Debatt

Diplomat: "Tung bevisbörda ligger på Kina"

DEBATT. Kina, som den stora vinnaren på dagens hyperglobalisering, ifrågasätts och misstros alltmer av västvärlden. Man står nu inför en utmaning att övertyga omvärlden om att verkliga reformer och större öppenhet är att vänta, skriver Börje Ljunggren, Sveriges före detta ambassadör i Kina.

Börje Ljunggren, fil. Dr, tidigare ambassadör i Kina och författare till ”Den kinesiska drömmen – Xi, makten och utmaningarna”
Börje Ljunggren, fil. Dr, tidigare ambassadör i Kina och författare till ”Den kinesiska drömmen – Xi, makten och utmaningarna”
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Av: Börje Ljunggren
Fil. Dr, f.d. ambassadör i Kina och författare till ”Den kinesiska drömmen – Xi, makten och utmaningarna” (2017)

Förra veckan gjorde Kinas president, Xi Jinping, statsbesök i Italien och Frankrike. I Paris ägde också ett möte rum mellan Xi, Macron, Merkel och Juncker. Från europeisk sida förklarades att ”naivitetens tid var över”. Kina var samarbetspartner men också ”systemrival”. De ekonomiska obalanserna var ohållbara. Kina måste öppna upp sin ekonomi och graden av reciprocitet öka. Dagens stora utmaning för västvärlden är att Kina har lyckats alltför väl, med metoder som alltmer ifrågasätts. Hela denna transformation hade varit omöjlig utan globaliseringen och de globala produktionskedjorna. I en era av hyperglobalisering blev Kina, ironiskt nog, globaliseringens stora vinnare.

Teknologi blir geopolitik

Inte nog med att till exempel världens alla biltillverkare finns på plats, i ”joint ventures” med kinesiska statsföretag på en marknad som slukar 25 miljoner bilar på år. Stora satsningar görs på den fjärde generationens teknologi. Det är det, och den pågående globala maktförskjutningen, som handelskriget mellan USA och Kina ytterst handlar om, inte tariffer och soja.

2015 lanserade den kinesiska regeringen Made in China 2025, en strategi för att placera Kina i frontlinjen vad gäller robotar, självstyrande bilar, bioteknologi och inte minst den nya informationsteknologin. Teknologi blir geopolitik. Misstron mot Kina har tilltagit i hela västvärlden.

Huawei spelar en nyckelroll

 Dagens stora utmaning för västvärlden är att Kina har lyckats alltför väl, med metoder som alltmer ifrågasätts.

I epicentrum för detta drama finns frågan om 5G, grunden för hela världens framtida internetarkitektur och visionen om en uppkopplad värld. Kinesiska Huawei, den främsta symbolen för Kinas dramatiska utveckling, är en central del av denna nya arkitektur. Företaget är i dag världens största telekomföretag med en omsättning på USD 100 miljarder, varav hälften utanför Kina, en forskningsbudget som är tre gånger så stor som Ericssons, och med nästan lika många patent som Ericsson. Till yttermera visso spelar Huawei en nyckelroll i framtagningen av den globala standard som ska gälla för 5G, en trådlös kommunikation som förväntas öka internethastigheten 100 gånger i jämförelse med 4G och utgöra grunden för framtidens ”smarta städer”, förarlösa bilar, sjukvård, och AI.

Skiljeväg

Uppenbart är att världen befinner sig vid en skiljeväg. Skulle hela västvärlden, inklusive EU, förbjuda Huaweis teknologi skulle informationsteknologin, globaliseringens nervcentrum, balkaniseras, och den redan sköra globala ekonomin kunna tappa styrfart.

2014 blev denna bastard världens största ekonomi mätt i köpkraft (PPP), men fortfarande bara med en tredjedel av USA:s inkomst per capita. Sedan några år är Kina världens största utrikeshandelsnation i varor och landets utlandsinvesteringar ligger på samma nivå som Japans och överträffas bara av USA. Närmare 800 miljoner kineser har lyfts ovanför den internationella fattigdomsgränsen, samtidigt som klyftorna vuxit och dollarmiljardärerna blivit fler än i något annat land USA undantaget.

En tredje era med Xi 

Utvecklingen kunde ha blivit en annan om den globala finanskrisen inte inträffat (2008). För att upprätthålla hög tillväxt slog Kina då in på kreditexpansionens snarare än reformernas väg och började alltmer gå sin egen väg, en väg som konsoliderades då Xi Jinping år 2012 blev kommunistpartiets ledare. Kina var ikapp, och nu gällde det att utveckla en ledande global roll, med de nya sidenvägarna (BRI), som paradprojekt. Med Xi inleddes en ny tredje era, med honom själv i samma firmament som Mao och Deng.

Teknologisk stormakt

Att vi upplever en djupnande polarisering med långtgående konsekvenser för den globala ekonomin och internationellt samarbete är ett faktum. Ett faktum är också att det uppstigande Kina är en teknologisk stormakt, och att de risker som det skapat måste hanteras. Ett faktum är likaså att Kina är djupt integrerad i såväl den globala ekonomin och dess värdekedjor som världens teknologiska utveckling.

Begränsningar av hur utländsk teknologi sprids är oundvikliga. Frågan är om varje form av kinesisk teknologi i 5G-nätverken skulle representera en oacceptabel risk? Det är inte givet. En brittisk utredning gör gällande att verkliga risker kan isoleras. Huawei avvisar naturligen alla misstankar men kan inte ta sig ur den slagskugga som följer av att kinesiska säkerhetslagar kräver att information lämnas ut då så begärs.

Behöver övertyga omvärlden

Har den liberala ekonomiska ordningen skapat ett monster bortom dess kontroll? Att demonisera Kina vore fel, men en tung bevisbörda ligger på Xis Kina, som måste övertyga omvärlden om att verkliga reformer och större öppenhet är att vänta. Det är i hög grad i Kinas intresse, men rimmar illa med partistatens instinkter. Det är samtidigt i hög grad i världssamfundets intresse att den egna retoriken inte förblindar. I de djupnande motsättningarna finns också möjligheter! 


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00