Efter SD-mobilisering: EU-parlamentet röstar om migrationspakten

Att Sverigedemokraterna i veckan lyckats driva igenom en extra omröstning om migrationspakten i EU-parlamentet lär inte påverka utfallet – de föreslagna delarna väntas gå igenom i torsdagens omröstning. Men det slår en spricka mellan partierna som på hemmaplan samarbetar i migrationsfrågan.

Foto: Fredrik Persson/TT, Anders Wiklund/TT
Charlotta Asplund Catot

Det var i slutet av mars som ansvarigt utskott i EU-parlamentet röstade för parlamentets förhandlingsposition om de återstående delarna av den så kallade migrationspakten – det vill säga EU:s framtida migrations- och asylsystem – samt sade ja till att gå direkt till förhandling med ministerrådet. När parlamentet samlades i franska Strasbourg på måndagen återstod det egentligen bara att mandaten skulle tillkännages av talmannen. 

Våra medborgare förtjänar att veta vem som röstat för det här och vem som röstade emot.

Charlie Weimers (SD)
EU-parlamentariker

Men ledamöterna har ett dygn på sig att motsätta sig de tillkännagivna mandaten. På tisdagskvällen stod det klart att Sverigedemokraterna, under ledning av Charlie Weimers, lyckats mobilisera tillräckligt med motstånd i sin partigrupp ECR samt partigruppen ID, där bland annat franska Nationell samling sitter.

Därmed ska en extra omröstning, där hela parlamentet ska få säga sitt, hållas i Strasbourg under torsdagen.

Charlie Weimers, som är kritisk till pakten som han inte ser bidrar till att minska migrationstrycket mot Europa, säger i en video på Twitter att det är en chans för högergruppen EPP – där de svenska Moderaterna och Kristdemokraterna sitter, och som har ställt sig bakom mandaten – ”att tänka om”. Men han tycker också det är en fråga om transparens.

– Våra medborgare förtjänar att veta vem som röstat för det här och vem som röstade emot, säger han.

Krav på omröstning inte unikt

Att en grupp ledamöter går samman och kräver en extra omröstning om ett förhandlingsmandat från utskottet är inte unikt. Enligt en regel i parlamentets arbetsordning krävs en omröstning i kammaren om en tiondel av ledamöterna motsätter sig ett förhandlingsmandat som röstats fram av utskottet, om det görs inom ett dygn från att mandaten tillkännagivits i kammaren.

Vad händer nu?

Om EU-parlamentet på torsdagen inte godkänner utskottets beslut om att inleda förhandlingar med ministerrådet ska förslaget från det ansvariga utskottet behandlas nästa gång parlamentet sammanträder, och talmannen ska fastställa en tidsfrist att lämna in ändringsförslag.
 
Om parlamentet istället godkänner utskottets beslut kan förhandlingar med ministerrådet inledas.


Källa: EU-parlamentet
Sedan det nuvarande EU-parlamentet tillträdde 2019 har utskottsmandaten utmanats totalt nio gånger. Senaste gången det hände var i slutet av februari när en omröstning om plattformsdirektivet hölls efter krav från en tillräckligt stor grupp ledamöter.

Inte i något av dessa fall ändrade omröstningen utfallet – i samtliga nio fall bekräftades utskottets mandat av kammaren.

”Överger sitt ansvar att hitta lösningar”

EU-parlamentarikern och moderaten Tomas Tobé är parlamentets ansvarige för den del av pakten som reglerar asyl- och migrationshantering – och som rör den känsliga frågan om hur migranter ska fördelas mellan medlemsländerna.

Han säger till Altinget att han känner sig trygg i att mandaten ska gå igenom i omröstningen med tanke på det starka stöd de fick i utskottet.

– Sen ska man alltid ha respekt för att plenum är plenum, ledamöterna är fria att rösta som de vill. Men jag ser framför mig att vi kommer att ha ett väldigt starkt stöd från ledamöter som tycker att vi är redo för trilogförhandlingar.

...vi kommer se en brist på solidaritet mellan medlemsländer och det kommer skapa en väldigt problematisk situation.

Tomas Tobé (M)
EU-parlamentariker

Tomas Tobé konstaterar att ECR och ID har ”en demokratisk rätt” att utmana utskottsmandaten, men är ändå kritisk till deras agerande.

– De här två partigrupperna är ofta väldigt aktiva i frågor om migration men när det verkligen kommer till att hitta lösningar på europeisk nivå så överger de sitt ansvar. Och jag tycker att det är en rätt farlig väg att gå, för om EU misslyckas med att samarbeta så hamnar vi i en situation där medlemsländer inte kommer att lita på varandra, konstaterade han på en pressträff på onsdagen, och varnade för konsekvenserna:

– Vi kommer se exempel på länder som slutar att registrera människor vid gränserna, vi kommer se en brist på solidaritet mellan medlemsländer och det kommer skapa en väldigt problematisk situation.

”Hotar regeringen”

Sverigedemokraternas kraftsamling mot migrationspakten i veckan får kritik även från parlamentskollegan och centerpartisten Abir Al-Sahlani som kallar det ett spel för gallerierna.

– Sverigedemokraterna vet mycket väl att parlamentet stödjer det här mandatet. De förväntar sig inte att det inte kommer gå igenom. Det handlar bara om att hota regeringen, sade hon på en pressträff i veckan.

– Jag är förvånad och irriterad över det sätt som Sverigedemokraterna jobbar på – de dyker inte upp till förhandlingarna men vill störa processen i sluttampen, säger hon.

Blandad röst från vänstern

Förutom partigrupperna på yttre högerkanten är även vänstergruppen i parlamentet kritisk till parlamentets ståndpunkt.

Vänsterpartisten och EU-parlamentarikern Malin Björk röstade emot tre av fyra delar i omröstningen i utskottet i mars och kommer lägga sin röst på samma sätt på torsdagen. 

– Vi vill ha en europeisk lösning, men vi vill inte ha den här, inte där man sätter flyktingar i fängelse på ett systematiskt sätt, sade hon på en pressträff inför veckans plenarsammanträde.

Läs också

Nämnda personer

Tomas Tobé

Europaparlamentariker (M)
Medie- och kommunikationsvetenskap (Högskolan i Gävle, 1998-1998)

Charlie Weimers

Europaparlamentariker (SD)
fil. kand. statsvetenskap (Karlstads uni., 2007)

Abir Al-Sahlani

Europaparlamentariker (C), ledamot i partistyrelsen
Systemvetare (KTH)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00