Kärnkraften splittrar klimatsamtal i EU

EU2050. Inspelen från EU:s miljö- och energiministrarna pekar på en svårnavigerad mark innan unionen kan sätta ner foten för sin framtida klimatambition. Kärnkraftens framtid har växt fram som en känslig fråga.

Kan Lövin ställa sig bakom Luxemburgs initiativ utan att stöta på riksdagsproblem?<br>
Kan Lövin ställa sig bakom Luxemburgs initiativ utan att stöta på riksdagsproblem?
Foto: © European Union , 2019
Jacob Hederos

Energi- och miljöministrarnas diskussioner i rådet om vilken hållning unionen bör inta framöver för sin utsläppsminskning visar på flera frågor som behöver benas ut under de kommande månaderna.

Målet är att enas om en hållning att rapportera in till FN senast i slutet av året. Men frågan är om ens den planen kan hålla.

Läs mer: EU-plan kan sätta unionen i ledarroll i FN-förhandlingarna

Tid en känslig faktor

Ungerns, Tjeckiens, Polens och Slovakiens ministrar talade alla under ministermötena om att vikten av att inta ”en försiktig ansats” och förespråkade att unionen inte ska sätta ner foten före årskiftet.

På andra sidan återfanns ministrarna från Luxemburg, Frankrike och Sverige, som gärna vill kunna ge besked redan runt FN:s generalsekreterares klimatmöte i september.

Diskussionerna bland ministrarna utgår från EU-kommissionens meddelande ”En ren jord för alla”, som drar upp åtta scenarion för hur unionen kan dra ner sina utsläpp till år 2050. Men även EU-kommissionens ramsättning för samtalen stötte på motstånd under mötet.

Junckerkommissionen föreslår att vi ska bygga 50 eller 60 nya kärnkraftverk till 2050

Claude Turmes
Luxemburgs energiminister

Luxemburgs minister Claude Turmes inledde samtalen bland energiministrarna med att säga att ”ni kan glömma sex av åtta scenarier”, då de inte är i linje med Parisavtalet. Det då endast de två sista scenarierna leder till nettonollutsläpp.

Kärnkraft eller ej?

Därutöver tryckte han tillsammans med Österrike, Irland, Litauens och Spaniens ministrar på för att kommissionen också bör lägga fram ett scenario för hur unionen ska nå nettonollutsläpp med ett helt förnybart energisystem. Detta eftersom alla kommissionens planer inkluderar en fortsatt användning av kärnkraft.
– Junckerkommissionen föreslår att vi ska bygga 50 eller 60 nya kärnkraftverk till 2050, menade Turmes i sitt inlägg.

På andra sidan återfanns även denna gång Ungerns, Tjeckiens, Polens och Slovakiens regeringar, som tryckte på vikten av att fortsatt använda naturgas och kärnkraft.
– Dess bidrag till energisäkerheten och utsläppsminskning är avgörande, sa Slovakiens representant Vojtech Ferencz vid energiministermötet.

Känsligt även i Sverige

Sverige ska enligt uppgift till Altinget inte ha tillfrågats om de ville ställa sig bakom ”100 procent-förnybart”-uppmaningen, som också får stöd av miljöorganisationsnätverket CAN. Men frågan är om det skulle vara aktuellt att ställa sig bakom en sådan position.

I förra veckans EU-nämnd uppstod nämligen en hätsk diskussion kring huruvida det skulle uttryckas att Sverige ska trycka på vikten av att ha kärnkraft kvar i energimixen för att nå utsläppsmålen. Regeringspartierna ska där ha stött på motstånd från Moderaterna och Kristdemokraterna.

Efter att nämnden ajounerats och partierna överlagt sinsemellan, kunde en kompromissändring fås igenom där det främst konstateras att både FN:s klimatpanel IPCC:s och kommissionens scenarier lyfter fram att allt från kärnkraft till förnybart kan användas för att nå utsläppsmålen.

Positionsförändringen välkomnades bland annat av Moderaternas talesperson Jessica Rosencrantz.

 

Nio backar öppet nettonoll-mål

Nio medlemsländer (Sverige, Danmark, Finland, Frankrike, Luxemburg, Nederländerna, Portugal, Spanien) uttrycker öppet sitt stöd för att unionen ska satsa på ett nettonoll-utsläppsmål till 2050. Inget medlemsland uttrycker hittills öppna protester mot den målsättningen. Men flera medlemsländer, bland annat Tyskland, har inte satt ner foten.

Altinget har sökt klimatminister Isabella Lövin (MP), men hon har inte haft möjlighet att svara under dagen. Altinget söker även Jessica Rosencrantz (M).

Läs mer om utfallet från energi- och miljöministermötena här och här

Dokumentation

Flygskatteförslag tar avstamp

Nederländerna och Belgien driver samtidigt på för ett initativ att införa mer EU-gemensamma åtgärder för att prissätta utsläppen från flyget i unionen. Under tisdagens miljöministermöte diskuterades Belgiens initiativ bland miljöministrarna.

Alla medlemsländerna gav inte en åsikt i frågan, men bland annat Sveriges Isabella Lövin (MP) stödde initiativet till en europeisk prissättning, utöver de egna nationella åtgärderna, bland annat för att det skapar lika konkurrensförutsättningar i unionen. Stöd uttalades också från Frankrike, Luxemburg, Finland (och Nederländerna), samt från EU-kommissionen.

Inga länder uttalade sig negativt under punkten, men vid sidlinjen var det andra tongångar. Ett av länderna som svängt i frågan är Danmark. Tidigare i år ställde de sig bakom en EU-åtgärd, men efter miljöministermötet backade ministern och förespråkade forskning och utvecklingssatsningar istället, rapporterar danska Altinget.

  • Den 20-21 Juni har Nederländerna bjudit in till en konferens i frågan för att medlemsländerna ytterligare ska kunna diskutera CO2-prissättning och flygskatter.

Nämnda personer

Isabella Lövin

Medordförande Friends of Ocean Action, kandidat till Europaparlamentsvalet (MP)
Filmvetenskap, statsvetenskap, sociologi och italienska (Stockholms uni.,1981–1985), statsvetenskap (Università di Bologna, 1986–1987), radioproducentutbildning (Dramatiska Institutet 1992–1994)

Jessica Rosencrantz

Riksdagsledamot (M), ordförande socialförsäkringsutskottet, förste vice gruppledare (M)
fil. mag nationalekonomi (Handelshögskolan, 2011)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00