Stöter ett fossilbilsförbud på EU-patrull?

INRE MARKNADEN. Även om EU-kommissionen föredrar gemensamma EU-åtgärder, så är inte vägen till ett nationellt förbud mot försäljning av diesel- och bensinbilar stängd – men den inte heller spikrak.

Foto: European parliament /2015
Jacob Hederos

I fyrpartiöverenskommelsen lyckades Miljöpartiet få Vänsterpartiets förslag, att förbjuda nybilsförsäljning av diesel- och bensinbilar, att bli regeringspolitik. Men förslaget har stött på patrull från flera håll, och många pekar just på den stora svårigheten att få igenom förslaget på EU-nivå.

Olika lösningar ses över, men det ser inte ut att finnas någon enkel väg att ta. Även den danska regeringen har lanserat en målsättning om en utfasning av de fossilberoende fordonen i nybilsförsäljningen till år 2030 i sin klimatpolitiska plan i höstas. Också där har idéen om att det ska genomföras genom ett försäljningsförbud omgärdats av debatt.

Ett nationellt försäljningsförbud skulle nämligen innebära ett intrång på den fria rörelsen av produkter på den inre marknaden, och därmed riskera att åka på problem i EU-lagstiftningen om inte alla medlemsländer är med på tåget.

Listan på länder med liknande planer börjar växa

Men ytterligare europeiska länder är på banan. Norge, Tyskland, Irland, Frankrike och Storbritannien har alla lagt fram planer på en motsvarande utfasning eller ett förbud, även om det sker med olika deadlines. Ingen har dock ännu gått så långt som att lägga fram ett lagförslag.

Kommissionen stödjer en samordnad europeisk strategi för att främja luftkvalitet, minska utsläppen och undvika fragmentering av den inre marknaden.

Lucía Caudet
Talesperson EU-kommissionen

Det har därmed ännu inte varit aktuellt med en prövning av de nationella fallen i praktiken hos EU-kommissionen, vilket är det som krävs för att kunna få igenom ett undantag, säger talespersonen för inre marknadsfrågor Lucía Caudet till Altinget.

– Att påskynda övergången till ren och hållbar mobilitet är avgörande för att förbättra européernas livskvalitet och hälsa, bidra till EU:s klimatmål enligt Parisavtalet och öka vår industris globala konkurrenskraft, säger Lucía Caudet i ett uttalande och fortsätter:

– Kommissionen är medveten om vissa medlemsstaters planer på att införa ett förbud mot fordon med förbränningsmotor. Medlemsstaterna har också ett brett utbud av åtgärder till sitt förfogande för att följa EU:s gränsvärden för luftkvalitet. Men luftföroreningar stannar inte vid gränsen för en medlemsstat. Kommissionen stödjer därför en samordnad europeisk strategi för att främja luftkvalitet, minska utsläppen och undvika fragmentering av den inre marknaden.

Folkhälsoundantaget

EU-fördraget tillåter dock att nationella begränsningar av den fria rörligheten genomförs. Men då endast när de är nödvändiga för att skydda vissa ändåmål, till exempel folkhälsan och konsumetskyddet, samtidigt som andra styrmedel för att nå de uppsatta målen exempelvis inom folkhälsan redan införts. Men med tanke på svårigheterna som många medlemsländer nu har med att klara luftkvalitetsregelverket har därmed försäljningsförbudet klättrat upp på agendan på flera håll.

I Danmark är det inte klart vilken av vägarna som väljs framöver. Frågan har ”parkerats” i en avgiftskommission, som ska utreda hur en utfasning ska kunna genomföras, med fokus på att samtidigt inte skapa stora hål i statskassan. Där har linjen utkristalliserats till att främst bero på huruvida den alternativa tekniken är redo, samt att de får med sig hela EU på tåget.

Inte bara länder på bollen

I Sverige är det sagt att en statlig utredning ska tillsättas under år 2019. Men redan nu pågår ett arbete hos flera intresseorganisationer för att reda i frågan.

