Låg utväxling av satsade skolpengar

SKOLA. Sverige hör till länderna i EU som spenderar mest på utbildning. Ändå tillhör Sverige den sämre halvan i EU när det kommer till lågpresterande elever.

Europakommissionen ger årligen ut en utbildningsöversikt över skolresultat i medlemsländerna. 2017 års översikt visar att Sverige trots stora samhällsinvesteringar i skolan (endast Litauen spenderar mer per elev) återfinns först på 13:e plats av de 28 medlemsländerna när det kommer till andel elever som är lågpresterande. 15 andra länder har alltså trots mindre offentliga skolinvesteringar förhållandevis färre lågpresterande elever.

– Det finns ingen relation mellan investerade pengar och Pisaresultat, säger Mónika Képe-Holmberg , biträdande enhetschef vid EU-kommissionens generaldirektorat för utbildningsfrågor.

Skolverket håller med

Att pengar i sig inte leder till förbättrade skolresultat är en uppfattning som även Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson gav uttryck för i en intervju med Altinget i oktober.

– Om vi tar det här med pengar så är det bra om vi är överens om att mer pengar i sig inte leder till att skolan blir bättre. Det är bra att man är beredd att satsa på skolan. Men då måste vi som ansvarar för arbetet i svensk skola säkra att pengar ger något som har värde för skolans utveckling.

Estland bäst

Det land i EU som har minst andel lågpresterande elever är Estland, följt av Finland och Slovenien. Cypern är samtidigt det land som har störst andel. Samtliga av de länder som har färre lågpresterande elever än Sverige spenderar mindre per elev.

Högpresterande

I viss mån är antalet högpresterande spegelvänt i förhållande till antalet lågpresterande. De länder som har högst andel lågpresterande elever tillhör de som också har lägst andel högpresterande och vice versa. Samtidigt ligger Sverige bättre till i en sådan jämförelse, där Sverige kommer på en åttonde plats. Men alla sju länder som har fler högpresterande elever än Sverige spenderar mindre per elev än vad Sverige gör.

(Fotnot: Kommissionens statistik baseras på Pisa-resultaten från 2015 och den offentliga finansieringen på åren 2004-2015).

Forrige artikel Oenighet i EU om embargo mot Saudiarabien Oenighet i EU om embargo mot Saudiarabien Næste artikel EU ser ut att få större makt över bilmarknaden EU ser ut att få större makt över bilmarknaden