Debatt

Slutreplik: Skogspolitiken behöver utvecklas – inte avvecklas

SLUTREPLIK. Skogsutredningen lämnar flera bra förslag, men andra förslag motverkar den samhällsutveckling vi önskar. Sådana förslag måste utelämnas när utredningen ska bli politik, skriver LRF Skogsägarna, Södra skogsägarna, Mellanskog och Norra Skog.

"Politiken har nu möjligheten att utveckla den framgångsrika skogspolitik vi haft genom att återskapa tilltron och tilliten mellan skogsägarna och staten."
"Politiken har nu möjligheten att utveckla den framgångsrika skogspolitik vi haft genom att återskapa tilltron och tilliten mellan skogsägarna och staten."Foto: Altinget
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Paul Christersson
Ordförande, LRF skogsägarna
Lena Ek
Ordförande, Södra skogsägarna
Karin Perers
Ordförande, Mellanskog
Torgny Hardselius
Ordförande, Norra skog


Samhället står inför flera utmaningar. Klimatförändringarna är den största och övergången till bioekonomi är ett måste för att minska vår klimatpåverkan och ge förutsättning för bibehållen välfärd. Samtidigt finns utmaningar för den biologiska mångfalden som vi måste hantera. Den svenska skogen står i centrum för alla dessa frågor. I de kommentarer vi gett till Skogsutredningen pekar vi på de viktigaste förslagen för att vi gemensamt ska kunna nå de mål vi har i samhället.

Ta till vara bra förslag

50 procent av skogsarealen ägs av oss enskilda skogsägare och 60 procent av skogsråvaran kommer från våra marker. Möjligheten för Sverige att möta de utmaningar vi står inför och övergå till ett hållbart samhälle ligger i händerna på att den enskilde skogsägaren kan och vill bruka sin skog. Vi som skogsägare kan och vill vara med och bidra, för att göra det måste rätt förutsättningar ges. Vi vill att riksdag och regering tar till vara de förslag i utredningen som bidrar till det, samtidigt som förslag som motverkar det läggs i papperskorgen.

Läs också

När hotet om att staten med tvång kan ta din mark undanröjs, och du samtidigt är garanterad ersättning kan vi se en än mer positiv utveckling av de miljöer som är viktiga för djur och natur.

I en replik till våra kommentarer om Skogsutredningen skriver Naturskyddsföreningen och Världsnaturfonden WWF att vi plockar russinen ur kakan. Vi ser det inte så. Skogsutredningen lämnar flera bra förslag som bidrar till att lösa de samhällsutmaningar vi har. Dessa bör tillvaratas och ibland vidareutvecklas. Vi menar dock att andra förslag motverkar den samhällsutveckling vi önskar. Sådana förslag måste utelämnas eller omarbetas när utredningen ska bli politik. Då först kan resultatet bli en helhet som leder i rätt riktning.

Tryggheten saknas

Som skogsägare har vi många drivkrafter för hur vi sköter och utvecklar vår skog. Grundläggande är att känna en trygghet i att de investeringar i tid och pengar jag gör kan komma mig eller kommande generationer till nytta. Det gäller både möjligheten till klimatnytta, att bidra med råvara till den nya bioekonomin och att säkerställa biologisk mångfald. Men den tryggheten saknar allt fler skogsägare i dag och politikens viktigaste uppgift är att återskapa den.

Kontraproduktiva åtgärder

Svensk naturvårdspolitik har i dag skapat en situation där en av de största risker du kan ta som markägare är att utveckla höga naturvärden i din skog. Det är stort misslyckande för miljön och en av de största orsakerna till skogsägares oro. Skogsutredningen beskriver det mycket bra, och dess förslag om att staten endast ska kunna lösa in min mark om jag frivilligt går med på det är utmärkt. Tyvärr föreslår de samtidigt att ungefär 650 000 hektar produktiv skogsmark ska kunna lösas in med tvång, vilket helt kullkastar utredningens grundtankar.

