Debatt

"Skogen och åkern får inte hamna i kläm"

DEBATT. Det stora svenska bidraget till klimatomställningen, skogen och åkern, får inte hamna i kläm när de nya regelverken för EU:s klimatpolitik förhandlas fram. Det vilar ett tungt ansvar på regeringen, skriver Centerns miljöpolitiska talesperson Kristina Yngwe.

Foto: Foto: Centerpartiet/Anna Simonsson
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Kommissionen presenterade i somras sina förslag för ett snabbare skifte till en koldioxidsnål ekonomi. Förslaget har både möjligheter och utmaningar. Centerpartiet har som mål att Sverige ska bli klimatneutralt till 2040, och även om Miljömålsberedningen landade i en mindre ambitiös linje än Centerpartiet så går Miljömålsberedningen längre än EU-kommissionens förslag.

Klimatnationalism oroar

Det som oroar är dock att vi ser tendenser till klimatnationalism i Europa, där insikten om den potential som den gröna tillväxten har i framtidens Europa tyvärr inte sprider sig lika fort som viljan att slippa göra nödvändiga åtgärder och förändringar. Utsläppen känner inga gränser och klimatnationalism är inte lösningen på klimatkrisen. Det viktigt att alla länder tar sitt ansvar, men till en omställning i hela EU. Ska vi nå målen behöver utsläppen minska mest i de sektorer och länder där utsläppen är störst, och det är ett gemensamt ansvar att se till att det sker.

Kamp för skogen och åkern

En av Sveriges stora fighter blir att säkerställa att det stora svenska bidraget till klimatomställningen, skogen och åkern, inte hamnar i kläm när nya regelverk ska utarbetas. Med rätt politik och marknadsbaserad approach kan hela bioekenomin ge både Sverige och EU stora klimat- och jobbvinster. De gröna näringarna har mycket viktig roll i omställningen mot ett biobaserat samhälle, för fossilfria transporter och en cirkulär ekonomi. Onödiga eller krångliga regerverk och administration gör att klimatnyttan uteblir eller minskas, att klimatarbetet blir onödigt dyrt och att jobb och tillväxt går förlorade.

Vi ser tyvärr att de åtgärder som parterna i Parisavtalet hittills aviserat inte kommer att räcka för att nå två-gradersmålet, än mindre Parismålet om 1,5 grader. Vi vill därför att EU ska höja ambitionerna och anta ett mål om 50 procentig utsläppsminskning till 2030, varav 10 procent ska genomföras internationellt genom flexibla mekanismer.

Statsstödsregler måste bli bättre

En av Sveriges stora fighter blir att säkerställa att det stora svenska bidraget till klimatomställningen, skogen och åkern, inte hamnar i kläm när nya regelverk ska utarbetas.

Inom EU krävs en reformerad utsläppshandel som skärper prissignalen för att släppa ut växthusgaser. Hur regeringen lyckas i dessa förhandlingar har mycket stor betydelse. Det krävs också att EU:s skatte- och statsstödsregler tillåter att vi gör skillnad på utsläpp från förnybara eller fossila källor och här måste regeringen ta ansvar och se till att regelverket anpassas så EU:s klimatmål inte motarbetas av andra regler.

När det gäller åtgärder i den icke-handlande sektorn, bland annat transporter, måste regeringen se till att åtgärderna är både miljö- och kostnadseffektiva, och att svenska företag och industri inte missgynnas av att de legat långt fram i omställningen. Det är centralt för trovärdigheten inte bara hos svenska aktörer, utan i hela EU att det ska löna sig att gå före och att inte viljan till omställning ses som en blank check för ytterligare krav.

Tungt ansvar på regeringen

Nyligen överlämnade regeringen en proposition om ratificering av Parisavtalet. Centerpartiet välkomnar givetvis att Sverige nu godkänner Parisavtalet, men vi oroas samtidigt för att Sverige och EU tappat ledartröjan. Även om det givetvis är välkommet att länder som Kina och USA var tidigt ute med att ratificera avtalet bör det också leda till en diskussion inom EU om hur den roll som pådrivare EU haft under åren fram till Parismötet kan återupprättas. Att medlemsländerna tar sitt ansvar i bördefördelningen blir ett lackmustest på om EU är beredda att ta täten i klimatarbetet igen. I detta vilar ansvaret på den svenska regeringen tungt.

