Debatt

Var är de svenska rösterna för konfliktdämpande åtgärder?

Våra riksdagspartier som har ett stolt förflutet som fredsivrare, har tystnat i debatten. Vem föreslår i dagsläget en dialog med civilsamhället i Ryssland och Ukraina? Det frågar Petra Tötterman Andorff, generalsekreterare för Kvinna till Kvinna.

Utrikesminister Ann Linde (S). ”Det verkar ha skett ett skifte i det tysta som inte tydligt kan spåras i till exempel utrikesdeklarationerna. För nio år sedan kallade Fredrik Reinfeldt (M) försvaret för ”ett särintresse”. I dag är det snarare fredsarbetet som framstår som ett sådant.”
Utrikesminister Ann Linde (S). ”Det verkar ha skett ett skifte i det tysta som inte tydligt kan spåras i till exempel utrikesdeklarationerna. För nio år sedan kallade Fredrik Reinfeldt (M) försvaret för ”ett särintresse”. I dag är det snarare fredsarbetet som framstår som ett sådant.”Foto: Henrik Montgomery/TT
Petra Tötterman Andorff
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Sverige har under efterkrigstiden en lång tradition av att gå i täten för fred och nedrustning på en global arena. Flera av Sveriges internationellt kända profiler på området har varit kvinnor, som Alva Myrdal.

När nu säkerhetsläget i Europa hårdnar igen hörs få röster som förespråkar vårt starka fredsarv utöver att hålla samtal mellan toppdiplomater. Var är de svenska rösterna för konfliktdämpande åtgärder? Våra riksdagspartier – både till höger och vänster – som har ett stolt förflutet som fredsivrare, har tystnat i debatten.

Linde har bytt riktning

Utrikesminister Ann Linde (S) konstaterar i P1-morgon (25 jan) att ”förutsättningarna för diplomatiska samtal är ett starkt militärt försvar”. Detta skiljer sig från hennes tidigare uttalande för ett par år sedan om att ”diplomatin är vår främsta försvarslinje”. Samtidigt skickar Sverige soldater och tanks till Gotland i avskräckande syfte och deltar i samma typ av vapenskrammel som stormakterna. Hur väl rimmar det med ett diplomatiskt spår? Det gamla talesättet: vill du ha fred – förbered för krig, är ingen universell sanning. Snarare leder upprustning och ökad militarisering till fler konflikter och det vet också den svenska regeringen.

Fredsarbetet framstår som särintresse

Sveriges försvarsbudget har ökat från runt 40 miljarder 2015 till nästan 77 miljarder 2022, ändå kräver vissa politiska partier ännu högre anslag. Är det någon som frågar sig hur mycket medel som satsas på att förebygga konflikter? Vem föreslår i dagsläget en dialog med civilsamhället i Ryssland och Ukraina och vem arbetar för att Rysslands demokratiska krafter ska stödjas och få mer utrymme i den uppjagade debatten kring ett eventuellt utökad krig i Ukraina?

Det är oklart hur Sverige i dag viktar diplomatin som verktyg kontra idén om ett starkt militärt försvar. Sveriges röst för fred och nedrustning inom det internationella samfundet hörs inte som den brukade eller som den borde. Det verkar ha skett ett skifte i det tysta som inte tydligt kan spåras i till exempel utrikesdeklarationerna. För nio år sedan kallade dåvarande statminister Fredrik Reinfeldt (M) försvaret för ”ett särintresse”. I dag är det snarare fredsarbetet som framstår som ett sådant.

Krig är aldrig ädelt eller heroiskt utan alltid det sämsta valet.

Den allmänna opinionen är också tyst. Medierna rapporterar nästan uteslutande om truppförflyttningar och tippar att ”Putin slår till efter vinter-OS men innan tjälen går ur jorden”. Som om det handlade om sport eller strategispel och inte en väpnad konflikt med ödesdigra konsekvenser för hundratusentals civila.

Ge kvinnorna en chans att delta

Kvinnor har helt andra erfarenheter av krig och konflikter än män. De lever med konsekvenserna i vardagen, de kämpar för att hålla ihop samhället, sätta mat på bordet, hålla i gång skolorna och vårda barn och gamla. De drabbas också av ökat våld, framför allt sexuellt våld. Allt detta sammantaget gör att de ser andra möjligheter till konflikthantering med stort fokus på förebyggande och fredlig konfliktlösning. Sverige kan ge de kvinnor som dagligen genomlever konflikten i Ukraina en chans att delta i fredsbyggande samtal.

Det är centralt att kvinnors perspektiv finns med från början, i enlighet med FN:s agenda för Kvinnor, Fred och Säkerhet. I linje med Sveriges feministiska utrikespolitik bör fokus alltså ligga på dialog och medling. Ett utökat krig i Ukraina medför enligt landets kvinnorättsförsvarare en humanitär katastrof och ett återuppväckt trauma för stora delar av landets befolkning och måste därför undvikas till varje pris.

Krig är aldrig ädelt eller heroiskt utan alltid det sämsta valet. Med mer inkluderande insatser i linje med Sveriges stolta tradition för fred, nedrustning och samtal, kan vi förhoppningsvis bidra till att en väpnad konflikt i Ukraina kan undvikas.

Nämnda personer

Ann Linde

Särskild rådgivare i utrikesfrågor Foundation for European Progressive Studies
Fil. kand i statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi (Stockholms uni., 1994)

Fredrik Reinfeldt

Ordförande Svenska fotbollförbundet, styrelseordförande Drivkraft Sverige, Visita och Centrum för AMP, styrelseledamot Heimstaden
Civilekonom (Stockholms uni., 1990)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00