Debatt

MUCF: Var femte ung hbtqi-person har övervägt att ta sitt liv

Risken för depression, självmordstankar och självmordsförsök hos unga hbtqi-personer är högre än hos andra unga. De känner sig också mindre trygga i skolan och utsätts i högre grad för mobbning. Nära en av fem unga hbtq-personer har någon gång funderat på att ta sitt liv, skriver MUCF:s generaldirektör Lena Nyberg.

Bara en av tre hbtqi-personer upplever att de har en god psykisk hälsa och de är mindre nöjda med livet än andra unga, skriver MUFC:s generaldirektör Lena Nyberg
Bara en av tre hbtqi-personer upplever att de har en god psykisk hälsa och de är mindre nöjda med livet än andra unga, skriver MUFC:s generaldirektör Lena NybergFoto: Gregory Pappas/Unsplash
Lena Nyberg
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Unga hbtqi-personer har fortfarande sämre levnadsvillkor är andra unga. De insatser som gjorts för att motverka fördomar och utsatthet inom skola, högre utbildning, vård och arbetsmarknad har inte gett tillräckliga effekter. Unga hbtqi-personer är mindre nöjda med livet i sin helhet än andra i samma ålder.

Bara en av tre hbtqi-personer upplever att de har en god psykisk hälsa och de är mindre nöjda med livet än andra unga. Det visar en rapport från MUCF. 

Lena Nyberg
Generaldirektör MUCF

Det är en skillnad som ser ut att ha ökat sedan 2012. Det visar Jag är inte ensam, det finns andra som jag, en rapport om unga hbtqi-personers levnadsvillkor från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF. Rapporten har tagits fram på uppdrag av regeringen och är den största nationella sammanställningen över unga hbtqi-personers levnadsvillkor på drygt tio år.

Bara en av tre hbtqi-personer upplever att de har en god psykisk hälsa och de är mindre nöjda med livet än andra unga. Rapporten speglar hälsa och levnadsvillkor, utbildning, arbete, ekonomi, boende, fritid och samhällsengagemang samt trygghet och utsatthet. Den tar även upp de problem som uppkommer när någon med tvång och påtryckningar utsätts för omvändelseförsök. 

Beröm till ungdomsmottagningarna

Ungdomsmottagningarna är den institution som får mest beröm. Unga beskriver att de där blir bemötta med respekt på ett sätt som annars ofta saknas inom till exempel vården. Personalen på ungdomsmottagningen ställer öppna frågor som inte förutsätter en persons kön eller könsidentitet och gör inte någon stor sak av att personen till exempel är hbtqi. Miljön och bemötandet upplevs som tryggt och förutsägbart.

Skolan är däremot inte den frizon som den borde vara. Stereotypa eller traditionella könsnormer lever kvar i många skolor. Särskilt transpersoner och intersexpersoner säger att de utsatts för kränkningar och förnedrande behandling av både lärare och elever. Var femte elev som identifierar sig som hbtqi-person har övervägt att byta skola. Elever med funktionsnedsättning eller utländsk bakgrund möter dessutom ännu fler fördomar och svårigheter i skolvardagen.

Det krävs robusta attityd- och värderingsförändringar och en rad aktiva åtgärder för att göra Sverige till ett föregångsland för unga hbtqi-personer.

Lena Nyberg
Generaldirektör MUCF

Var tionde ung hbtqi-personer säger sig ha blivit orättvist behandlad på sin arbetsplats som en följd av sitt kön, sin sexuella läggning, sin könsidentitet eller sitt könsuttryck. De säger också att de medvetet dolt sin hbtqi-identitet inför arbetskamraterna eftersom de inte vet vad som skulle drabba dem om de var öppna med sin identitet eller läggning.

Vården får kritik

Om ungdomsmottagningarna får beröm så får den övriga vården mer kritik. I intervjuer beskriver de unga att de mött mycket okunskap och fördomar hos vårdpersonal. Det kan röra sig om svårigheter att få den vård som personen är i behov av, om att få psykologisk eller psykiatrisk hjälp eller om att få tillgång till könsbekräftande behandling.

De flesta som intervjuats i rapporten säger att de har goda möjligheter till fritidsaktiviteter, men att de ändå avstår från aktiviteter i miljöer där de inte känner sig bekväma. Särskilt transpersoner upplever att gym och andra idrottsanläggningar känns otrygga, omklädningsrum uppdelade efter kön är ett sådant problem. 

Många betonar att det behövs trygga mötesplatser där alla känner att de får vara sig själva utan att sticka ut och slippa betraktas som den som bryter mot normen. Det är särskilt viktigt för dem som inte kan vara öppna med sin könsidentitet inom familjen.

Många är engagerade

En positiv bild som tonar fram är att många unga hbtqi-personer är engagerade i samhällsfrågor, mer än andra unga. Det som särskilt engagerar många är frågor om mänskliga rättigheter antirasism, antifascism, migration, asyl och feminism. 

Det har gått mer än tio år sedan den förra stora genomgången av unga hbtqi-personers levnadsvillkor gjordes. Redan då sades det att kraftfulla insatser behövde göras för att minska unga hbtqi-personers utsatthet. Det är allvarligt för hela samhället att unga hbtqi-personer fortfarande har sämre levnadsvillkor än andra jämnåriga.

Det krävs robusta attityd- och värderingsförändringar och en rad aktiva åtgärder för att göra Sverige till ett föregångsland för unga hbtqi-personer. Vi behöver på ett mycket bättre sätt bemöta diskriminering, kränkningar och våld på alla nivåer i samhället.

Dags för en grundlig attitydförändring

I rapporten till regeringen lämnar MUCF en rad förslag på förbättringar in skola, vård och lagstiftning som på flera plan kan förbättra situationen och levnadsvillkoren för denna grupp unga.

Onsdagen den 6 juli diskuteras rapportens innehåll i Almedalen på seminariet Unga hbtqi-personers levnadsvillkor sämre än andras med bland andra Diskrimineringsombudsmannen, Barnombudsmannen och RFSL Ungdom.

Det är dags för en grundlig attitydförändring för att samhället ska bli medmänskligt för alla unga.

Nämnda personer

Lena Nyberg

Generaldirektör Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor
Juridik

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00