Plastförslag möter svenskt mothugg

EU-kommissionens förslag för en ”minskning av vissa plastprodukters inverkan på miljön” går nu in på slutspurten, efter att medlemsländerna förra veckan enades om sin hållning. Under tisdagen var det dags för de första avslutande trepartssamtalen. Men de branscher som berörs ställer sig delvis frågande till delar av det förslag som är uppe på förhandlingsbordet.

Leif Nilsson, ordförande i Svensk Plastindustriförening, är exempelvis kritisk till att producenterna kan få ta ansvar för nedskräpningen:

– Förslaget bottnar ju i problemet med nedskräpning och att det sprids så mycket plast i naturen. Förvisso är det inte Europa som står för mest nedskräpning då, men det är ändå bra att man styr så att mindre miljöbelastande produkter väljs där det finns alternativ, säger han till Altinget och fortsätter:
– Men vi anser att det finns flera problem med att gå på producenterna och ställa krav på att exempelvis de ska stå för uppstädningen, när problemet först uppkommer när slutkonsumenten inte hanterar avfallet korrekt.

Det hade därför varit mer rättvisande, enligt Leif Nilsson, att rikta åtgärderna mot att ändra attityder, öka insamlingen och återvinningen. Det är en åsikt som går igen hos många remissinstanser på producent- och försäljningssidan, såsom Svensk Dagligvaruhandel, Visita och IKEM, Innovations- och kemiindustrierna. De trycker också på att flera av dessa krav finns fastslagna på annat håll i EU-lagstiftningen, och att det därför främst behövs bättre implementering.
– Om man istället exempelvis hade ökat straffvärdet för nedskräpning så hade det troligen minskat det mer, det är i alla fall mitt intryck av att ha besökt andra platser där man valt den vägen, säger Leif Nilsson.

Duni ser potential

Om man istället exempelvis hade ökat straffvärdet för nedskräpning så hade det troligen minskat det mer.

Leif Nilsson
Svensk Plastindustriförening

Den största aktören på den svenska marknaden för engångsartiklar är Duni. Men de står inte själva för produktionen av plastartiklar, utan köper in dem från annat håll till den svenska markanden. Därför ser de en viss potential till att växa om nya krav kommer till.
– Vi tror fortsatt på att marknaden för engångsartiklar kommer att växa, och vi ser exempelvis stor tillväxt för take-away produkter. Om det då ställs krav på att de ska bestå av andra material så hoppas vi att vi kan möta dem genom att vara snabbt ute och utveckla fiberbaserade alternativ som också kan möta kraven på hållbarhet och funktionalitet, säger Elisabeth Gierow, CSR-direktör, till Altinget.

Det skulle i så fall även vara positivt med ett utökat producentansvar.
– Ja, så länge som ansvarskraven differentieras och vi kan stå för produkter som då inte skulle omfattas av de ökade kostnaderna, så skulle det gynna oss.
Men för en kategori av produkter ser Gierow större utmaningar. 
– Vi har redan alternativ för de flesta av de aktuella produkterna, men vi ser vissa problem med att ta fram alternativ till plastlaminerade tallrikar. Men där pågår ett utvecklingsarbete och vi hoppas kunna hitta en lösning även tills att de troligen förbjuds 2023, säger hon.

Förändringarna kan få oväntade konsekvenser

Flera aktörer ställer de sig frågande till om de tilltänkta effekterna, att halvera mängden skräp från de utvalda produkterna till år 2030, kommer att uppnås. Konsekvensanalysen som föregick förslaget har kritiserats av bland andra Svensk Näringsliv, som menar att flera frågor fortsatt är obesvarade.
Även Leif Nilsson befarar att konsekvenserna kan bli oväntade.

– Det kan ju vara bra att man konverterar till förpackningar som inte håller lika länge i miljön. Men man riskerar också att invagga konsumeterna i en falsk trygghet. För vid ett byte så kommer det troligen att krävas en hel del plast även i ersättningsprodukterna, exempelvis i pappersmuggar, för att kraven på deras egenskaper ska kunna uppfyllas ändå, säger Leif Nilsson.
Han menar därför att det är viktigt att upplysningsarbetet intensifieras, för att inte konsumenter ska kunna tro att det därmed är okej att slänga produkterna.
– Ersättningsprodukterna kommer troligen fortsätta att spridas i miljön, säger han.

Stor påverkan på restaurang och besöksnäring

Bland svenska plastproducenter är det få som just står för tillverkning av de engångsprodukter som omfattas av nya regler i direktivförslaget, fortsätter Leif Nilsson. Den produktionen sker mest utomlands. De svenska aktörer som kommer att påverkas mest är företag i besöksnäringen och dagligvaruhandeln, det vill säga de som står för importen av engångsplastprodukterna.

– Vi är generellt väldigt positiva till att man adresserar det här problemet, men har också vissa frågetecken. För tillfället vet vi inte helt hur våra medlemmar påverkas, men många kommer troligen att drabbas av ökade kostnader till följd av ett utökat producentansvar. Sedan ställer vi oss lite frågande till upplägget, för hur vet man vilket företag som är upphov till en viss nedskräpning? Man kan ställa sig frågan hur de ska lägga upp ett sånt producentansvar, och om det är rimligt att alla ska vara med att betala exempelvis, säger Caroline Strindmar, hållbarhets- och livsmedelsstrateg på Visita till Altinget.