Brexittärningen är kastad

SKILSMÄSSA. Onsdag 29 mars skrevs europeisk historia då Storbritannien officiellt begärde att få lämna EU. Det togs emot som ett dystert besked i Bryssel medan jubel hördes under den brittiska premiärministerns tal.

<div>EU-ambassadör Sir Tim Barrow överlämnar Storbritanniens officiella begäran att lämna EU till Europeiska rådets ordförande Donald Tusk.<br></div>
EU-ambassadör Sir Tim Barrow överlämnar Storbritanniens officiella begäran att lämna EU till Europeiska rådets ordförande Donald Tusk.
Foto: Copyright: European Union
Andreas Liljeheden

Strax efter svensk lunchtid överlämnade den brittiska EU-ambassadören sir Tim Barrow de sex sidor där Storbritannien officiellt begär att få lämna Europeiska unionen. Rådets ordförande Donald Tusk som tog emot den tunna men historisk tunga luntan med papper gav ett dystert intryck på en kort presskonferens strax därefter.

– Det finns ingen anledning att låtsas som att detta är en glad dag, varken i Bryssel eller i London. De flesta européer och nästan hälften av de britter som röstade hade velat att vi kunde fortsätta tillsammans, att vi inte skulle glida ifrån varandra, sa Donald Tusk.

I London var dock stämningen mer uppsluppen. Premiärminister Theresa May möttes av jubel när hon höll tal inför parlamentet.

– Detta är en historisk händelse som det inte finns något återvändo från. Storbritannien lämnar EU, sa Theresa May högtidligt.

Svåra förhandlingar börjar i maj

Begäran blir startskottet för utträdesprocessen där man enligt Artikel 50 i EU:s fördrag ska komma överens om villkoren för utträdet inom två år. Det kommer dock dröja innan faktiska förhandlingar startar. Donald Tusk ska nu föreslå europeiska riktlinjer för de kommande förhandlingarna. EU:s stats- och regeringschefer ska sedan godkänna dessa på ett extrainkallat toppmöte i Bryssel 29 april. Därefter ska EU-kommissionen ta fram ett förhandlingsdirektiv vilket ska mynna ut i ett mandat till den europeiska chefsförhandlaren, den förre franske kommissionären Michel Barnier. Först i slutet av maj beräknas man komma igång med faktiska samtal som väntas bli svåra.

Det är en ansenlig mängd tillgångar och skulder ska fördelas. Man måste också enas om vilka rättigheter EU-medborgare som bor och arbetar i Storbritannien ska ha liksom rättigheter för brittiska medborgare i andra EU-länder. Även åtagande som att betala pension till brittiska EU-tjänstemän måste lösas.

EU-sidan har flaggat för att Storbritannien kan få betala en så kallad Brexitnota på uppåt 60 miljarder euro, 570 miljarder kronor, vilket motsvarar ungefär tre brittiska årsavgifter till EU. I London har man kallat summan absurd.
Även om såväl Theresa May som Donald Tusk framhåller att man vill ha en vänliga och smidiga samtal så finns det alltså ingredienser för en svår förhandlingssoppa. På den europeiska sidan uppger man dock att man är väl förberedd.

Knappt med tid

När Grönland lämnade dåvarande EEG på 80-talet tog det tre år att förhandla trots att man bara hade en enda fråga att behandla – fiske. Relationen mellan Storbritannien och EU är betydligt mer komplex. De två åren som är satt som tidsgräns innebär därför en minst sagt tajt deadline.

Och i själva verket har parterna mindre tid på sig att komma överens då avtalet också måste godkännas av medlemsländerna, EU-parlamentet liksom av nationella parlament. Förhandlaren Michel Barnier har sagt att han vill vara klar med samtalen inom 18 månader.

Kommer man inte överens inom två år och de övriga 27 EU-länderna inte godkänner en förlängning av förhandlingsperioden lämnar Storbritannien EU utan något avtal. Det sätter press på den brittiska regeringen. Samtidigt har May sagt att hon hellre lämnar utan avtal än att skriva på en dålig uppgörelse. Det skulle också kunna innebär att landet lämnar utan att betala notan. Därför ligger det i båda parters intresse att komma överens.

– Det finns inget att vinna i dessa förhandlingar. Det handlar om skadekontroll. Vår mål är klart. Att minimera kostnaderna för EU:s medborgare, företag och medlemsländer, sa rådsordföranden Donald Tusk.

Handelsförhandlingar

Förhandlingarna kan bli än mer komplicerade om man samtidigt ska diskutera den framtida relationen och inte bara villkoren för utträde. Storbritannien vill påbörja samtal om handelsavtal och visst tillträde till EU:s inre marknad för brittiska företag och personer parallellt med utträdesförhandlingarna.

På EU-sidan har man konsekvent hävdat att detta inte kommer ske eftersom EU bara kan förhandla om handelsavtal med icke-EU-länder och fram tills dess att Storbritannien lämnar är landet fullvärdig medlem i unionen.

Samtidigt står det i Artikel 50 att avtal ska skrivas om utträde med landet som lämnar ”med beaktande av dess framtida förbindelser med unionen”. Det talar för att man bör ha någon form av samtal om framtiden samtidigt som man förhandlar om villkoren för själva utträdet.

Skottland vill rösta om självständighet

Något som den brittiska regeringen måste hantera parallellt med förhandlingar i Bryssel är motståndet mot Brexit i de självstyrande delarna av Storbritannien. I Skottland, där en majoritet av medborgarna röstade för att stanna inom EU, röstade igår parlamentet för att begära en ny folkomröstning om självständighet vilken skulle kunna hållas under andra halvan av 2018 eller i början av 2019.

Den brittiska regeringen har dock meddelat att den inte ämnar godkänna en ny skotsk folkomröstning innan Brexit blir verklighet.

– Nu när beslutet är fattat och processen har påbörjats är det dags att enas och bygga ett bättre Storbritannien, sa Theresa May med tydlig riktning mot Skottland i slutet av sitt anförande.

I Bryssel avslutade en nedstämd Donald Tusk sin presskonferens med orden:

– Vi saknar er redan.

Dokumentation

Så kan ett land lämna EU

  • Hur ett utträde ur EU ska gå till beskrivs i stora drag med 233 ord i Artikel 50 i unionens fördrag. Landet som vill lämna EU lämnar in sin begäran till Europeiska Rådet vilket har skett idag, 29 mars 2017.
  • Rådet tar fram riktlinjer och sedan förhandlar parterna om villkoren för utträdet vilket i praktiken betyder att man fördelar tillgångar och skulder och beslutar om andra åtaganden och rättigheter, till exempel för EU-medborgare som bor i landet som lämnar och tvärtom.
  • Man har två år på sig att förhandla och få utträdesvillkoren godkända av rådet, vilket sker med kvalificerad majoritet, och av EU-parlamentet liksom nationella parlament. Är parterna inte överens efter två år lämnar landet utan något avtal såvida inte alla övriga EU-länder går med på att förlänga förhandlingsperioden. Hela artikel 50 finns här: http://www.eusverige.se/#/eu-art50

Nämnda personer

Donald Tusk

Premiärminister Polen, partiledare Medborgarplattformen
Master i historia (Uniwersytet Gdański, 1980)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00