Debatt

Replik: CETA en bromskloss för svensk lagstiftning

REPLIK. Risken är överhängande att företag tar tillfället i akt och använder social dumpning som en strategi för att öka vinsterna, skriver Håkan Svenneling (V), riksdagsledamot. 

Demokratiskt fattade beslut skulle underställas företagens vinstintresse, skriver Håkan Svenneling, riksdagsledamot (V).
Demokratiskt fattade beslut skulle underställas företagens vinstintresse, skriver Håkan Svenneling, riksdagsledamot (V).Foto: Riksdagen
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.
Av: Håkan Svenneling
Riksdagsledamot (V)
 
Den 1 mars skrev miljödebattörerna Rebecka Le Moine, Christer Borg och David Van der Spoel på altinget.se och efterlyste en debatt om CETA – handelsavtalet mellan EU och Kanada. Jag delar mycket av den oro som uttrycks i debattartikeln. Vänsterpartiet har tagit ställning mot CETA och kommer som enda parti att rösta nej när frågan lyfts i riksdagen den 21 mars.

Kritiserat avtal

Anledningen är enkel: vi vill se en rättvis handelspolitik som sätter människor, djur och miljö främst och som fokuserar på ökade samhällsvinster – inte bara på vinster för storföretag. Sverige är ett litet exportberoende land. Vår handel med omvärlden är avgörande för vårt välstånd och vår utveckling. Vi vill se en handelspolitik som bygger på långsiktigt hållbara premisser, socialt så väl som ekologiskt och ekonomiskt. Ett ja till CETA är ett steg i motsatt riktning.

Avtalet har mött hård kritik, både från forskare, jurister och, inte minst, miljörörelsen. Det har uttryckts oro över bland annat arbetstagares rättigheter, välfärden och klimatet – men också över bristen på demokratisk insyn i förhandlingsprocessen. Jag har upprepade gånger ställt frågor i riksdagen till handelsminister Ann Linde om CETA och om beredningen. Tyvärr har svaren snarare stärkt mig i förvissningen om att det vore ett misstag att rösta ja till CETA. Ingen av gångerna har Linde kunnat garantera att avtalet inte kommer att påverka till exempel fackliga rättigheter eller svensk klimatpolitik negativt.

Hotar Sveriges självständighet

Det kanske mest uppseendeväckande med avtalet är att det ger investerare möjligheter att stämma stater om lagstiftning och regleringar riskerar att göra vinsterna mindre förväntat. Det innebär för Sveriges del att våra möjligheter att självständigt besluta om till exempel klimatåtgärder eller vinstbegränsningar i välfärden sätts på undantag. Med CETA i ryggen skulle kanadensiska gruvföretag kunna stämma Sverige på grund av miljörestriktioner, ursprungsbefolkningens rättigheter eller kommunala hänsyn. Demokratiskt fattade beslut skulle underställas företagens vinstintresse. Exempel från andra länder med liknande handelsavtal visar dessutom att länder själva tycks anpassa sin lagstiftning för att slippa bli stämda.

CETA åsidosätter arbetsrätten

I regeringens proposition skriver man att CETA inte medför några negativa statsfinansiella konsekvenser. Detta är ett märkligt antagande med tanke på att Sverige kan tänkas bli stämt på mångmiljardbelopp. I värsta fall kan CETA komma att bli en mycket kostsam affär för Sverige. Det är anmärkningsvärt att man från regeringens håll helt viftar undan kritiken utan att först, så som Vänsterpartiet krävt, utreda de statsfinansiella konsekvenserna av avtalet.  

Många fackliga organisationer, som till exempel Kommunal, har uttryckt en stark oro för att CETA saknar garantier för att trygga fackliga rättigheter och offentlig välfärd. Utan möjligheten till sanktioner spelar det ingen större roll hur många gånger man från regeringens håll lovar att arbetsrätten inte ska påverkas. Risken är överhängande att företag tar tillfället i akt och använder social dumpning som en strategi för att öka vinsterna.

Demokratihot som gynnar storföretag

Vi kommer inte att gå med på en politik som sätter demokrati, fackliga rättigheter och klimatåtgärder på undantag.

Med ett avtal som har ett så tydligt ensidigt handels- och konkurrensperspektiv som CETA kommer det också att bli mycket svårt för länder att utveckla sin miljö- och klimatlagstiftning. Och det är just föregångare och innovativa regleringar som behövs om vi ska klara de klimatmål som beslutades i Parisavtalet och om vi ska uppnå målen i Agenda 2030. I stället riskerar CETA att bli en stor bromskloss för ländernas miljö-och klimatarbete.

Internationell handel är helt nödvändig och kan påverka svensk ekonomi positivt. Vänsterpartiet har genom åren aktivt stött att Sverige avvecklat tullar, kvoter och andra handelshinder. Men vi kommer inte att gå med på en politik som sätter demokrati, fackliga rättigheter och klimatåtgärder på undantag. Det är helt orimligt att politiska beslut som påverkar vår ekonomi och välfärd avhandlas i hemlighet och därefter inte kan påverkas på demokratisk väg. Vi vill se en handelspolitik för alla, inte bara för storföretag.

Dokumentation

Tidigare inlägg i debatten: 

"En maktförskjutning som hotar demokrati och miljö"

Handelsavtalet mellan EU och Kanada – Ceta – kommer att driva utvecklingen åt helt fel håll. Decennier av hårt arbete för att stärka djur-, natur- och miljöskyddet hotas av avtalet, skriver miljödebattörerna Rebecka Le Moine, Christer Borg och David Van der Spoel.


Nämnda personer

Håkan Svenneling

Riksdagsledamot (V), utrikespolitisk talesperson
Pol. kand (Karlstads uni., 2007)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00