Sverige backar skärpta krav på lastbilars utsläpp

Nya tyngre fordon ska släppa ut 20 procent mindre koldioxid år 2025 jämfört med år 2019. Det är den linje som Sverige driver för tillfället i förhandlingarna om den förordning som för första gången ska reglera växthusgasutsläppen från lastbilar i unionen.

Därmed ställer sig Sverige till stor del bakom den hållning som också EU-parlamentet driver i förhandlingarna. Förutom målen för 2025 så förespråkar Sverige en utsläppsminskning på 35 procent till 2030, i linje med parlamentet. Men det senare målet ska också kunna höjas eller sänkas år 2022, när förordningen är planerad att ses över.

Läs mer: Svårt att hitta breda alllianser i parlamentet

Mandatet är dock inte slutligt satt, och kommer troligen att förändras flera gånger i de slutliga samtalen. Första anhalt sker i EU-nämnden strax före miljöministermötet den 20 december, när medlemsländerna planerar att komma överens.

– Det här mandatet innebär ju inte att regeringen ska rösta nej i det fall att förhandlingarna inte leder fram till den linje som drivs av parlamentet, utan i det fallet får de ju återkomma till riksdagen för att söka nya mandat. Sedan är det ju också så, att det avgörande mandatet tas först i EU-nämnden innan miljöministermötet i december, säger Kristina Yngwe (C), ordförande i miljö- och jordbruksutskottet, till Altinget.
Men ser denna linje ut att kunna överleva i EU-nämnden?
– Ja, det var bara SD som förespråkade att vi skulle ställa oss bakom kommissionens linje i den här frågan, så man kan nog säga att det finns ett brett stöd för denna linje.

I den andra avgörande frågan i förordningen, rörande vilken utformning av ”morötter och piskor” till tillverkarna som bör införas, så skiljer sig positionerna dock åt. Sverige står där fortsatt bakom det så kallade ”superkreditsystemet”, som innebär att ett lågutsläppsfordon ska kunna räknas flera gånger när den samlade utsläppsnivåerna för en tillverkare ska beräknas. En ellastbil skulle därmed kunna multipliceras till tre, och därigenom dra ner de genomsnittliga utsläppen per fordon som lämnar fabrikerna. I parlamentet förespråkas istället försäljningskrav på tillverkarna, som säger att fem respektive 30 procent av de nya fordonen ska vara lågutsläppsfordon framöver.

Skruvar på krediterna så att fler ska kunna omfattas

Sverige backar dock inte upp kommissionens linje fullt ut i superkreditförslaget, utan skruvar på det så att bland annat fler producenter ska kunna omfattas av moroten, samtidigt som dörren stängs till vissa kritiserade inslag i kommissionens förslag.

Hos de andra två stora tillverkarna i unionen, Tyskland respektive Nederländerna, så förespråkas mer restriktiva linjer. Största producenten Tyskland har bland annat satt ner foten och markerat att utsläppsminskningskrav utöver kommissionens förslag på 15 och 30 procent inte är okej. Nederländerna önskar höja målnivåerna något, men har också planer för att skruva ytterligare på superkreditsystemet.

Läs mer: Förslaget presenterades efter att nya kontrollverktyg tagits fram

Branschen kritisk till svensk linje

Sverige, som tredje största tillverkare i unionen, lär påverkas mycket av den linje som antas i slutändan. Branschorganisationen ACEA har redan uttalat sig mycket skeptiska till de målnivåer som Sverige och parlamentet nu stödjer, genom att peka på att den skulle få stora konsekvenser för tillväxten och jobben i branschen. Men Kristina Yngwe säger att höga mål behövs för att bidra till att nå de övergripande klimatmålen.

– Det är klart att det finns olika syn på hur det här kommer att påverka, beroende på utfallet. Men det finns en ganska gemensam syn i utskottet på att slutmålet hos både kommissionen och parlamentet är ju ganska lika, säger Kristina Yngwe och fortsätter:
– Det handlar kanske mer om hur man ska hantera frågan på kort sikt, rörande målnivåerna till 2025. Där anser vi att visst, så får man ta i beaktande att det är långa ledtider i tillverkningen, men å andra sidan behöver vi ha höga ambitioner för att vi ska kunna uppnå de långsiktiga målen. Och då har ju branschen sagt att man vill vara med på tåget för att nå Parisavtalet.

Altinget har sökt representanter hos både Scania och Volvo, men de vill inte kommentera frågan innan EU-nämnden tagit beslut.

Läs mer om förslaget här.