Kommissionen inför system med snabbvarning mot desinformation

SÄKERHET. EU drar igång ett åtgärdsprogram för att bekämpa desinformation under valkampanjer. Falska nyheter ska upptäckas med ett snabbvarningssystem samtidigt som väljare ska upplysas om farorna.

– Vi behöver förena våra krafter för att skydda våra demokratier mot desinformation, sa Andrus Ansip, kommissionens vice ordförande för den digitala marknaden, vid en presskonferens på onsdagen.

– Vi har sett försök till inblandning i val och folkomröstningar. Bevisen pekar mot Ryssland som huvudkällan för kampanjerna.

Satsningen görs inför valet till Europaparlamentet i maj nästa år. Men EU ska också ge stöd vid många nationella och lokala val i EU-länder de närmaste två åren.

Fyra områden

Kommissionens handlingsplan fokuserar på fyra områden:

  1. Upptäckten ska förbättras. Den strategiska kommunikationsgrupp (StratCom) hos EU:s utrikestjänst och delegationer runt om i EU förstärks med personal och analysverktyg. Budgeten höjd från 1,9 miljoner euro i år till 5 miljoner nästa år. Varje EU-land bör stärka sin organisation.
  2. Ett snabbvarningssystem införs. EU-institutioner och medlemsländer ska snabbt byta information och bedömningar om desinformationskampanjer.
  3. Sociala medieföretag ska agera. Facebook, Google, Twitter och Mozilla har undertecknat en uppförandekod där de lovar insyn i vem som betalar för politiska annonser. De lovar också att stänga falska konton och stoppa automatiserade meddelanden (bots). De ska även samarbeta med faktakontrollanter.
  4. Upplysning av medborgare. EU-institutioner och medlemsländerna ska genomföra kampanjer för att öka medvetenheten och sprida mediekunskap.

Bristande samordning

Mycket kan åstadkommas med bättre samarbete. Det största problemet är bristen på samordning mellan länderna, sa Andrus Ansip.

– Dåliga människor använder exakt samma verktyg i olika länder.

I det svenska valet i september upptäcktes inga försök till påverkanskampanjer i sociala medier. Regeringen drog slutsatsen att det fungerade avskräckande att i förväg hota hänga ut sådana försök.

Fredrick Federley (C), ledamot i Europaparlamentet, anser att handlingsplanen behövs men är för lite och för sent.

– Det behövs med EU-muskler för att mota hotet som desinformationskampanjer utgör, sa han i en kommentar.

En droppe jämfört med ryska resurser

EU:s satsning på 5 miljoner euro är försvinnande liten jämfört med de resurser som Ryssland uppges satsa på desinformation.

Ryssland spenderar 1,1 miljarder euro på nyhetskanalen Russia Today, nyhetstjänsten Sputnik och andra program. Sedan finns det trollfabriker i Sankt Petersburg med tusentals anställda, sa Andrus Ansip.

– Givetvis räcker inte 5 miljoner. Men vårt mål är inte att skapa något liknande. Det ska inte vara en propagandamaskin, sa han.

Säkerhetskommissionären Julian King berättade att de sociala medieföretagen som har undertecknat uppförandekoden måste komma med en första rapport om sina åtgärder före årsskiftet. Under våren ska de sedan rapportera om sina åtgärder varje månad.

Om ett år gör kommissionen en utvärdering hur den frivilliga koden har fungerat.

– Om det inte fungerar är vi inte främmande för att föreslå lagstiftning, sa Julian King.

Han var redan nu inne på att förbjuda automatiserade politiska budskap. Det finns ingen anledning att maskiner ska sprida politiska åsikter, sa han.

Forrige artikel Känsliga samtal om utsläppshandel under Parisavtalet Känsliga samtal om utsläppshandel under Parisavtalet Næste artikel Sverige överkört om arbetsmarknadsbyrå i EU Sverige överkört om arbetsmarknadsbyrå i EU
Dags för stora öppenhetsstriden i Katowice

Dags för stora öppenhetsstriden i Katowice

COP24. För att länderna ska kunna lita på varandra är transparens en av grundstenarna i Parisöverenskommelsen. Men hur öppna länderna egentligen ska vara inför varandra är svårt att sätta på pränt.