Intern kritik mot Svenskt Näringslivs klimatlinje

EU-kommissionen har tillsammans med flera medlemsländer inlett ett lobbyarbete för att bereda marken för att unionen ska höja sitt utsläppsminskningsbud inför nästa stora klimatförhandling i Katowice, Polen, i december.

Läs mer: Mycket hänger löst inför höja klimatbuden

Men det finns flera skeptiska parter. Förutom kritik från bland annat Tysklands förbundskansler Angela Merkel och representanter från flera centraleuropeiska länder, så har också delar av näringslivet samlats bakom positionen att det inte är passande att redan nu höja budet.

Business Europe, som samlar 39 bransch- och industrisamarbeten runt om i EU, har exempelvis landat i att argumentera för höjda klimatmål skulle kunna skada europeiska företags konkurrenskraft, leda bort fokus från arbetet med att implementera befintliga beslutade åtgärder och skapa osäkerhet för branschen. Deras interna överläggningar orsakade omfattande debatt förra veckan när de läckte ut.

Business Europes position backas dock upp av många parter, bland annat den svenska motsvarigheten Svenskt Näringsliv, som också har gått ut med en längre kommentar.

Med det svenska näringslivssamarbetets hållningen går dock inte hem i alla läger bland medlemmarna. Hos en av branschorganisationerna som är indirekt representerade i Svenskt Näringslivs styrelse, Energiföretagen, så anser man att det inte finns tid att vänta.
– Vi har en annan hållning. Eftersom vi ställer upp på Parisavtalets målsättningen att begränsa uppvärmningen till max 1,5 grader så behöver vi inom EU revidera klimatmålet. Det handlar om att vi måste skapa en framtid som är hållbar, säger Per Holm, som ansvarar för den klimatpolitiska hållningen på Energiföretagen Sverige, till Altinget.

När det gäller hållbarhet så skulle jag inte säga att de representerar oss

Pernilla Halldin
Sustainability Department H&M

Men motståndarna säger att detta kommer att leda till nya tidskrävande förhandlingar?

– Så är det ju, vi vill ju exempelvis att antalet utsläppsrätter ska reduceras med en takt på 2,6 procent varje år efter 2020, inte de 2,2 procent som beslutats, för att vara i linje med Parisavtalets åtaganden. Det kräver en omförhandling.

Går det inte att vänta till den planerade översynen, som ska ske runt år 2023?

– En förhandling redan nu på EU-nivå är förvisso omfattande och tidskrävande. Men alternativet att vänta, riskerar att göra att kostnaderna för omställningen blir högre och att det blir svårare att genomföra den. Väger man de här två mot varandra så landar vi i positionen ”ju tidigare, desto bättre”, säger Per Holm.

”Vi vill bidra till att lyfta botten”

Liknande tongångar hörs också från enskilda företag i Svenskt Näringslivs styrelse.
– Vi vill visa att det faktiskt är lönsamt att satsa, men sedan samarbetar vi annars främst i andra organisationer när det rör dessa frågor, såsom Hagainitiativet. Det är ju så med alla branschorganisationer, man kan inte anpassa sig till dem med lägsta ambitionen, säger Eva Eriksson, kvalitets- och hållbarhetsdirektör på Löfbergs, till Altinget.
Hon fortsätter:

– Sedan så ägnar vi såklart mycket energi på att bidra till att lyfta botten, både inom Svenskt Näringsliv och andra samarbeten såsom Livsmedelsföretagen. Vi vill ju visa på förutsättningarna och fördelarna med att gå fram före, och förhoppningsvis bidra till att förändra hållningen hos andra, säger Eva Eriksson.

Ikea: ”Klimatet är inte något som väntar”

Ett av företagen i styrelsen som är så stora att de för sin egen talan i förhandlingarna är Ikea.
– Vi har valt att gå fram själva, och driver vår linje främst på egen hand i Sverige och EU, även om vi också är med i flera samarbeten. Vi anser att det bara är en fördel för oss om EU höjer klimatmålen. Klimatet är ju inte något som väntar, säger Sara Paulsson som ansvarar för samhällsrelationer på Ikea Sverige, till Altinget.
Hon fortsätter:

– Vi anser att näringslivet har en viktig roll i att bidra till omställningen till en klimatvänlig ekonomi, och det är den åsikten vi för fram i Svenskt Näringsliv. Vi hoppas att vi, genom att vara en förebild, i förlängningen kan få fler att inse detta.

H&M är kritiska till näringslivsorganisationens position.

– Vi har haft en dialog med Svenskt Näringsliv och sagt att vi inte tycker att de har en hållbarhetsagenda som lever upp till svensk standard, säger Pernilla Halldin på hållbarhetsavdelningen till Altinget. 

På vilket sätt då?

– Det är ingen dialog som jag vill ha med dem i media. Men när det gäller hållbarhet så skulle jag inte säga att de representerar oss.

Jobbar ni för att trycka på i samarbetet?

– Vi har haft ett möte med dem kring detta. Men vi har också väldigt många andra sammanhang där vi trycker på, som har större påverkan, globalt, säger Pernilla Halldin och fortsätter:

– Jag ska inte säga att vi själva är perfekta, längst fram och kan allt. Men att driva industrin framåt och driva på för starkare mål är viktigt.

Oro för osäkerhet på marknaden

En av branschorganisationerna som har viss förståelse för Svenskt Näringslivs hållning är Skogsindustrierna.

– EU:s nuvarande mål är att eftersträva minst 40 procents utsläppsminskning till 2030. Att kommissionen nu diskuterar att höja till 45 procent är rätt odramatiskt då de underliggande målen i precis färdigförhandlade lagstiftningsakter snarare gör att totalen siktar mot 45 än 40 procent, säger Anna Holmberg, energidirektör hos Skogsindustrierna, till Altinget, och fortsätter:

– Det vi inte vill är att EU ska backa tillbaka och revidera alla de lagstiftningar som precis förhandlats färdiga. Då skulle det bli fyra, fem år av mycket osäkerhet, som varken skulle gynna klimatet eller konkurrenskraften. Våra medlemmar verkar på globala marknader och behöver veta vilka regler som gäller för produktion i EU.

Men Anna Holmberg öppnar också för att det kan vara positivt med en målhöjning.

– Om kommissionen bedömer att ribban kan höjas med nuvarande politiska överenskommelser, så låter man ju arbetet löpa på. Men bedömer de att en massa andra förändringar krävs, så befarar vi att vi hamnar i en torktumlare av nya förhandlingar. Vi motsätter oss inte mer ambitiösa mål, tvärtom, men man måste också tänka på att det inte är ett mål i sig som åstadkommer sänkta utsläpp. Målet måste följas av att EU stiftar lagar och att dessa implementeras i EU:s medlemsländer och oavsett hur snabbt man vill gå fram är det ett faktum att det tar tid inom EU. Vi förespråkar att tiden nu används till att genomföra åtgärder som faktiskt minskar utsläppen, säger hon.