Näringslivet öppnar för klimattullar och backar 2050-mål

Efter att ha stångats internt har nu det samlade näringslivet i Europa kunnat sluta upp bakom en gemensam position om hur klimatpolitiken bör se ut framöver i unionen.

Under måndagen presenterade Business Europe det ”Europeiska näringslivets perspektiv på en konkurrenskraftig energi- och klimatstrategi”, som bland annat sätter ner foten och meddelar att näringslivet står samlat bakom målet att EU ska nå netto-nollutsläpp till ”mitten av århundradet”.

Därmed sällar sig näringslivet, i alla fall med en välvillig tolkning, till de mer ambitiösa två färdplansförslag som kommissionen lagt fram i sin 2050-strategi.

Läs mer: Splittring bland miljöministrar

– Vi hade önskat att det skulle vara ett tydligare besked, men vi tycker ändå att det har landat tillräckligt väl. Det var verkligen något vi fått kämpa för tillsammans med våra nordiska systerorganisationer, säger Maria Sunér Fleming vid Svenskt näringsliv till Altinget och fortsätter:

– Man ska inte sticka under stol med att det finns olika syn i näringslivet kring detta, se bara på hur diskussionerna går bland medlemsländerna. Bland annat Tyskland ser ju ut att vackla.

Läs mer: Svensk kritik mot EU:s klimatplan till 2050

Men för att det ska gå vägen ställs inte helt oväntat också flera krav på att vissa förutsättningar kommer på plats. Bland annat efterfrågas mer koordinering på EU-nivå när styrmedel tas fram, och insatser för att uppmuntra konsumenter och medborgare till att acceptera effekterna av omställningen.

– Det krävs efterfrågan, och det kommer ju i alla fall över en period av vara dyrare att köpa exempelvis fossilfri stål. Det är inte självklart att marknaden kan skapa det, även om det är önskvärt, säger Maria Sunér Fleming och fortsätter:

– Det är såklart mycket information och vi ska underlätta så mycket som möjligt för konsumenten att agera rätt, men i slutändan är det ett ansvar för konsumenter, inte bara privata utan också exempelvis professionella upphandlare, att tänka på konsekvenserna.

Klimattullar känslig punkt

Bland de mer svårsmälta åtgärderna för Svenskt näringsliv att ställa sig bakom i strategin föreslås också att politiken ska se över förutsättningarna för utsläppstullar (CBA), som en sista utväg om inte andra G20-ekonomier börjar ställa liknande krav på sina industrier.

– Det finns ju olika syn på detta i Europa. Vi i Svenskt näringsliv är väldigt inriktade på frihandel, så ur vårt perspektiv är det inte önskvärt. Det riskerar att skapa handelskrig, det räcker med att kolla på samtalen mellan USA och Kina. Men det finns andra verktyg, så som utsläppshandeln, som vi kan arbeta med och det är vi positiva till, säger Maria Sunér Fleming.

– Vi är redo att diskutera detta som en sista utväg, sade Markus J Beyrer, vd vid Business Europe, under måndagens presentation.

Läs mer: Så vill kommissionen sälja in grön tillväxt

Tonen i branschsamarbetet skiljer sig från de uttalanden som förra året läckte ut inför samtalen om möjligheterna för EU att höja sina antagna utsläppsmålsambitioner till år 2030.

Då förespråkades det att medlemmarna i de 39 olika branscherna skulle argumentera för att höjda klimatmål skulle kunna skada europeiska företags konkurrenskraft, leda bort fokus från arbetet med att implementera befintliga beslutade åtgärder samt skapa osäkerhet för branschen.

Läs mer: Intern kritik mot Svensk näringsliv klimatlinje