Djurens Rätt: "Stoppa stympningar av grisar"

DEBATT. Den kirurgiska kastreringen av grisar måste få ett slut. Det skriver Camilla Björkbom, förbundsordförande för Djurens Rätt, som uppmanar landsbygdsministern att arbeta för ett förbud mot kirurgisk kastrering i hela EU senast 2024, samt se till att EU-förbudet mot andra former av stympning efterlevs.

Av: Camilla Björkbom, Förbundsordförande för Djurens Rätt

Grisar i livsmedelsindustrin, både i Sverige och i andra länder, stympas för att kunna födas upp i miljöer där de helt saknar möjlighet att bete sig naturligt. Delar av deras kroppar klipps, skärs eller slipas bort, oftast helt utan bedövning, trots att vi vet att det orsakar grisarna stort lidande. Situationen för grisarna måste förändras, Djurens Rätt uppmanar Landsbygdsministern att agera.

EndPigPain

I Sverige kastreras hangrisarna fortfarande kirurgiskt, trots att det finns mer djurvänliga alternativ. I flera europeiska länder klipps grisarnas svansar och tänder av. Djurens Rätt är en av de femton organisationer i Europa som nu går samman i kampanjen EndPigPain och kräver ett slut på den här hanteringen av grisar.

Griskastrering utan bedövning förbjöds i Sverige 1 januari 2016. Det är positivt eftersom bedövningen mildrar lidandet vid den kirurgiska kastreringen. Att bedöva medför dock fasthållning av grisarna och själva injektionen av bedövningsmedlet kan göra ont. Kastreringen innebär alltid, med eller utan bedövning, en stressande hantering av grisarna.

Tusentals kastreringar dagligen

I nästan alla europeiska länder kastreras fortfarande hangrisarna. Bara i Sverige rör det sig om 3000 smågrisar varje dag. Det här görs för att undvika så kallad galtlukt som är en obehaglig lukt och smak hos köttet från en del okastrerade hangrisar. Ytterligare en anledning till kastreringen är sättet som grisarna hålls på. Grisarna kan inte gå undan från varandra och de får inte utlopp för viktiga behov som att böka och undersöka i de små, kala boxarna inomhus. I den miljön skadar och stör okastrerade hangrisar, i större mån än kastrerade, varandra och hongrisarna på grund av sina aggressiva och sexuella beteenden.

Grisarna kastreras kirurgiskt trots att det finns andra metoder som orsakar mindre lidande. Att inte kastrera alls, i miljöer där grisarna kan komma undan från varandra och bete sig naturlig, eller vaccinering mot galtlukt, är två alternativ som medför mindre lidande än kirurgisk kastrering.

Fortsatt vanligt med olaglig stympning

Grisar utsätts för fler slags stympningar än kastrering. Rutinmässig svansklippning, tandklippning och tandslipning av grisar har varit förbjudet i EU i mer än 20 år, ändå det fortfarande vanligt i flera av medlemsländerna.

Svansklippning innebär att en del av den nyfödda smågrisens svans klipps av, utan bedövning. Det görs ironiskt nog för att förhindra svansbitning. Grisar är väldigt nyfikna och uppfinningsrika djur och frånvaron av material och miljöer att undersöka är en viktig orsak till svansbitingen. Grisar behöver böka i marken större delen av dagen för att må bra. När de inte har någonting att göra i de kala, trånga boxarna inomhus börjar en del undersöka och tugga på varandras svansar. Att klippa av svansarna för att förhindra svansbitning är att bekämpa ett symptom, när det i själva verket är problemen bakom svansbitningen som borde lösas. I Sverige klipps inte grisarnas svansar av, men problemet med undermåliga uppfödningsmiljöer där grisarna inte har något att göra, med beteendestörningar som till exempel svansbitning som följd finns också här.

Mindre kullstorlekar

Tandslipning förekommer även i Sverige, trots att ingreppet kan orsaka stress, smärta och skador. En orsak till att smågrisarnas tänder slipas eller klipps (som i flera andra länder) är att grisarna skadar varandra och suggans juver när de konkurrerar om plats vid suggans juver. Ett sätt att minska risken för den här sortens skador och därmed behovet av tandslipning, är en avel inriktad mot mindre kullstorlekar istället för som idag då fokus ligger på allt större kullar av ekonomiska skäl.

Måste få ett slut

Den här hemska hanteringen av grisarna måste få ett slut. Vi uppmanar landsbygdsminister Sven-Erik Bucht att:

- arbeta för ett slut på kirurgisk kastrering av hangrisar senast år 2020 i Sverige, och för ett förbud på EU-nivå senast år 2024.

- arbeta för att EU-förbudet mot rutinmässig svansklippning, tandklippning och tandslipning av grisar genomförs.

Forrige artikel Facken och SKL: Facken och SKL: "Sociala och ekonomiska framsteg hör ihop" Næste artikel Ulvskog (S): Ett socialt Europa en unik möjlighet Ulvskog (S): Ett socialt Europa en unik möjlighet