Debatt

Birdlife: "Långsiktigt skydd av unika naturskogar kräver vilja och samarbete"

DEBATT. Skogsutredningens förslag om fjällskogarna bör behandlas skilt från skogsutredningens övriga förslag. Bevarandet av dessa skogar är av internationell betydelse och frågan bör därför präglas av nationell enighet. Det skriver Christer Johansson, Birdlife Sverige.

Lappmes. De fjällnära naturskogarnas fortsatta existens är avgörande för att arter som lappmes, tallbit, tretåig hackspett och lavskrika ska finnas kvar med livskraftiga populationer, skriver Birdlife.
Lappmes. De fjällnära naturskogarnas fortsatta existens är avgörande för att arter som lappmes, tallbit, tretåig hackspett och lavskrika ska finnas kvar med livskraftiga populationer, skriver Birdlife.Foto: Rolf Gustafsson
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Christer Johansson
Skogsansvarig och ledamot, Birdlife Sverige
Hela Birdlife Sveriges styrelse står bakom debattartikeln


Skogsutredningen konstaterar att förlust av biologisk mångfald och mänsklig påverkan på klimatet strålar samman i hur vi förvaltar skogen. Vi instämmer, och vill här särskilt framhålla de synergier som finns mellan klimat och biologisk mångfald.

Skogsutredningens förslag har fått hård kritik från olika håll men uppdraget var, utifrån regeringens direktiv, närmast omöjligt. Trots detta har utredningen presenterat ett imponerande arbete med cirka 50 konkreta förslag av vilka många är bra.

Tydligt budskap till politiken

Budskapet från skogsutredningen är tydligt. Politiker måste ta ansvar och leverera vad Sverige lovat såväl nationellt som internationellt. Detta gäller särskilt frågorna om bevarad biologisk mångfald i skogen, där utredningens uppmaningar är som starkast. De nödvändiga mål som satts upp har inte backats upp med tillräckliga ekonomiska medel.

Budskapet från skogsutredningen är tydligt. Politiker måste ta ansvar och leverera vad Sverige lovat såväl nationellt som internationellt.

Christer Johansson
Skogsansvarig och ledamot, Birdlife Sverige

Intressant i sammanhanget är att utredningen kostnadsberäknat och arealberäknat det Sverige lovat bevara för att uppfylla våra mål, till exempel av EU:s naturtyper. Detta påminner om IPCC:s beräkningar om hur mycket koldioxid mänskligheten kan släppa ut i relation till 1,5 graders-målet.

Mycket av konflikterna kring skogen hade kunnat avhjälpas med en mångdubbelt större budget. Det är stora summor som anges i förslagen, men detta visar med all önskvärd tydlighet hur underfinansierad den svenska naturvården har varit när det gäller skydd av skog.

Våra unika skogar

Många i den generation som i dag fattar politiska beslut samlade på 1980-talet pengar för att rädda regnskog. Nu gäller det att satsa för att skydda vår egen skog, som också är unik. Den utgörs bland annat av 525 000 hektar fjällnära skog, som tillsammans med redan skyddade områden skulle bilda en 100 mil lång sammanhängande naturskog i landet.

Skogsutredningen skriver: ”Att tillåta att dessa skogar fragmenteras och därmed tappar sin betydelse för biologisk mångfald på ekosystemnivån som ett bevarat intakt landskap där naturliga processer kan råda, skulle kunna skada Sveriges trovärdighet i de internationella sammanhangen. Att inte staten bevarar de skogar som har i särklass högst naturvärden i Sverige och Västeuropa kan medföra att Sveriges anseende i dessa sammanhang sjunker. Det kan i förlängningen även påverka Sveriges internationella inflytande.”

Inget läge att tveka

Ansvariga politiker måste snarast och utan att tveka satsa de 14 miljarder som detta beräknas kosta – en investering som också blir en klimatsatsning av rang, eftersom avverkningar av naturskog innebär betydande nettoutsläpp av koldioxid till atmosfären. Satsningen innebär även att stora mängder värdefull betesmark säkras för rennäringen samt bättre möjligheter för fjällnära ekoturism, vilket vore ett fantastiskt startskott på Friluftslivets år 2021. En tydlig signal skickas till andra delar av världen, till exempel Brasilien där en stor del av regnskogen är hotad. Åtgärden säkrar också ekonomisk ersättning till markägare som tidigare riskerat att bli utan.

Fåglarna visar skogarnas betydelse

Birdlife Sverige har visat att de fjällnära naturskogarnas fortsatta existens är avgörande för att arter som lappmes, tallbit, tretåig hackspett och lavskrika ska finnas kvar med livskraftiga populationer i vår svenska natur. Fåglarna är toppen av ett isberg och representerar i sammanhanget mängder av unika arter inom andra organismgrupper såsom insekter, svampar, lavar och mossor.

Birdlife Sverige anser att förslagen om fjällskogarna bör behandlas skilt från skogsutredningens övriga förslag. Bevarandet av dessa skogar är av internationell betydelse av samma skäl som bevarandet av inre Borneo och Amazonas. Frågan bör därför präglas av nationell enighet och beredas separat. Ett nationellt expertråd bör hantera frågan i enlighet med de förslag som Skogsutredningen kommit fram till.


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00