Start på brittisk utmarsch kan dröja till nästa år

Efter att David Cameron lämnat EU-toppmötet antog de övriga 27 stats-och regeringscheferna ett uttalande om hur framtiden mellan EU och Storbritannien ska te sig. EU-ledarna vill ha Storbritannien som en nära partner och väntar på att britterna talar om hur de tänker sig en relation när Brexit slår till och de inte längre är med i EU-klubben. Samtidigt måste alla avtal mellan EU och Storbritannien vara balanserade vad gäller rättigheter och skyldigheter. ”Tillträde till den inre marknaden kräver att alla de fyra friheterna godtas”, står det i uttalandet från de 27 EU-ledarna.

– Det får konsekvenser om ett land lämnar EU. Relationen blir då en annan, konstaterade statsminister Stefan Löfven efter mötet.

Måste acceptera fri rörlighet

Det innebär att Storbritannien inte lär få tillgång till EU:s inre marknad och frihandel utan att också godta den fri rörligheten för människor – alltså invandringen till Storbritannien. En del politiker på Brexit-sidan har i sina önskelistor fört fram att britterna ska ha tillgång till hela den inre marknaden också i framtiden. Men det kräver att man ställer upp på alla fyra friheterna – fri rörighet för varor, tjänster, kapital och personer. Och det är den sista friheten som majoriteten av britterna har störst problem med.

Någon klar linje finns ännu inte från den brittiska sidan. Den avgående premiärministern David Cameron och hans tjänstemän ska dock bena ut vilka alternativen är i relationen mellan EU och Storbritannien och därmed hitta en förhandlingsposition till EU.

Andra lösningar kan vara frihandelsavtal som rör tullar för varor och tjänster men utan fri rörlighet för personer, vilket innebär att britterna kan reglera arbetskraftsinvandringen men att brittiska medborgare inte får nyttja den fria rörligheten i EU när det gäller utbildning, resor och arbete.

Inga förhandlingar i förtid

Några förhandlingar kommer inte att inledas förrän britterna har lämnat in sin formella meddelande om att ta steget ut ur EU. När det sker är fortfarande oklart. Det hänger på britterna och en avgörande faktor är valet av ny partiledare och därmed premiärminister för de konservativa, vilket ska ske i september. Från de övriga 27 EU-länderna är budskapet att processen för utträdet ska aktiveras så snabbt som möjligt. Inga som helst förhandlingar kan inledas innan denna anmälan har lämnats, slår de 27 fast.

– För Storbritannien, och den som ska ta över, finns det skäl till att fördröja detta så man har ordnat den inrikespolitiska situationen och att det finns en ny regering som deklarerar vad man vill ha för relation till EU innan man börjar att förhandla om utträdet. Man köper sig tid, säger Göran von Sydow, statsvetare vid Svenska institutet för europapolitiska studier.

EU vill snabba på

För EU:s del är det dock mer angeläget att utträdesprocessen kommer i gång snabbt, och det finns flera skäl till det: Att undvika en osäkerhet och att detta vakuum används av de krafter inom EU som vill att fler länder slår in på det brittiska spåret. Risken för splittring i EU-blocket om förhandlingspositionen ökar också med tiden.

– Ju längre tid som går desto räddare är man för att enigheten i EU-27 i förhållande till britterna minskar och att vissa länder börjar att föra informella samtal med Storbritannien av skäl som ligger i deras intresse, säger Göran von Sydow till Altinget.

Det är därför i EU:s intresse att det går snabbt och att allt isoleras till en brittiska fråga. Risken för spridningseffekter är också kopplad till den politiska tidtabellen runt om i Europa, exempelvis med ett franskt presidentval nästa år där en utdragen process med britterna kan användas som en tillgång av den minst sagt EU-kritiska Marine Le Pen, enligt von Sydow.

Tories visar vägen

Vem som tar över det konservativa Torypartiet i Storbritannien indikerar vilken typ av förhandlingar som EU kan vänta sig. Brexit-sidans flaggskepp Boris Johnson har överraskande hoppat av som kandidat. Och en av de tyngsta kandidaterna som ny premiärminister – Theresa May – har sagt att förhandlingarna måste leda till att brittiska företag får tillgång till den inre marknaden när det gäller varor och tjänster, men också att britterna kan kontrollera antalet människor som kommer till Storbritannien från övriga Europa.  

Ett annat budskap från May är att EU inte ska vänta sig att utträdesprocessen kan starta redan i höst. Först måste britterna formera sin position och processen, som väntas ta åtminstone två år, kommer sannolikt inte att inledas före årsskiftet.

De som väntar sig att Storbritannien – trots allt – blir kvar i EU har lite att hämta hos May. Det blir inte några försök att stanna kvar, ingen ny folkomröstning och inte heller något extra val. Det är regeringens och parlamentets skyldighet att ta britterna ut ur EU.

– Brexit betyder Brexit, sade hon i ett tal på torsdagen.