Debatt

Fjellner: EU måste rätta mun efter matsäck

DEBATT. För att Sverige inte ska drabbas så hårt krävs ett idogt arbete av regeringen och ett nära samarbete med andra länder som befinner i samma situation, skriver EU-parlamentarikern Christofer Fjellner (M) om förhandlingarna om EU:s långtidsbudget. 

Bakgrunden till de extra svåra förhandlingarna om EU:s budget är de 130 miljarder kronor som uppkommer när Storbritannien som en av de största nettobetalarna lämnar EU, skriver Christofer Fjellner, EU-parlamentariker (M)
Bakgrunden till de extra svåra förhandlingarna om EU:s budget är de 130 miljarder kronor som uppkommer när Storbritannien som en av de största nettobetalarna lämnar EU, skriver Christofer Fjellner, EU-parlamentariker (M)Foto: Peter Knutson
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Av: Christofer Fjellner
Europaparlamentariker (M), ledamot i budgetutskottet

EU-kommissionens förslag till ny långtidsbudget för EU mellan 2021 och 2027 innebär på många sätt stora omdaningar förutom på ett grundläggande plan – EU-kommissionen vägrar låta EU rätta munnen efter matsäcken när Storbritannien lämnar. Europasamarbetet förändras snabbt här och nu. Det innebär också att EU:s budget måste omprioriteras för att möta de nya gemensamma utmaningarna. Men EU-kommissionen prioriterar inte tillräckligt utan skickar notan till de EU-länder, som Sverige, som redan idag tar det största ansvaret.

Fel väg att öka intäkterna

Förhandlingarna om EU:s långtidsbudget är alltid svåra och kanske särskilt denna gång. Bakgrunden är det hål om 130 miljarder kronor som uppkommer när Storbritannien som en av de största nettobetalarna lämnar EU. EU-kommissionen vill fylla det hålet enbart genom att öka intäkter. Det är fel väg att gå – budgeten måste spegla EU:s storlek och minska när Storbritannien lämnar.

Det är heller inte rimligt att de medlemsländer som redan betalar in mest till EU-budgeten ska betala ännu mer. Sverige är i dag, efter Nederländerna det land som betalar mest per invånare till EU. Kommissionen föreslår nu att de rabatter som bland annat Sverige, Nederländerna och Tyskland har ska fasas ut över fem år. Kombinationen med ökade anslag och avskaffad rabatt innebär att Sverige behöver öka sina inbetalningar med nära 15 miljarder kronor per år. Det är över sex gånger så mycket som regeringen satsar på polisen nästa år. För att Sverige inte ska drabbas så hårt krävs ett idogt arbete av regeringen och ett nära samarbete med andra länder som befinner i samma situation som Sverige.

EU:s medel ska inte äskas direkt av EU

Det är inte rimligt att de medlemsländer som redan betalar in mest till EU-budgeten ska betala ännu mer.

EU-kommissionens budgetförslag öppnar också upp för en ny debatt om EU-skatt och egna medel. EU-kommissionen föreslår att en bolagsskatt om tre procent ska gå till EU, att tjugo procent av intäkterna från EU:s utsläppshandelssystem ska tillfalla budgeten och en ny skatt på plastavfall. Det här kan upplevas som sympatiska förslag i många svenska öron. Men det strider mot principen att EU:s medel ska komma från medlemsstaternas budgetar och inte äskas direkt av EU.

Ökat säkerhetssamarbete är välkommet

EU måste bli mer relevant och för det krävs att man prioriterar bland de utgifterna. Kommissionens förslag innebär lyckligtvis att budgeten moderniseras på flera håll. Forskningsanslagen ökar betydligt och likaså satsningarna för att hantera migrationsutmaningarna. EU behöver en ordentligt fungerande kust- och gränsbevakning för vår gemensamma yttre gräns och vi måste successivt gå över till ett gemensamt system för kvotflyktingar. Säkerhetssituationen i Europa har försämrats och jag välkomnar därför ökat samarbete för säkerhet som komplement till Natos roll som militär försvarsallians. Samtidigt är förslagen till minskningar i jordbruks- och sammanhållningspolitiken inte större än vad de varit de senaste åren.

Löfven måste vara tydlig med Sveriges prioriteringar

När Europa förändras måste EU-samarbetet följa med. Men nya utmaningar betyder också att vi måste välja bort det som var viktigt för 15 eller 30 år sedan men som inte är det längre. Regeringen har en tuff – men inte omöjlig – uppgift framför sig när den ska slåss för en mer restriktiv budget. Under förhandlingarna om den nuvarande budgeten lyckades dåvarande statsminister Fredrik Reinfeldt för första gången åstadkomma en mindre långtidsbudget i EU. Även om förutsättningarna är annorlunda denna gång måste Löfven, för att ens ha en möjlighet, tydligt berätta vilka prioriteringar Sverige vill göra i EU-budgeten.

 

Nämnda personer

Christofer Fjellner

Förste vice ordförande (M) kommunstyrelsen Stockholms stad, oppositionsborgarråd Stockholms stad, ledamot i partistyrelsen
Studier i statsvetenskap och ekonomi (Lunds uni. och Uppsala uni.)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00