Svensk kritik mot EU:s klimatplan till 2050

EU2050. Inte tillräckligt kraftfull för att nå 1,5-gradsmålet – men också kritiserad för att bestå av glädjekalkyler. Det är en del av kritiken mot EU-kommissionens plan för hur unionen ska enas om ett utsläppsmål för år 2050.

Donald Tusk ska börja med arbetet att ena statscheferna kring en framtida klimathållning under våren. <br>
Donald Tusk ska börja med arbetet att ena statscheferna kring en framtida klimathållning under våren.
Foto: European council

Det har redan surrats en del kring EU-kommissionens meddelande ”En ren jord för alla”. Utredningen som lägger fram åtta scenarier för hur unionen ska nå ett klimatmål till år 2050 ska nämligen ligga som underlag för det bud som EU ska lägga in i de internationella klimatförhandlingarna inom Parisavtalet runt årskiftet.

Konsekvenserna av valet kan bli stora. Arbetet för att nå 1,5-gradersmålet och 2-gradersmålet i Parisöverenskommelsen hänger bland annat på var unionen sätter målsättningen, menar förhandlare som följer frågan.

Läs mer: Så vill kommissionen sälja in en grön tillväxt

Nu har också svenska remissinstansers inspel lagts till i diskussionerna. Återkommande bland svaren är att flera trycker på att det är positivt att kommissionen inleder en viktig diskussion. Men flera beklagar också att det mest ambitiösa scenariet leder till nettonollutsläpp först till år 2050.

”EU, som en höginkomstregion med historiskt stora utsläpp och stor kapacitet att genomföra en omställning, måste (...) gå före och nå netto noll i utsläpp tidigare än när utsläppen globalt måste vara netto noll. EU skulle således behöva nå netto noll i utsläpp senast år 2040,” skriver Naturskyddsföreningen i sitt remissvar.

Deras frågor och oro kommer därför att behöva hanteras under det kommande året för att unionen ska kunna enas om en högre målsättning,

Ina Müller Engelbrektson, Miljö- och energidepartementet

Liknande tongångar hörs också från Energimyndigheten och Naturvårdsverket, där den senare trycker på att det föreslagna omställningstrycket innan år 2030 inte är tillräckligt för att ”Parisavtalets mål om att sträva mot att begränsa ökningen av den globala medeltemperaturen till 1,5 grader” ska uppnås.

Rappa bud

Flera remissinstanser beklagar också den korta remisstiden. Men orsaken till att regeringen vill ha in responsen snabbt är bland annat att diskussionerna hos medlemsländerna redan dragit igång i ministerrådet. Förra veckan diskuterade konkurrensministrarna planen, och under de kommande två veckorna ska bland andra även energi- och miljöministrarna gå igenom planen.

Glädjekalkyler?

Flera av de remissvar som Altinget gått igenom har dock hunnit dra slutsatsen att flera frågor kring hur slutsatserna har dragits bör ställas till kommissionen.

Konjukturinstitutet skriver i sitt yttrande att det är ”ganska förvånande” att effekterna av de samhällsomställningar inte är större, oavsett vilket av de åtta scenarierna som analyserats. Utifrån det underlag som presenteras anser KI att ”det är inte uppenbart hur det kan komma sig att effekterna blir så pass små”

”Sammantaget finns det skäl att misstänka att kostnaderna, i termer av påverkan på BNP underskattas,” fortsätter KI. Bland annat sägs i kommissionens utredning att det mest ambitiösa scenariot som föreslås skulle leda till en fördubbling av BNP fram till år 2050.

KI:s farhågor delas också av en annan myndighet.

Naturvårdsverket trycker bland annat på att det inte tillräckligt tydligt framgår att omställningen på arbetsmarknaden, när människor exempelvis förlorar jobb i äldre och mer fossiltunga industrier och därefter ska finna nya jobb i ”gröna”, också kräver stora investeringar.

”Kostnaderna beror på att människor som blir arbetslösa inte direkt får ett nytt arbete i en annan sektor. Det krävs ofta insatser från det offentliga för att det överhuvudtaget ska ske, såsom fortbildning, ny utbildning, arbetslöshetsersättning mm,” skriver myndigheten i sitt remissyttrande.

Beteendeförändring utan styrmedel?

KI ställer sig även frågande till att beteendeförändringar kan uppkomma utan att det förutsatts någon ekonomisk anledning till detta, relativt referensscenariet. Som exempel lyfter de fram att flygresandet minskar kraftigt i det mest ambitiösa scenariet, utan att något instrument för att styra människors beteende specificeras.

Många frågor att besvara

Liknande tongångar har också hörts från flera medlemsländer i de förhandlingar som redan inletts kring utredningen, säger ansvariga tjänstemannen på miljö- och energidepartementet, Ina Müller Engelbrektson. Kommissionen har fått flera frågor kring hur de landat i sina slutsatser.

– Scenarierna baseras på beräkningsmodeller, och sådana väcker alltid frågor. Exempelvis om vad som stoppats in för att få fram de resultaten som påvisas. Alla de frågorna behöver få ett svar och konsekvenserna analyseras, säger Ina Müller Engelbrektson.

Det står redan klart för flera av de fattigare medlemsländerna att en omställning kan bli kostsam för delar av deras ekonomier. Att exempelvis ställa om energisystemet från ett kraftigt kolberoende eller stor energiimport av naturgas kommer att påfresta regionala arbetsmarknader och även nationella finanser.

I det perspektivet har därför olika kompensationsåtgärder för att underlätta för en så kallad rättvis omställning ”just transition” redan förts upp i samtalen.
– Deras frågor och oro kommer därför att behöva hanteras under det kommande året för att unionen ska kunna enas om en högre målsättning, säger Ina Müller Engelbrektson.

Läs mer: Det väntar härnäst i klimatförhandlingarna

Dokumentation

Mellan 80 och nettonoll till 2050

EU-kommissionens meddelande ”En ren jord åt alla” drar upp fem scenarier för hur omställningar isolerat inom vissa samhällssektorer sammantaget skulle kunna leda till en utsläppsreduktion på 80 procent till år 2050.

Det rör bland annat:

  • Maximalt utnyttjande av energieffektivitet, inklusive byggnader med nollutsläpp
  • Största möjliga användning av förnybar energi och el för en helt fossilfri energiförsörjning i Europa
  • Ren, säker och uppkopplad rörlighet
  • En konkurrenskraftig industri i EU och den cirkulära ekonomin som en grund för att möjliggöra minskade växthusgasutsläpp
  • Utveckling av smart nätinfrastruktur och sammanlänkningar

I det sjätte scenariet slås insatser inom de sektorerna samman, med ett resultat på 90 procents utsläppsreduktion.
I de två sista scenarierna skruvas dessa åtgärder tillsammans upp, samtidigt som det antingen sker en större satsning på framför allt insamling av utsläpp från bioenergianvändning (Bio-CCS/Beccs) samt ökad inlagring i skog- och mark (Lulucf.).

Källa: Kommissionens meddelande  samt remissvaren från Trafikanalys, Energimyndigheten och Naturvårdsverket

Läs remissen här.
Läs fler remissvar här:
Trafikanalys
Naturvårdsverket
Energimyndigheten 
Konjukturinstitutet
Svebio
Naturskyddsföreningen

Här är slutsatserna från konkurrensministrarnas diskussion.



Politik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget