Debatt

Den fjällnära skogen kräver långsiktiga politiska beslut

De politiska besluten som rör fjällnära skog och skyddet av denna präglas av kortsiktighet och osäkerhet. Det drabbar både privata skogsägare och den biologiska mångfalden, skriver företrädare för stiftelsen Skogssällskapet.

Hur Skogsstyrelsen ska hinna fatta beslut om alla de inkomna avverkningsanmälningarna är oklart, skriver debattörerna.
Hur Skogsstyrelsen ska hinna fatta beslut om alla de inkomna avverkningsanmälningarna är oklart, skriver debattörerna.Foto: Altinget
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Att skydda skog med höga naturvärden från avverkning är viktigt för att bevara biologisk mångfald. Samtidigt behöver skogen brukas om vi ska kunna använda förnybar råvara i klimatomställningen. Hur avvägningen ska göras råder det högst delade meningar om, både i samhället och bland de politiska partierna.

Trots det enades Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Centerpartiet i november om en gemensam skogsproposition. Den ligger nu på riksdagens bord för beslut, och innehåller bland annat förslag om hur markägare i fjällnära områden ska kunna få ersättning när skog med höga naturvärden behöver skyddas. Regeringen hade i sin budget öronmärkt två miljarder för att finansiera detta. Men när regeringens budget föll och ersattes med oppositionens förslag försvann finansieringen.

Turerna kring budgeten var kanske ovanligt röriga, men för den svenska skogen och skogsägarna börjar den här typen av politisk behandling snarare bli regel än undantag. Kortsiktighet har präglat frågan om skydd av skog och ersättning till markägare under lång tid.

”Situationen är ohållbar”

I juni 2020 kom en prejudicerande dom från Mark- och miljööverdomstolen som slog fast att markägare har rätt till ersättning vid nekat avverkningstillstånd i det fjällnära området. Samtidigt ökade arealen avverkningsanmäld skog i det fjällnära området under 2020 med nästan 400 procent jämfört med året innan. Vår erfarenhet från samtal med berörda skogsägare är att ökningen till stor del beror på att markägare vill få klarhet i om de har rätt till ersättning. Att göra en avverkningsanmälan anses av många skogsägare som det enda sättet att få ett tydligt svar.

Politiska mandatperioder kan inte vara den längsta planeringshorisonten i skogsfrågor.

Vidare har Länsstyrelsen i Jämtland nyligen genomfört omfattande inventeringar på privatägd skogsmark, utan att markägarna visste om det. Det meddelades först i efterhand, genom brev till 1 600 skogsägare som fick besked om att de har höga naturvärden i sina skogar. Vilka konsekvenser det får, eller vad skogsägarna förväntas göra med den informationen, framgick inte. Detta har sannolikt också bidragit till att avverkningsanmälningarna har ökat.

Hur Skogsstyrelsen ska hinna fatta beslut om alla de inkomna avverkningsanmälningarna är oklart, eftersom varken personella resurser eller budget är tillräckliga för att handlägga alla ärenden och ge ersättning i de fall mark skulle behöva skyddas. Situationen är ohållbar.

Oansvarig kortsiktighet 

När en privatperson köper en skogsfastighet föregås det av en noggrann kalkyl av räntor, risker och förväntad avkastning från försäljning av virke. Att delar av fastigheten sedan riskerar att beläggas med avverkningsförbud, utan att man som skogsägare får ersättning inom rimlig tid, omkullkastar hela den kalkylen och kan få katastrofala konsekvenser för skogsägarens ekonomiska situation.

Den kortsiktighet som i dagsläget styr skogspolitiken är oansvarig, inte minst gentemot skogsägarkåren och myndigheternas tjänstemän. Vi kräver nu att Sveriges riksdagspolitiker tar sitt ansvar och fattar långsiktigt hållbara beslut om skyddet av skog i fjällnära områden. Politiska mandatperioder kan inte vara den längsta planeringshorisonten i skogsfrågor. Det gynnar varken skogsägarna, den biologiska mångfalden eller Sveriges omställning till en bioekonomi i världsklass.


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00