Sveriges chefsförhandlare: "Vi har en tydlig inriktning"

INTERVJU. Johanna Lissinger Peitz är Sveriges chefsförhandlare vid klimatmötet i Katowice – som också förhandlar för hela EU i de känsliga frågorna om pengarna. Hon oroas vare sig av risken för inre splittring i unionen eller avsaknaden av en handlingskraftig svensk regering.

De sista dagarnas förberedelser inför de stundande klimatförhandlingarna är hektiska för Johanna Lissinger Peitz. Efter otaliga sonderingar gäller det nu att ladda inför tunga slutsamtal.

Planen är att få ihop ett regelverk som ser till att Parisöverenskommelsen går från idé till praktik. Trots att det har varit en gnisslig process, och att det förekommer flera orosmoln, så tror chefsförhandlaren att det finns tillräcklig tilltro mellan parterna för att det ska gå vägen.

– Det tycker jag. Det signalerades redan sista dagen på förhandlingsmötet i Bangkok. Det var en helt annat stämning än vad det har varit innan. Jag tycker också att införmöten fortsatt att peka på det. Men det sagt, så menar jag inte att det inte kommer att bli besvärligt och svårt och många långa nätter på vägen. Och mycket kan hända. Men jag är en försiktig optimist, säger hon till Altinget.

Läs mer: Trevande framsteg för Parisavtalets regelbok i Bangkok

Även om stämningen efter senaste förhandlingsrundan i Thailand beskrivs som positiv, så var resultatet alltför tydligt: Utkastet till regelbok omfattade 307 sidor, det vill säga det var inte i närheten av det läge förhandlarna borde ha nått fram till. Del-ordförandena i samtalen fick ett delikat uppdrag – att ta fram ett informellt utkast till regelbok.

Nu ligger utkastet på bordet. Frågan är om det kommer att accepteras av parterna, eller om de får börja om där de slutade? Lissinger Peitz är återigen optimistisk.

– Min uppfattning är att det finns en jämnt fördelad nöjd- och missnöjdhet med texten. Man tycker att den är långt ifrån perfekt, från respektive position, men den är tillräckligt bra att kunna starta ifrån. Med det sagt, så kan mycket hända. Det är många av utvecklingsländernas grupper som koordinerar sina positioner den här veckan. Men utifrån de signaler jag har hört så finns det ett stöd för att börja där.

Då känns det som att det kan gå lite lättare framåt?
– Ja, men nu ska man ha klart för sig att de här texterna fortsatt innehåller alla möjligheter och positioner. Men det är en betydligt mer hanterbar materia.

Lissinger Peitz är en av tre samordnande förhandlare i EU, och driver på gruppens hållning i de känsliga frågorna om hur finansieringsregelverket ska se ut. Där sätts exempelvis ramarna för det årliga 100-miljarderslöftet som rika länder ställt upp.
Det innebär att det är ett stort skepp att styra, men Lissinger Peitz menar att riktningen är klar.

– Vi har ett tydligt mandat från rådsslutsatserna, både från miljö- och finansministrarna. De utgör EU:s position och ger oss tydlig inriktning inför, och under mötet.


Läs mer: Ministrar krattade manegen för höjda EU-klimatbud samt Finansministrarnas slutsatser inför COP24

Men det finns alltid en risk att någon sätter käppar i hjulen. Tidigare har exempelvis Polens ovilja att skriva under andra åtagandeperioden i Kyotoprotokollet satt unionen på pottkanten i förhandlingarna. Att något liknande ska hända denna gång betvivlar Lissinger Pietz.

Läs mer: EU får lida av inre splittring i Bonn  och Efter Bonn vänds blickarna mot ”bråkstaken"

Är det någon som gruffat om det ni har kommit överens om?
– Nej, det har varit en process, som nu går mot målgång för ett arbete som pågått från dagen efter Parisavtalets undertecknande fram till nu. Det är en väl genomdiskuterad och genomlyst process och position, såväl för Sverige som för EU.

Hon säger vidare att det är svårt att bedöma vilken påverkan som avsaknaden av en slagkraftig regeringen kommer att ha på Sveriges roll i förhandlingarna, men påpekar att hållningen som de går in i samtalen med ändå är väl förankrad i riksdagen.
– Vi har en position som sedan länge är gemensamförberedd.

Finansieringssamtalen beskrivs ofta som en konflikt mellan mottagarländer som är besvikna på att givarländernas löften inte efterlevs och givarländer som vill veta att de får valuta för investeringarna. Inför klimatmötet i Polen har bland annat de tunga utvecklingsländerna Brasilien, Indien, Kina och Sydafrika tryckt på det tidigare, i flera utlåtanden från sin Brics-grupp.

För Johanna Lissinger Peitz så är det inte främst detta spänningsfält som är centralt i finanssamtalen, men hon håller med om att frågan om transparens är central. Både gällande vad som görs för pengar som investeras i andra länder, men också för att givarländerna ska leva upp till sina löften.

– Oavsett om det är rapportering för utsläppsåtgärder, anpassning eller för finansiering, så är det här ett multilateralt avtal och man vill som part och land veta att ”jag är kapabel att leverera” på de åtagandena vi har satt upp. Då tror jag också att det innebär att man behöver prata igenom de här sakerna så många gånger att man vet att man har samma förståelse av det man har förhandlat fram, säger Lissinger Peitz och fortsätter med att trycka på vikten av att förhandlingarna får ta sin tid.
– Ibland glömmer man bort att vi förhandlar regler som vi ska följa, och man har ett genuint intresse av att kunna efterfölja det som man kommer fram till. Och då krävs det en lång diskussion, för att man ska få en gemensam förståelse av var man har landat.

Forrige artikel Nytt bevakningsverktyg: EU-parlamentarikerna på sociala medier Nytt bevakningsverktyg: EU-parlamentarikerna på sociala medier Næste artikel De blir Centerpartiets toppnamn i EU-valet  De blir Centerpartiets toppnamn i EU-valet