C-förslag om utsläppshandel kan möta flera problem

ÖSTERSJÖN. Centerpartiets förslag för att dra ner på utsläppen av näringsämnen till innanhavet anses svårt att genomföra. Men talespersonen Kristina Yngwe anser att allvaret kräver nya metoder för att råda bot på problemen.

De gemensamma målsättningarna att utsläppen årligen ska minska med 15 000 ton fosfor och 135 000 ton kväve till Östersjön har hittills varit svåra att uppnå. Inför valet har därför flera idéer för hur övergödningen av Östersjön ska begränsas framöver förts fram i den svenska politiska debatten. Ett av dem är det utsläppshandelsförslag som Centerpartiet presenterade i samband med Almedalen.

 – Vi hoppas att det kan bli en sporre för att faktiskt ta Östersjöproblematiken på allvar. Vi har ju redan mål som är satta, men alla länder uppnår inte dem. Vi tror att en utsläppshandel skulle leda till ett större fokus på att uppnå resultat jämfört med rådande upplägg, säger partiets talesperson Kristina Yngwe till Altinget.

Men frågan är hur gångbart Centerpartiets förslag är? Bland forskare som har följt diskussionerna mellan länderna runt Östersjön ställs det flera frågor.
– Detta är ett gammalt förslag med grundidén från utsläppshandeln för koldioxid på EU-nivå. Problemet är att man inte kan knyta utsläppsmängderna av kväve och fosfor till en specifik utsläppare, sade bland annat Stockholms universitets Östersjöcentrums Christoph Humborg i samband med lanseringen.

Kristina Yngwe pekar dock på att förutsättningarna är annorlunda jämfört med tidigare förslag, som bland annat utretts hos Naturvårdsverket år 2008 och år 2010.
– Vi föreslår att det ska vara staterna som ska få i uppdrag att dra ner sina utsläpp. På den nivån så finns det tillräckligt tillförlitlig data enligt vår uppfattning för att sedan kunna dra upp riktvärden och målnivåer, som länderna sedan själva får välja hur de ska uppnå.

Anses politiskt svårt att få till

Men förutsättningarna att komma överens inom det regionala frivilliga samarbetet Helcom, som partiet föreslår ska vara vägen framåt, uppges också vara svåra. Bland annat fördes det en liknande diskussion redan år 2007 som inte kom vidare.
– Det har hittills inte varit möjligt att enas om överstatliga åtgärder där, säger en tjänsteman som har följt arbetet i forumet.

Kristina Yngwe menar dock att det krävs en förnyad diskussion.
– Förhoppningsvis är insikten om hur allvarligt läget är för Östersjön större nu. Vi ser ju att alla länder inte klarar åtagandena. Då måste vi hitta en ny metod för att hur vi ska lösa problemet.

Flera forskare som Altinget pratar med pekar på att det är på EU-nivå som de politiska och juridiska musklerna finns och kan användas, i det fall det behövs nya styrmedel.
– Inom EU:s finns andra rättsliga befogenheter och större möjligheter att genomdriva behövliga omställningar än inom Helcom, säger Annika Nilsson vid Uppsala universitet till Altinget.

Dagens metoder för att få ner utsläppen är annars främst fokuserade på olika samarbeten, där bland annat tidigare öststater får hjälp till att investera i nya avloppsreningsanläggningar och jordbruksprogram för att förhindra näringsämnesläckage.
– Här spelar framför allt EU en stor roll som finansiär, säger Bo Gustafsson vid Östersjöcentrum till Altinget.

”Finns säkert detaljer som behöver lösas ut under vägen”

Det finns även andra frågetecken som förts fram när Naturvårdsverket tidigare har utrett möjligheterna för en utsläppshandel. Bland annat skulle en övergång kunna leda till att flera tidigare nationella regelverk skulle behöva avskaffas, samtidigt som också nuvarande ”morötter” för att stimulera sänkta utsläpp skulle kunna behöva fasas ut.

– Vi har inte upplevt att det ska vara några problem att kombinera utsläppshandeln med befintliga regelverk. Men det finns säkert detaljer som kommer att behöva lösas ut under vägen. Vi tror ändå på det här som en modell för att få fart och få mer fokus på Östersjösamarbetet, säger Kristina Yngwe.
Säg att det blir svårt att få igenom ert förslag, vad tänker ni till exempel om de förslag på läckageskatt som förts fram från Allianskollegorna i Liberalerna?
– Vi tog ju bort handelsgödselskatten eftersom vi såg att den inte gav den effekten som man ville uppnå. Vi anser att det kommer att vara andra åtgärder som behövs än dessa.

Forrige artikel Lövin hyllar EU-stödet under skogsbränderna Lövin hyllar EU-stödet under skogsbränderna Næste artikel Höjda klimatbud på EU-nivå hänger löst Höjda klimatbud på EU-nivå hänger löst
Energiministrar vacklar när EU håller på missa sina mål

Energiministrar vacklar när EU håller på missa sina mål

KLIMAT. EU är på väg att missa de gemensamma energimålen för unionen 2030. Energiministrarna utlovar skärpning, men är inte överens om vägen framåt. För svensk del vill energiminister Anders Ygeman (S) inte se mer av Bryssel.