Straffa inte Sverigefinska skolor – skoldebattens vita fläck

Den politiska debatten om friskolors vara eller inte vara missar mycket av den verklighet som många friskolor befinner sig i. Runt om i Sverige finns skolor som bedriver verksamhet som inte alls speglas i den rådande debatten där friskolorna framställs som vinstgiriga kapitalister vars huvudsyfte är att maximera vinstutdelning till sina ägare eller använda skolpengen till annat än den är avsedd för. Vi ser därför en stor risk i att politikerna nu är i färd med att kollektivt bestraffa friskolor för att komma åt några få, men samtidigt slå undan benen för oss andra på köpet.

Tvåspråkig undervisning

Sverigefinska skolan i Stockholm är en icke vinstdrivande friskola med nära 500 elever, från förskola till årskurs 9. Skolan är en av landets första friskolor efter friskolereformen, likväl den äldsta och största av de Sverigefinska skolorna i Sverige. Den tvåspråkiga undervisningen som skolan erbjuder eleverna och deras vårdnadshavare kan de inte få någon annanstans. Skolan finns till av en anledning som kommunerna inte är villiga att betala för.

Den modersmåls-undervisning som normalt erbjuds i kommuner kan på inga sätt jämställas med det som Sverigefinska skolan kan ge barnen.

I Sverige bor cirka 700 000 personer med finländskt påbrå. Det är allt från barnbarn till dem som arbetskraftsinvandrade på 1960-talet till krigsbarnens barnbarnsbarn. Det är allt från barn till chefer på finska företags Sverigekontor till ambassadbarn. Det är även barn vars föräldrar hittat kärleken här. Sverige och Finland har en lång gemensam historia. Länderna har en omfattande gemensam kultur och utifrån ett näringslivsperspektiv är Sverige och Finland varandras kanske viktigaste handelspartner.

Ett minoritetsspråk

Inte minst finskans lagstadgade ställning som minoritetsspråk i Sverige utgör en grund för att värna om språket och Sverigefinska skolan. I dagsläget är kunskapen om minoritetslagen bristfällig och många kommuner och regioner lyckas inte leva upp till minoritetslagens bestämmelser. Den modersmålsundervisning som normalt erbjuds i kommuner kan på inga sätt jämställas med det som Sverigefinska skolan kan ge barnen. Det är enorm skillnad på att till vardags vistas i en miljö där både svenskan och finskan används aktivt genom skoldagen i samtliga ämnen och att någon enstaka timme i veckan få undervisning på språket.

Värt att notera i sammanhanget är att Europarådet redan i över tjugo år krävt av Sverige att, förutom att förbättra modersmålsundervisningen, även utöka den tvåspråkiga undervisningen på de nationella minoritetsspråken.

Snedvriden friskoledebatt

På Sverigefinska skolan har en del barn en stark svenska och en del barn en stark finska. Det innebär självklart pedagogiska utmaningar, men de barn som i skolan får del av en tvåspråkig vardag har unika möjligheter att bli funktionellt tvåspråkiga genom hela livet.

I praktiken har också skolan kommit att bli ett viktigt nav i den Sverigefinska kulturen. Finska föreningen i Stockholm vittnar om att de ofta får förfrågningar från näringslivet om hur de ska hitta tvåspråkiga personer. Historiskt har många elever från skolan blivit framgångsrika tack vare sin tvåspråkighet. Skulle rent av friskolereformen backas tillbaka skulle en stor mängd barn i Stockholm inte få lära sig finska på det sätt som omfattande finskundervisning och lek tillsammans med finskspråkiga barn kan ge dem.

Sverigefinska skolan i Stockholm kan inte välja sina elever, något som i den snedvridna friskoledebatten anförts som en typisk orättvisa hos friskolor i allmänhet. Krymps skolpengen går det ut över en verksamhet som likt få skolor i Stockholm har en social blandning. På skolan går i dag barn från 15 olika kommuner i Stockholmsregionen.