EU-bråk stoppar sänkt moms på e-tidningar

SKATTER. Det dröjer innan skatten på böcker, tidningar och annat som publiceras på nätet kan sänkas. Anledningen är att Tjeckien och Frankrike tvistar om en komplicerad fråga om momsfusk.

Idag får man enligt EU-reglerna bara ha reducerad moms på tryckta böcker, tidningar och tidskrifter. Därför betalar svenska konsumenter sex procent moms när de köper en fysisk bok men 25 procent när de köper exakt samma skrift i digitalt format.

Förhoppningen var att EU:s finansministrar skulle enas om att tillåta sänkt moms även på e-publikationer när de träffades på ett möte i Luxemburg på fredagen. Så blev det inte eftersom ett land, Tjeckien, ställde sig på tvären.

– Det var väldigt olyckligt. Vi har ju sagt att när vi väl får chansen så kommer vi att införa sänkt moms på e-publikationer. Vi tycker ju att lika verksamheter ska beskattas lika. Nu gick det här i baklås på grund av att vissa länder tog det här förslaget som gisslan för att få igenom andra frågor på agendan, säger finansmarknads- och konsumentminister, Per Bolund till Altinget.

Anledningen till att Tjeckien blockerade beslutet var dock att Frankrike röstade ner ett annat förslag som var viktigt för tjeckerna.

Ville ha omvänd skatteskyldighet

Tjeckien har tidigare drivit frågan om omvänd skatteskyldighet där köparen ska redovisa och betala in moms till skillnad från säljaren som är det normala. Detta kan göras för att motverka omfattande momsfusk och det sker redan idag i vissa utsatta sektorer, exempelvis den svenska byggsektorn.

Inför dagens diskussion stod det också klart att den tjeckiska ministern bara skulle godkänna sänkt e-moms om de andra ministrarna gick med på att låta landet införa omvänd momsskyldighet. När Frankrike ställde sig på tvären i den senare frågan snubblade man på mållinjen och inga beslut blev fattade. Det i sig är något ironiskt eftersom Frankrike, i strid mot EU-reglerna, redan har infört en lägre moms på franska e-publikationer och därmed riskerar en juridisk process om inte de europeiska reglerna ändras.

– Fransmännen har väl inte heller varit de mest konstruktiva och försökt hitta vägar framåt, konstaterade en besviken Per Bolund efteråt.

Det fanns en bra kompromiss

Även Sverige har varit skeptisk till den omvända skatteskyldigheten som Tjeckien krävde eftersom man befarat att det skulle kunna öka det administrativa krånglet för företag. Men Bolund tyckte ändå att den kompromiss som ordförandelandet Malta hade tagit fram var rimlig. Där fanns så strikta krav att det i praktiken bara skulle vara Tjeckien och kanske något mer EU-land som skulle kunna använda den omvända momsen. Dessutom skulle det bara vara möjligt fram till sommaren 2022 och enbart efter godkännande från EU-kommissionen. Därför var det olyckligt att man inte kunde fatta beslut menar Per Bolund.

– Det var ett typexempel på hur EU-samarbetet inte ska fungera. Det var tragiskt ur många synvinklar, säger han.
Bolund tror att det kan bli svårt att hitta en ny fungerande kompromiss. Kraven för att införa omvänd skatteskyldighet var så pass höga att det blir svårt att gå längre för att blidka Frankrike. Det handlar mer om att det ska finnas politisk vilja att enas och den tycks saknas hos både fransmännen och tjeckerna.

Risken finns nu att frågan om skatt på e-publikationer istället inkluderas i den större momsöversynen som man planerar att göra inom EU.

– Då finns risken att frågan dras i långbänk. Det kan det ta flera år innan man är framme, säger Per Bolund.

Beslutskedja: Sänkt mervärdesskatt på elektroniska publikationer

6/3
2015
14/11
2016
1/12
2016
25/1
2017
21/3
2017
16/6
2017
14/9
2017
2/10
2018
17/12
2018
21/1
2019
21/2
2019
15/3
2019
3/5
2019
9/5
2019

Forrige artikel Valero (MP): EU ska inte sälja vapen till diktaturer Valero (MP): EU ska inte sälja vapen till diktaturer Næste artikel Miljarder att tjäna på kvinnlig handel Miljarder att tjäna på kvinnlig handel
Energiministrar vacklar när EU håller på missa sina mål

Energiministrar vacklar när EU håller på missa sina mål

KLIMAT. EU är på väg att missa de gemensamma energimålen för unionen 2030. Energiministrarna utlovar skärpning, men är inte överens om vägen framåt. För svensk del vill energiminister Anders Ygeman (S) inte se mer av Bryssel.