har antytt att han vill se enhällighet i frågan trots att migrationsfrågor enligt Lissabonfördraget får avgöras av kvalificerad majoritet (55 procent av medlemsstaterna vars befolkning utgör 65 procent av EU:s befolkning). Att Visegrádländerna skulle ändra uppfattning och rådet kunna uppnå enighet är högst osannolikt.

– Det är orealistiskt det går inte. Men de kanske måste köra över Tusk då?, säger Wikström.

Fortsatta processen

Hur snabbt ett nytt system kan vara på plats är i dagsläget oklart. Dels ska rådet komma fram till en position. Sedan kommer saken också att diskuteras i trilogmöten, mellan kommissionen, rådet och parlamentet. Wikström kommer representera de sistnämnda i de mötena.

– Jag kommer aldrig gå med på något som inte förändrar verkligheten på riktigt. Jag kommer inte gå med på någon urvattnad kompromiss bara för att komma överens, säger hon.

När det kommer att ske är fortfarande oklart. Wikström tycker att ett nytt system måste komma på plats så snart som möjligt. Men där har rådet en långsammare inställning.

– Tusk, den olyckan, har sagt att vi inte ska göra någonting förrän på vårkanten. Han är emot det här med automatisk överföring till andra länder. Men jag är inte den som ger upp. Det här kan ta tid men jag är alldeles säker på att det måste gå, säger Wikström.

 

Forrige artikel Positiva handelsvindar i EU tack vare Trump Positiva handelsvindar i EU tack vare Trump Næste artikel Medborgerlig Samling: Transatlantisk länk fortsatt nyckel till EU:s säkerhet Medborgerlig Samling: Transatlantisk länk fortsatt nyckel till EU:s säkerhet
Energiministrar vacklar när EU håller på missa sina mål

Energiministrar vacklar när EU håller på missa sina mål

KLIMAT. EU är på väg att missa de gemensamma energimålen för unionen 2030. Energiministrarna utlovar skärpning, men är inte överens om vägen framåt. För svensk del vill energiminister Anders Ygeman (S) inte se mer av Bryssel.