Sverige dämpar förväntningar på EU-försvar

FÖRSVAR. Tyskland och Frankrike trycker på för ett ökat försvarssamarbete inom EU. Men när frågan diskuterades i Bryssel tonade den svenska försvarsministern ner planerna.

– Det har pratats om en EU-armé och tunga försvarsöverbyggnader (högkvarter). Allt sådant är borta ur diskussionerna, säger Peter Hultqvist på en pressträff i Bryssel.

Enligt försvarsministern är alla i EU-kretsen överens om att man även framöver ska hålla sig inom de strukturer som redan finns, man ska inte bygga upp några nya militära högkvarter. Samarbetet ska främst handla om forskning och så kallade icke-exekutiva insatser så som träningsinsatser och allt ska styras nationellt.

– Det är rimligt, inom ramen för de resurser vi har, att leda och träna de styrkor vi ska ha i EU:s militära tränings- och utbildningsinsatser. Det är också rimligt att utveckla förmågan på civil krishantering, polis, rättsväsende, kustbevakning. Men det ska vara mellanstatligt och det är den nationella nivån man beslutar på.

Peter Hultqvist säger att vissa länder vill gå längre när det gäller europeiskt försvarssamarbete men att detta är ambitionsnivån man har diskuterat inom försvarsministrarnas krets. Frågan ska tas upp igen och konkretiseras till sommaren.

Utrikesminister Margot Wallström, som också deltar i diskussionerna, menar att prioritet i nuläget ligger på att få med så många EU-länder som möjligt i samarbetet snarare än att ha en hög ambitionsnivå.
– I dagsläget är det absolut så, säger Wallström till Altinget i Bryssel.

 Tysklands försvarsminister Ursula von der Leyen var nöjd efter mötet.

 – Målet är att vi permanent ska arbeta närmare tillsammans, på ett strukturerat vis, kring säkerhets- och försvarspolitiken.  Det här är ett steg som vi försökt att ta i många år, utan att lyckas, men som nu är på rätt väg, sade hon.

 Ingen att jobba med i Libyen

På Margot Wallströms agenda för dagen står också migration och hur man ska hantera flyktingströmmen mot Europa. För en månad sedan beslutade EU att stärka samarbetet med Libyen, landet som de flesta migranter som tar vägen över Medelhavet utgår ifrån. Bland annat ska EU satsa två miljarder kronor på att stärka den libyska kustbevakningen och förbättra den prekära situationen i flyktinglägren.

Men den senaste tiden har säkerhetsläget i landet förvärrats. Miliser kontrollerar stora delar av statsförvaltningen och den FN-stödda regeringen har ingen vidare kontroll på armén.

– Det är ett väldigt besvärligt läge. Vi har egentligen inte någon direkt motpart som vi kan lita på i Libyen, säger Margot Wallström.

Samtidigt poängterar hon att arbetet måste fortsätta. Våren nalkas och när temperaturerna stiger väntas fler försöka göra den livsfarliga resan över Medelhavet mot Europa, främst till Italien. Förra året kom 180 000 migranter till den italienska kusten.

Samarbete med Egypten

På mötet i Bryssel deltar även Sameh Shoukry, utrikesminister från Egypten som också spelar stor roll i regionen. På frågan om inte Egypten också kommer vilja pengar av EU för sin kustbevakning när grannen Libyen har fått det svarar Wallström:
– Det är klart att det kan ligga i korten.

Wallström framhåller dock att EU måste gå försiktigt fram när man sprider pengar över länder med tvivelaktiga statsapparater. Även om läget i Egypten är bättre än i det laglösa Libyen så finns det även där stora problem men korruption och kriminalitet.

– Det är ett problem som måste tas med i beräkning, säger Margot Wallström.

Forrige artikel Finansiering konfliktfråga i jordbrukspolitiken Finansiering konfliktfråga i jordbrukspolitiken Næste artikel EU ökar försvarssamarbetet