Krönika av 
Emelie Weski

Några lärdomar civilsamhället kan dra av valresultatet

Civilsamhället har sedan 2006 gjort en resa som kantats av många motgångar, men som också har varit nyttig: den tvingar sektorn att motivera sitt existensberättigande. Nu ger valresultatet en fingervisning om var ny mobilisering behövs, skriver Emelie Weski. 

Anders Brandt blev frihetsberövad och avvisad till Finland på grund av ett planerat deltagande i en klimatdemonstration på Gotland, men danske Paludan fick tillträde till politikerveckan i Almedalen, skriver Emelie Weski.
Anders Brandt blev frihetsberövad och avvisad till Finland på grund av ett planerat deltagande i en klimatdemonstration på Gotland, men danske Paludan fick tillträde till politikerveckan i Almedalen, skriver Emelie Weski.Foto: Henrik Montgomery/TT
Emelie Weski
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Sedan valet 2006 har civilsamhället i allt snabbare takt behövt ställa om till ett nytt politiskt läge: röstbärande organisationer får fler inbjudningar från politiken om de kallar sig ”idéburen välfärd”. Demokratiaktivister är bättre demokrater om de delar sina medlemsregister med säkerhetspolisen. Barn i svält och krig känner sig mättare och tryggare om det internationella biståndet spenderas i Sverige.

Detta är början på ett nytt Sverige med dubbla måttstockar och en normalisering av inskränkningar av de mänskliga rättigheterna.

Motgångarna har varit hjärtskärande men har även tvingat civilsamhället att mobilisera och motivera sitt existensberättigande. Resan har delvis varit nyttig. Resultatet är en organisering i storleken år 1968. De är många, de är starka och de är villiga att, vid behov, ansvarsutkräva makten. Valresultatet ger en indikation på vart den ideella kraften kan prioriteras.

Orten och landet

Förorterna och landsbygden behöver civilsamhällets fulla uppmärksamhet. Kommunerna lyckas inte själva höja och bibehålla valdeltagandet även med riktade insatser. Exempelvis i Södertälje backade valdeltagandet trots riktade medel på över 1 miljon för att höja det. I vissa valdistrikt i landet är valdeltagandet så lågt som under 50 procent.

Här kan både en sänkt rösträttsålder och studiecirklar om valet, de politiska partierna och om rösträtten på olika språk ha potential att mobilisera en vågmästarandel av väljarna i nästa val.

Klimataktivism i projektform?

Enligt en del analyser är Sverigedemokraternas framgång kopplad till energi- och drivmedelsfrågorna. En fråga som dessutom engagerar många klimataktivister.

Kan dessa två oväntade samarbetsparter hitta varandra, i projektform, med medel från exempelvis Arvsfonden, som historiskt varit mån om att stötta civilsamhällets innovationskraft? Då kan el-bussar i Norrland, finansierade av Arvsfonden, slå två flugor i en smäll: klimatet och bensinpriserna.

Pekpinnar och klåfingrighet

Fremias partienkät från i våras visar att alla riksdagspartierna, trots allt, tycker att civilsamhället är viktigt och är positiva till dess grundfinansiering. Men den som fortsätter ta en sådan undersökning på allvar, med 2022 års regeringsunderlag i handen, riskerar att stå utan beredskap inför den nya regeringens förändringar.

Valspurten tyder på att dessa partier inte kommer vara rädda för en politik med ännu större pekpinnar på vad stödet till civilsamhället ska gå till, ännu större klåfingrighet när det gäller civilsamhällets oberoende eller en ännu mer lättsam syn på svensk grundlag.

Som i fallet Anders Brandt, som blev frihetsberövad och avvisad till Finland på grund av ett planerat deltagande i en klimatdemonstration på Gotland i augusti. Medan den danske Rasmus Paludan fick fritt tillträde till politikerveckan i Almedalen, trots att han rustar för en nordisk utrensning av muslimer. Detta är början på ett nytt Sverige med dubbla måttstockar och en normalisering av inskränkningar av de mänskliga rättigheterna. Något som sannolikt kommer innebära en fortsatt omställning till en alltmer juridisk aktivism i form av domstolsprocesser och överklaganden.

Motstånd bör förväntas

Ideell kraft betyder förmågan att stöta på hinder och endast se potential. Den regering som tror att det kommer gå att kuva eller undergräva civilsamhället och frågorna som engagerar folkrörelserna kan vänta sig motstånd. Till och med propositionen för de ökända demokrativillkoren markerar tydligt att civil olydnad, även om den leder till böter, är absolut i en demokrati.

Sannolikt kommer den bli en nagel i ögat på regeringen, om dialogen med civilsamhället faller.

Fakta

Emelie Weski är policyrådgivare och fristående krönikör i Altinget.

Tidigare krönikor: 

- Redan i dag diskuterar kommunnämnder vad enskilda skriver på Facebook 

 

Nämnda personer

Emelie Weski

Tidigare biträdande förbundschef för Ibn Rushd studieförbund
Master i internationella relationer (Groningen uni., 2014)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00