Tankesmedjan Fores har givit tidigare miljöministern Åsa Romson i uppdrag att utreda både förutsättningarna för att både få till styrmedel för att fasa ut fossila bränslen och samtidigt förbjuda försäljningen av nya bensin- och dieselbilar. Bland annat studeras möjligheterna att sätta så höga klimatskatter på fossildrivna bilar att det i praktiken blir inaktuellt att köpa dem.
– Vi hoppas vara klara tills i maj, säger Mattias Goldmann, vd på Fores, till Altinget.

Exporteras bara utsläppen med nationella förbud?

På EU-nivå har dock vissa analyser redan genomförts av möjligheterna till att införa försäljningsförbud med folkhälsoargument som grund.
– Vi har kommit fram till att det är möjligt utifrån folkhälsoperspektiv, men då ska det införas på ickediskriminerade sätt exempelvis som inte gynnar nationella tillverkare. Men vi ska göra en djupare analys under 2019 för att ta fram faktiska lagförslag som kan användas av medlemsländerna för att uppnå målen, säger Jens Müller, luftkvalitetsdirektör på miljöorganisationen Transport & Environment.

Men organisationen lyfter också fram vikten av gemensamma åtgärder, då utsläppsproblemet annars riskerar att exporteras till andra medlemsländer.
– När vi kollat på siffrorna för importen av skitigare fordon så har vi sett att fordon som återkallats i exempelvis Tyskland fortsätter att exporteras i exempelvis Polen. Men det problemet går också att förhindra om vi bara implementerade befintliga regelverk bättre, vilket även EU-kommissionären Elżbieta Bieńkowska tryckt på är möjligt, fortsätter Jens Müller.

Läs även Elżbieta Bieńkowskas tal här

Dokumentation

35 procent ZLEV:s EU:s gemensamma spår

EU-lagstiftarna enades i december om det regelverk som sätter utsläppsnormer för nya fordon i unioynen framöver. Varje tillverkare ska där nå upp till särskilda utsläpps-, respektive försäljningskrav.

I snittet av nybilsförsäljningen hos varje tillverkare ska 15 procent av alla nya fordon som säljs 2025 vara så kallade ZLEV:s, Zero or Low Emission Vehicles (fordon med CO2e-utsläpp under 50 gram / kilometer.) År 2030 ska de nå upp till minst 35 procent av försäljningen. Men kravet är främst en morot för tillverkarna, då förslaget från främst parlamentet att införa en piska i det fall målen missas inte gick igenom i slutförhandlingarna.

Mellan år 2021 och 2025 ska utsläppen i nybilsflottan reduceras med 15 procent. Därefter ska utsläppen ha reducerats till 37,5 procent år för nya bilar, och 31 procent för lätta lastbilar.

Läs ICCT:s analys av det nya regelverket

Regeringens målsättning:

Från fyrpartiöverenskommelsen:
”Från år 2030 kommer det inte längre vara tillåtet att sälja nya bensin- och dieseldrivna bilar (Utredning tillsätts 2019. Kräver godkännande av EU-kommissionen. Ny lagstiftning beslutas under mandatperioden). Regeringen kommer att driva ett motsvarande förbud i hela den Europeiska unionen. Ett årtal ska utredas för när fossila bränslen ska vara helt utfasade (I samma utredning som innan).”

Från regeringsförklaringen:

”Inga nya bensin- och dieseldrivna bilar ska säljas efter 2030.”

Vad innebär bensin- och dieseldrivna?

Det har lyfts fram att ett förbud skulle kunna omfatta allt från alla fordon med med förbränningsmotor, till alla omfatta bilar som endast kan köras med antingen diesel eller bensin. Frågan har även rört huruvida laddhybrider ska behandlas i en sådan avgränsning. Det råder olika bud kring vilken av dessa avgränsningar som ska gälla, och frågan sägs enligt regeringskansliet behöva fastställas i utredningen.


Nämnda personer

Elzbieta Bienkowska

Senior advisor Covington
Master orientalisk filologi (Jagellonska universitet i Krakow,1989), post. grad (Polish National School of Public Administration)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00