Statschefer backar från klimatmål vid toppmöte

AGENDA. Två tunga klimatpunkter ligger på bordet vid nästa veckans EU-toppmöte. I den ena ser förespråkarna för en kraftfullare omställning ut att bli besvikna. Men de ser ut att få anledning till att fira i den andra. 

Ska EU ställa sig bakom ett höjt utsläppsmål till år 2030 och 2050? Förhoppningarna på att det var dags för statscheferna att sätta ner foten när de samlas i juni har varit höga hos förespråkare under hela våren.

Men förhoppningarna har grusats när det nu är en vecka kvar till EU:s toppmöte. Det går inte att få till den kritiska massa av länder som behövs för att driva igenom en kraftfull skrivning.

Vissa framsteg har skett. Bland annat har det avgörande landet Tyskland börjat röra på sig – men ännu inte satt ner foten. Samtidigt har flera av länderna i koalitionen som driver på för mer skarpa mål interna problem, exempelvis den pågående regeringsombildningen i Danmark.

– Det sämsta scenariot hade varit att försöka enas om ett mål, som sedan i slutändan låser fast oss vid en svagare målsättning än minst netto-nollutsläpp till 2050. Det är risken om vi fortsatt kämpat för att få in något redan nu, säger en förhandlare till Altinget.

De mer öppna skrivningar som ser ut att antas på fredag är därför inte bara negativa ur förespråkarna för en högre klimatambition. Lärdomarna från oktober år 2014, då statsscheferna la fast flera detaljer tillsammans med målet om 40 procents utsläppsminskning till år 2030, sitter kvar på näthinnan. Dessa slutsatser sågs nämligen senare som en svångrem i de kommande förhandlingarna om lagstiftningarna.

Läs mer: Näringslivet öppnar för klimattullar och backar 2050-mål

EU vid skampålen i FN?

Men en frånvaro av skarpa formuleringar från EU kommer inte att se bra ut i ett globalt sammanhang. Syftet var nämligen att enas om ett bud till FN:s generalsekreterare António Guterres extrainkallade toppmöte i september.

Där ska nämligen bara parter i Parisavtalet som utlovar höjda insatser komma till tals. Men då EU inte ser ut att öka sitt utsläppsmål – samtidigt som de inte heller verkar kunna enas om att sätta en siffra på ökade ekonomiska klimatbidrag – ser chanserna  för en stund i rampljuset för unionen dåliga ut. Snarast kan EU ställas vid skampålen.
– Det finns en risk för det, absolut, säger en europeisk klimatförhandlare till Altinget.

Ett land som dock ser ut att få stå i rampljuset är Storbritannien. Där la nämligen regeringen under onsdagen fram lagstiftningen som ska sätta landet på en netto-nollbana till 2050.
– Nu är det dags att ta steget för att snabbare säkerställa miljön för våra barn, sa avgående premiärministern Theresa May i en intervju på tisdagskvällen.

EU har dock fortsatt tid på sig att faktiskt enas om en högre utsläppsmålsättning. Det är egentligen först i slutet av år 2020 som det är "deadline" för Parisöverenskommelsens parter att leverera eventuellt uppdaterade klimatåtaganden.

Kommissionens arbetsplan ”oväntat positiv”

Om den ena agendapunkten hos statscheferna ser ut att leda till en besvikelse i vissas ögon, verkar den andra dock bli mer glädjande ut. Det verkar nämligen bli oväntat skarpa skrivningar i ”Den strategiska agendan” som fungerar som en arbetsbeskrivning för den kommande EU-kommissionen.

I läckan som Euractiv publicerade i veckan står det bland annat att ”EU kan och måste leda vägen genom att engagera sig i en djupgående transformering av sin egen ekonomi och samhälle för att uppnå klimatneutralitet”, vilket lyfts som en framgång hos de länder som förespråkar en skarpare politik på området.

Det lyfts även ett tydligt fokus på att se till att medlemsländerna följer beslutad lagstiftning, till skillnad från tidigare plan. Det kan också bli glädjande för miljöorganisationer, som gemensamt kritiserat nuvarande kommissionen för att vara allt för slapphänt.

Läs mer: Krav på krafttag mot miljöfuskande EU-länder

Civilsamhället: Lyft blicken från konkurrenskraften

Men hos civilsamhället befaras ett för stort fokus på ekonomisk tillväxt framför omställningspolitik. 150 paraplyorganisationer från civilsamhället har i en sista kraftansträngning därför uppmanat statscheferna att lyfta blicken.

”Ni måste sluta titta på ekonomin som ett sätt att bara skapa "välstånd" och "konkurrenskraft" och istället se det som ett verktyg för att främja inkluderande, hållbara och rättvisa samhällen som tillgodoser alla människors behov inom gränserna för vår planets värdefulla resurser och gränserna för dess livsgivande ekosystem.”

Under de kommande dagarna hålls flera förberedande möten mellan EU-ambassadörerna i Bryssel för att bena ut fortsatta meningsskiljaktigheter mellan regeringarna i medlemsländerna. En oväntad seger hade varit att också få in skrivningar om att EU ska nå sina målår  senast 2050, men fokus ligger istället på att undvika alltför stora utvattningar av utkastet.

– Nu gäller det främst att försvara de skarpare skrivningarna, säger en förhandlare till Altinget. 

Forrige artikel Mycket ovanligt om torskfiskestopp går igenom Mycket ovanligt om torskfiskestopp går igenom Næste artikel Brysselbubblan: Bensinuppror, usla pr-videor och Tories ledarstrid Brysselbubblan: Bensinuppror, usla pr-videor och Tories ledarstrid
Energiministrar vacklar när EU håller på missa sina mål

Energiministrar vacklar när EU håller på missa sina mål

KLIMAT. EU är på väg att missa de gemensamma energimålen för unionen 2030. Energiministrarna utlovar skärpning, men är inte överens om vägen framåt. För svensk del vill energiminister Anders Ygeman (S) inte se mer av Bryssel.