Vi vill se en skogspolitik där jag som skogsägare med glädje och stolthet kan utveckla naturvärden i skogen. Vi är övertygade om att det kommer bidra till biologisk mångfald på mycket större arealer. Om jag i dag sparar ekarna, asparna och övriga lövträd eller låter min skog växa och bli äldre så ökar risken att staten tar marken ifrån mig. Det är kontraproduktivt på alla sätt.

När hotet om att staten med tvång kan ta din mark undanröjs, och du samtidigt är garanterad ersättning kan vi se en än mer positiv utveckling av de miljöer som är viktiga för djur och natur.

Måste finnas tillit till skogsägare

Få är så vetgiriga som skogsägarna. Kunskap är avgörande för kloka beslut som påverkar 100 år framåt i tiden. Många har en skogsbruksplan där de olika värdena på fastigheten dokumenteras och från skogsägarrörelsen arbetar vi aktivt för att än fler ska ha en skogsbruksplan.

Utredningens förslag om rådgivning är bra. Själva investerar vi nu i att utveckla skogsbruksplanerna för att med hjälp av den stora mängd digitala data som finns göra dem än mer precisa och uppdaterade, inte minst för att de naturvårdande insatserna ska bli tydliga.

Utredningens förslag om statliga inventeringar riktat mot enskilt ägd mark ska delvis tillgodose samma syften som de skogsbruksplaner skogsägarrörelsen arbetar med. Vi ser på positivt på att erbjuda inventeringar till de skogsägare som efterfrågar det. En inventering över våra huvuden signalerar däremot en bristande tillit för skogsägarens val och bedömningar. Den tillit och förtroende för skogsägaren som är grunden för den framgångsrika skogspolitik vi haft.

Ta bort kravet på anmälan

En skogsägare har som alla andra medborgare skyldighet att känna till de lagar vi har, även miljöbalken. Det kunskapskrav utredningen föreslår är dock egentligen ett redovisningskrav som innebär en administrativ börda vars omfattning vi inte kan förutse.

Miljöbalken ställer krav på industri som behöver miljötillstånd för nya eller utvecklade anläggningar. Nuvarande skogslagstiftning är anpassad till enskilda skogsägare och har visat sig vara ett styrinstrument som skapat både ökade miljövärden och ökad tillväxt i skogen samtidigt. Det är juridiskt sett helt olika tekniker och det vore mycket olyckligt att pressa den industriella beslutsstrukturen på familjeskogsbrukare.

I stället för att lägga nya administrativa krav på skogsägaren bör kravet på anmälan enligt miljöbalken helt tas bort för skogsbruksåtgärder.

Skapa bättre samtalsklimat

Politiken har nu möjligheten att utveckla den framgångsrika skogspolitik vi haft genom att återskapa tilltron och tilliten mellan skogsägarna och staten. Det skapar ett bättre samtalsklimat i skogliga frågor samtidigt som vi kan fortsätta göra nytta för klimat, landsbygd och en hållbar utveckling.

Dokumentation

Läs tidigare inlägg i debatten:

Replik: Skogsägarföreningarna vill plocka russinen ur kakan

De samlade skogsägarföreningarna vill plocka ut förslag ett och ett ur Skogsutredningen. Ett sådant tillvägagångssätt skulle få stora negativa effekter för naturvårdarbetet. Det skriver Naturskyddsföreningen och Världsnaturfonden WWF.

Debatt: Skogsutredningen missar målet

Behövliga förslag kring stärkt äganderätt och rättssäkerhet uteblev i Skogsutredningen 2019. Våra politiker måste nu tillvarata de bra förslagen och låta resten stanna vid ritbordet, skriver LRF Skogsägarna, Södra skogsägarna, Mellanskog och Norra Skog.


Nämnda personer

Lena Ek

Särskild utredare En nationell biekonomistrategi, styrelseordförande Länsförsäkringar Östgöta
Jur. kand (Lunds uni., 1985)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00