Dokumentation

Debatten om EU:s klimatförslag, läs tidigare inlägg

"Skärp EU:s klimatmål i linje med Parisavtalet"

EU-kommissionen vill anpassa ambitionsnivån i EU:s klimatpolitik till eftersläntrarna. Kryphål tycks vara viktigare än utsläppsminskningar, skriver Naturskyddsföreningens ordförande Johanna Sandahl som uppmanar regeringen att verka för att 2030-målet skärps och att kryphålen täpps till i kommissionens förslag.

"Lätt att göra rätt - politisk vilja och ledarskap efter Paris"
För att nå EU:s och Sveriges klimatmål måste vi gå långt bortom business-as-usual, särskilt vad gäller transportsektorn. En effektiv klimatpolitik måste bygga på nya strategier för cirkulär- och biobaserad ekonomi och det måste vara lätt att göra rätt - både för investerare och konsumenter, skriver EU-parlamentariker Linnea Engström (MP).

"Klimatpolitiken tappar fokus på kostnadseffektivitet"
Klimatpolitiken har förlorat fokus på kostnadseffektivitet, både på EU-nivå och i Sverige. Det skriver Svenskt näringslivs Maria Sunér Fleming med anledning av EU-kommissionens förslag till hur utsläppsminskningarna ska fördelas mellan medlemsländerna.

"Värna den nationella beslutsrätten i skogspolitiken"
EU ska kunna räkna med skogen för att ta höjd för en ambitiös klimatpolitik. Men det får aldrig bli EU-kommissionens uppgift att bestämma hur vi ska bruka våra skogar, skriver Skogsindustriernas vd Carina Håkansson som uppmanar de svenska politikerna att värna den nationella beslutsrätten.

"Regeringen har spelat bort korten i klimatpolitiken"
Stora utsläppsländer som Polen och Bulgarien slipper undan när svenska regeringen spelat bort korten i klimatpolitiken. Sverige och klimatet är förlorarna i EU-kommissionens förslag till hur utsläppsminskningarna ska fördelas mellan medlemsländerna, skriver EU-parlamentarikern Christofer Fjellner (M).

"EU:s klimatmål borde skärpas"
EU-kommissionen har nu lagt fram ett förslag på hur EU:s klimatmål om minskade utsläpp med 40 procent till år 2030 ska uppnås. Men det är ett mål som inte tar höjd för Parisavtalets strävan om en global temperaturökning på max 1,5 grader, skriver Energiföretagens vd Pernilla Winnhed som anser att EU:s klimatmål borde skärpas.

Delta i debatten? Kontakta debattredaktör Ola Hjalmarsson [email protected]

EU-kommissionen kräver mest av Sverige

Under sommaren presenterade EU-kommissionen sitt förslag till hur EU ska leva upp till sitt åtagande enligt Paris-avtalet. Förslaget innehåller en bördefördelning mellan medlemsländerna för de sektorer som inte omfattas av EU:s utsläppshandel, exempelvis transporter och jordbruket. Sverige och Luxemburg ska, enligt förslaget, minska utsläppen med 40 procent till år 2030, jämfört med 2005 års nivåer.

Bulgarien behöver inte minska utsläppen alls och Rumänien med två procent. Se hela EU-kommissionens förslag till bördefördelning här.

Regeringen har skickat ut EU-kommissionens förslag på en snabb remissrunda inför höstens EU-förhandlingar, sista svarsdatum är den 23 september:

Remiss av förslag till Europaparlamentets och rådets förordning COM (2016) 482 om ansvarsfördelningsförordning

Remiss av Europeiska kommissionens förslag COM (2016) 479 om LULUCF-förordning

 


Nämnda personer

Kristina Yngwe

Vice regionchef LRF Syd
Agronom (Sveriges lantbruksuniversitet, 2010)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00