Sverige kan missa mål för kraftiga klimatgaser

KLIMAT. Samtidigt som Kigalitillägget till Montrealprotokollet nu trätt i kraft, blir det alltmer tydligt att Sverige har svårt att nå EU:s egna målsättningar för att minska användningen av kraftigare klimatgaser.

Efter att ha lyckats begränsa användningen av de ozonskadliga gaserna så inriktas alltmer insatser på de ersättare som tagit dess plats i främst kyl-, frys- och värmeanläggningar jorden runt. Men arbetet med att få ner användningen av HFC-gaserna – vars utsläpp kan generera flera tusen gånger mer klimatpåverkan än koldioxid – haltar efter i EU, men också i Sverige.

Det ser nämligen svårt ut för de svenska aktörerna att hinna med den deadline som träder i kraft den 1 januari år 2020. F-gasförordningen som reglerar användningen av ersättarna till de ozonskadliga CFC-gaserna ställer nämligen då krav på att nyinstallationen och påfyllningen av alla nya gaser med en klimateffekt 2500 gånger högre än koldioxid förbjuds i större kylanläggningar. Detta ställer sätter på många kylanläggningsägare, som står med anläggningar som är beroende av den sortens gas i dag.

"Dyr investering"

Hos livsmedelsbutikerna, som är de största användarna av gaserna i Sverige, är det främst frågan om att flera medlemsföretag upplever det svårt att få ihop kalkylen för att göra investeringarna i de nyare kylanläggningarna som använder exempelvis koldioxid.
– Om du har en stor volym med små marginaler så kan du snabbare räkna hem investeringar. Men har du en liten volym och små marginaler, såsom det är för många i glesbygd och landsbygd, då går det inte ihop, säger Daniel Liljeberg, näringspolitiskt ansvarig på Svenskt dagligvaruhandel till Altinget och fortsätter:
– Förenklat kan sägas att antalet fiskpinnar som ska ligga i frysen under året är för lågt för att kunna räkna hem det nya fina kylsystemet.

Svårt även att finna tekniker

För den som har svårt att få ihop kalkylen så finns dock det stöd för investeringarna i landsbygdsprogrammet, men stöden upplevs svåra att få, enligt dagligvaruhandels medlemmar.

– Sedan är det också så att det är ont om tekniker som kan utföra arbetet. Det är det många medlemmar som uppger för oss, säger Daniel Liljeberg.

Hos frys-, kyl- och värmepumpbranschen ser man också en mycket stor utmaning i att hinna genomföra de förändringar som krävs för att målet ska kunna nås.

– Ett av våra medlemsföretag har gjort en beräkning att det skulle ta all tid för honom och de anställda i hans företag fram till nån gång år 2021 att bara göra de aktuella installationerna hos de kundföretag som han servar. Och då skulle de inte ha tid med någon av de akuta utryckningar eller övriga nyinstallationer som de annars också gör, säger Per Jonasson vid branschorganisationen Svenska Kyl & Värmepumpföreningen till Altinget.

Flera val inför deadline

Ägare av de större anläggningarna står nu inför tre val, enligt Per Jonasson. Antingen så håller man tummarna för att det inte ska uppstå något läckage i de äldre anläggningarna och att det finns tillgång till renad gammal gas, eller så gör man en mellaninvestering på befintliga anläggningar för att byta till en mindre klimatskadlig gas.

Men med tanke på den nedtrappning av försäljningen i EU som det ställs krav på (se faktaruta), så anser Per Jonsson att det är en kortsiktig lösning.
– Vi ser att det redan nu uppstår brist emellanåt på kylgaserna eftersom importörerna inte får ta in mer gas utöver sin kvot, utan att bestraffas nästa år.
Att istället göra den stora investeringen och byta ut till en anläggning som använder koldioxid kostar någonstans mellan sju till tio gånger mer än mellantinget, men anses ändå vara det bästa i det längre perspektivet.
– Energikostnaderna dras nämligen också ner när man installerar de nya anläggningarna.
Möjligheten som ges att använda återvunnen gas från äldre anläggningar är han tveksam till.
– Det finns vad jag vet endast två aktörer på hela den europeiska marknaden, och jag tror inte att det är tillräckligt för att täcka behoven.

"Stor potential" att plocka lågt hängande klimatfrukter

Potentialen är dock stor för att nå målen framöver eftersom de tekniska åtgärderna finns där, fortsätter Per Jonasson.
– Om man jämför med inrikesflyget så står läckageutsläppen från dessa anläggningar för motsvarande 60 procent mer per år. Sätter man frågan i det perspektivet, så är omställningen i den här sektorn mycket enklare.

Det vanligaste kylmediet i dag i större anläggningar har en klimateffekt på nära 4000 gånger mer än koldioxid.
– Det som förbjuds är ett miljöfarligt ämne, men det är också ganska energieffektivt. Därför är det lite svårt att få ihop kalkylen även om man tar in energivinsten. Vi vill ju uppträda på ett miljövänligt sätt, och det är inte något snack om att vi inte ser problemet. Men det är inte desto mindre ett faktum att det köldmedium som försvinner först är effektivt för att skapa kyla, säger Daniel Liljeberg.

Läs mer: Miljökritik mot svensk hantering av gamla kylvaror

Forrige artikel Brysselbubblan: Nyårspodd Brysselbubblan: Nyårspodd Næste artikel Volvo: Utsläppskrav kräver ökad elbilsacceptans Volvo: Utsläppskrav kräver ökad elbilsacceptans
Här är alla 23 ministrar i nya regeringen

Här är alla 23 ministrar i nya regeringen

REGERING. Sveriges nya regering består av 23 ministrar, fem från Miljöpartiet och 18 från Socialdemokraterna. Det är lika många statsråd som i förra regeringen. Könsfördelningen är 12 kvinnor och elva män, vilket också är oförändrat jämfört med förra regeringen. Miljöpartiet får en minister mindre, Socialdemokraterna en mer.